Summativt och formativt
Deltog i torsdags i en skolledarträff tillsammans med Anders Jönsson, forskare och lärarutbildare med särskilt intresse för bedömning och feed-back. Han höll först ett kort inledningsanförande och deltog sedan i en allmän diskussion, besvarade frågor och presenterade fortsatta forskningsplaner. Det framkom ingenting som var helt nytt för mig/oss, men ibland är det bra att bara få höra en meningsfrände, det blev rätt mycket av bekräftelse. Anders framhöll särskilt det viktiga sambandet mellan bedömning och elevernas egna självvärdering.
Begreppen formativ och summativ bör väl vid det här laget vara kända för var och en, men som Anders uttryckte det, är det kanske så att alla förstått först när man presenterat exempel. Det summativa är ju det som kommer på slutet, förhöret, provet eller kontrollfrågorna när hela lärandeprocessen är klar. Den har mer karaktären av ett slags dom och mindre karaktären av stöd i lärandet.
Formativ bedömning, däremot, sker under arbetets gång, består av kontinuerliga reflektioner, ofta av eleven själv tillsammans med kamrater eller pedagoger, i syfte att ha möjlighet att rätta till, ändra ståndpunkt och lära om under processens gång. För att bedömningen ska vara lärande måste den vara av formativ karaktär, och det är också i denna riktning modern pedagogisk forskning pekar. Anders framhöll framför allt några få enkla punkter som s k framgångsfaktorer för en bedömning som faktiskt leder till ett djupare och bättre lärande för eleverna.
- Utgå från tydliga mål och kriterier och låt eleverna få ta del av dessa
- Fokusera på prestation, inte person
- Beskriv vad eleven kan, vad som behöver förbättras och hur eleven ska göra för att förbättra sig
- Ge möjlighet till själv- och kamratbedömning
"Om bedömningar ska utveckla lärandet måste de vara framtidsinriktade och inte bakåtblickande; de ska handla om vad eleverna behöver göra för att bli bättre, inte om hur bra de gjort från sig."
Ordning och reda i betygsfrågan, Pedagogiskt magasin Nr 4 2008
PS För övrigt ett mycket läsvärt nummer av PM!
Julbad
4,75 °C i vattnet, 7,31 °C i luften, 19 m/s, duggregn och mörker... å ändå fantastiskt skönt!... beror kanske på en kombination med varm och go´bastu;-D
Empati och jul
Så här i slutet på en termin, med ambition att både lära eleverna något och infria vissas förväntningar om att säga något klokt, är man som rektor i en knepig situation. Dagarna före (man börjar alltid för sent) tänker man då och då på vad man skulle kunna ta upp för tråd ... associationerna går kors och tvärs; julen och julavslutning, julens budskap ska kopplas till elevernas lärande, helst vad vi just håller på med i skolan och kanske något rent allmänmänskligt att ta md sig i livet ... Ja, ni förstår kanske problemet. Lättsamt, lite med glimten i ögat, absolut inte pretentiöst, inte för allvarligt och så klart inte för långt.. ..hyfsat kort, kärnfullt och tankeväckande. Nåväl, någonting i den här stilen blev det:
"God morgon allesammans, egentligen vill jag bara hälsa er en riktigt god jul ... men så måste jag ju tänka på min image som rektor och säga något klokt och tänkvärt. Jag försöker sakta men säkert ta mig in i rollen som rektor, särskilt i dessa sammanhang, precis som ni är på väg att hitta era roller som mer mogna och snart vuxna individer.
Senast jag talade med er i sådana här sammanhang var det ljust och varmt ute, vi summerade ett läsår men blickade också framåt, det var sommar och vi var inte många dagar från årets ljusaste dag, sommarsolståndet kring midsommar. I de betraktelser jag då gjorde om framtiden, var jag tvungen att varna för en hel del saker som jag visste skulle påverka vår skola negativt i form av besparingar. Jag är idag osäker på vad ni uppfattat av de mycket drastiska nedskärningar vi tvingats göra inför den här hösten, men vi vuxna som arbetar på skolan är smärtsamt medvetna om situationen och har tvingats anstränga oss till vårt yttersta.
Idag är det igen ett slags avslut, eller i alla fall "halvlek", en paus i lärandet och ett lov, rätt mycket kortare, väntar oss. Vi är också väldigt nära årets kortaste och mörkaste dag, vintersolståndet infaller på söndag. Men precis som om någon tänkt ut hur svårt det är med mörker och givit oss en ljusfylld helg mitt i detta mörker, kommer den mysiga julen. Tid för reflektion, både över hur snabbt tiden går och kanske vad som uträttats under året. När jag summerar har vi faktiskt, trots hårda tider och nedskärningar, med gemensamma ansträngningar kunnat hålla näsan över vattenytan och hunnit med en hel del under höstterminen 2008. Nu kan det bara bli ljusare ...
Bland mycket annat har vi ett pågående arbete kring ord, uttryck och begrepp som vi tillsammans vid likabehandlingsdagarna i våras bestämde skulle vara tema för vår skolvardag. Ni kommer kanske ihåg att vi i inledningen av terminen pratade mycket om Ansvar. Detta ord som är så väldigt viktigt att ni så tidigt som möjligt lär er vikten av. Ju tidigare ni är medvetna om det, kan ta eget ansvar för ert lärande, desto bättre blir era möjligheter till lärande framöver.
För att bli en riktigt duktig och lärande elev behöver man också Målmedvetenhet, läsårets andra s k honnörsord, dvs vara medveten om vikten av att ha tydliga och klara mål utstakade för sig. Detta gäller inte bara i skolsammanhang, det gäller också på fritiden och hela livet. Det är nyttigt att ha sina mål med livet klara för sig själv... och, det är dessutom mycket roligare när man har något att sträva emot, något att längta till och något att försöka uppnå.
Nu senast har vi haft särskilt fokus på ordet Empati och kanske är det riktigt väl valt just nu i tider inför julen, en högtid som går i tecken av givmildhet, att vara snäll (tänk på tomtens Finns här några snälla barn?) och framför allt att tänka på våra medmänniskor. Att ha en hög grad av empatisk förmåga betyder att man är bra på att titta bortom sina egna behov och vara inkännande om hur andra människor känner och har det. Empati är något vi behöver varje dag, året om, men just nu i jultider känns det ännu viktigare, det får mig att tänka på hur annorlunda det är med julklappar som vuxen och hur man tänkte kring klapparna när jag var i ålder med er; en kyrkans representant skulle uttrycka det som "Det är saligare att ge än att ta", dvs det är roligare att ge klappar än att få. Tror ni på det?
Jaha, fler än jag trodde. hade kanske förväntat mig visst mothugg. Men det måste ju betyda att ni är på väg att bli vuxna, eller? Det är verkligen inte min mening att ta den mysiga känslan ifrån er, se det mer som en förberedelse, eller varning om ni vill, för hur det kommer att bli att mogna, att bli vuxen (vissa uppnår aldrig den mognaden;-D). Ni kommer sannolikt att tycka som jag inom 10-20 år (förfärliga perspektiv, eller hur?). Njut således av spänningen inför julafton, Kalle Anka och klapparna, det är ni värda; att få vara lite förväntansfulla, ta emot kärlek från nära och kära i form av god mat, kul lekar och klappar. Men tänk också en smula på vad jag sagt idag, fundera på om jag kanske ändå inte är helt ute och cyklar och tänk också på att vi nu går mot ljusare tider, både vad gäller dagarnas längd, ljusets styrka och vad gäller utsikterna till en ännu bättre Gunnesboskola.
Återstår således bara att, från oss alla i skolledningen, till er alla, elever och personal, tacka för den här terminen och önska er en riktigt god och empatisk jul och ett gott nytt och allt ljusare lärandeår 2009. Ha det bra!"
Bloggtips
Webben är full av roliga, nyttiga och intressanta bloggar och det är lätt att fastna. Det gör jag t ex ofta i Anne-Maries blogg, med ett innehåll som både ger mig pedagogiska utmaningar och tänkvärda allmänmänskliga reflektioner. När jag besökte hennes blogg ikväll fick jag lust att räkna lite bråkräkning - och det är inte var dag den lusten faller över just mig;-D. Praktisk, kreativ och utvecklande matematik på högsta nivå, för eleverna att upptäcka mönstren, sammanhangen och sambanden.
Ta en titt, och finn lite inspiration, mattelärare och andra, så här i terminens sista skälvande stund - sällsynt passande uttryck just idag, med morgonens 4,7 på Richterskalan och ikväll en kvardröjande känsla av obehag.
Ta en titt, och finn lite inspiration, mattelärare och andra, så här i terminens sista skälvande stund - sällsynt passande uttryck just idag, med morgonens 4,7 på Richterskalan och ikväll en kvardröjande känsla av obehag.
Barn och reklam
Dokument utifrån och en skrämmande bild av vad det allt mer genomkommersialiserade samhället gör med oss i allmänhet och med våra barn i synnerhet. Reportaget var i huvudsak från USA och där bör de ju veta vad de talar om... i alla fall när det gäller TV och reklam.
Tyvärr pratar vi då inte bara om TV utan hela det massiva utbud av reklam barn utsätts för genom film, musik, och inte minst, från internet; riktade och mycket preciserade reklaminslag "till just ditt barn". Varje inslag till synes oskyldigt, men om man tar hänsyn till omfattningen, bombardemanget av reklamsnuttar och den tid våra barn spenderar framför "skärmen" (tv- eller datorditon) finns det all anledning att känna oro; för barns kreativitet, fysiska oförmåga och kanske mest, för den långsamma och djupgående förändring som sker i våra barns hjärnor och inställning till livet.
Håller barnens accelererande konsumtionsbehov på att växa oss över huvudet? Kolla in Svt:s hemsida och/eller trailern för programmet från Media Education Foundation.
Tyvärr pratar vi då inte bara om TV utan hela det massiva utbud av reklam barn utsätts för genom film, musik, och inte minst, från internet; riktade och mycket preciserade reklaminslag "till just ditt barn". Varje inslag till synes oskyldigt, men om man tar hänsyn till omfattningen, bombardemanget av reklamsnuttar och den tid våra barn spenderar framför "skärmen" (tv- eller datorditon) finns det all anledning att känna oro; för barns kreativitet, fysiska oförmåga och kanske mest, för den långsamma och djupgående förändring som sker i våra barns hjärnor och inställning till livet.
Håller barnens accelererande konsumtionsbehov på att växa oss över huvudet? Kolla in Svt:s hemsida och/eller trailern för programmet från Media Education Foundation.
Hur kan skolan motverka detta? Hur kan vi pedagoger påverka utvecklingen i en annan riktning? Ska vi det? Är det vår uppgift? Självklart är det det ...
Vår uppgift måste vara att balansera det som sköljer över våra elever, hjälpa dem att sovra, att kritiskt granska och att presentera alternativen. Det vore stor synd och skam om modern kommunikationsteknik skulle tas över av ytliga och fördummande kommersiella krafter och därmed hamna i skottgluggen för mer konservativa kunskapsivrare och det-var-bättre-förr-förespråkare. Alternativen kan vi så klart bara presentera om vi själva, vi i vuxenvärlden, är väl insatta i den nya tekniken och använder oss av den aktivt.
Låt oss bli de katalysatorer som kan visa på de goda alternativen på skärmen; på möjligeheterna att skapa sin egen kunskap och kreativt utveckla sina förmågor.
Missade du Dokument utifrån, se reprisen, Kunskapskanalen lördagen den 20 december kl 2100.
Vår uppgift måste vara att balansera det som sköljer över våra elever, hjälpa dem att sovra, att kritiskt granska och att presentera alternativen. Det vore stor synd och skam om modern kommunikationsteknik skulle tas över av ytliga och fördummande kommersiella krafter och därmed hamna i skottgluggen för mer konservativa kunskapsivrare och det-var-bättre-förr-förespråkare. Alternativen kan vi så klart bara presentera om vi själva, vi i vuxenvärlden, är väl insatta i den nya tekniken och använder oss av den aktivt.
Låt oss bli de katalysatorer som kan visa på de goda alternativen på skärmen; på möjligeheterna att skapa sin egen kunskap och kreativt utveckla sina förmågor.
Missade du Dokument utifrån, se reprisen, Kunskapskanalen lördagen den 20 december kl 2100.
Flumskolan
I dagens Sydsvenska Dagblad kan man läsa en "duell" mellan Jan Björklund och Hans-Åke Scherp , utbildningsminister mot docent i pedagogik.
På punkt efter punkt (4 st) tar Scherp avstånd från de björklundska uttalandena om vilken inriktning svensk skola bör ta; mer test, fler prov och mer kontroll, mindre flum.
Men vad är egentligen flum? Enligt Björklund en skola utan tydliga mål, utan krav och utan kvalitetskontroller. Jag menar att vi i skolan, med Lpo 94 i ryggen, har rimligen tydliga mål, betydligt större krav på kunskap (i meningen analyserande, tillämpbar och värderande kunskap) och ständiga kvalitetskontroller. Hans-Åke Scherp bemöter flumresonemanget med det avväpnande svaret: "Flum kan vara något positivt ..." likt gayrörelsen som återerövrat skällsordet "bög". Reclaim the flum! Skämt åsido, så klart vill ingen ha en normlös, mållös och/eller kravlös skola och det är skolan långt ifrån idag. Scherp definierar flum på följande sätt (med ;-) liten glimt i ögat):
F som i Fördjupande
L som i Lärande
U som i Utveckling
M som i Medskapande
Jag är benägen att hålla med honom, kunskapsivrarna fokuserar oftast på gamla hederliga pedagogiska principer (som om människans lärande står still och inte utvecklas alls); föreläsning, memorering och reproduktion. Med dagens brukare håller inte det konceptet av flera olika anledningar, främst på grund av det övriga samhällets radikala förändring. Det man tidigare benämnde "flum"; elevens eget lärande, det egna ansvaret och det aktiva kunskapandet, är idag norm och en nödvändighet för att motivera unga människor till meningsfullt lärande. Det borde Björklund ha snappat upp, skolan fungerar idag inte som skolan gjorde då Björklund själv gick i skolan. Han har å andra sidan sällskap av förfärligt många föräldrar till våra nuvarande elever. Jag stöter dagligen på föräldrar som har synpunkter på skolan som vore den fortfarande på 70-talet.
Från Sveriges främsta pedagogiska tidskrift, Pedagogiska magasinet (Lärarförbundet) har man skickat ut en reporter, Tomas Lindbom, att leta upp den svenska flumskolan. I en artikelserie; "På jakt efter flumskolan" redovisar han vad han hittar, allt annat än en flumskola. Inte heller på Gunnesboskolan, som han besökte under en dag i maj det här året. Tvärtom, han finner flera goda exempel på skolor, pedagoger och elever som är i ett lärande som inbegriper stora mått av både tydliga mål, höga krav och en kontinuerlig kvalitetskontroll.
Varför ska Björklund få fortsätta att svartmåla en kvalitativt högt stående skola? Varför är det så få som ger uttryck för vad svensk skola faktiskt åstadkommer? Varför ser man inte det som fungerar och det som är mycket bra? Kan ingen förklara begreppet "salutogen" för Björklund?
"Skolan tas 50 år tillbaka i tiden."
På punkt efter punkt (4 st) tar Scherp avstånd från de björklundska uttalandena om vilken inriktning svensk skola bör ta; mer test, fler prov och mer kontroll, mindre flum.
Men vad är egentligen flum? Enligt Björklund en skola utan tydliga mål, utan krav och utan kvalitetskontroller. Jag menar att vi i skolan, med Lpo 94 i ryggen, har rimligen tydliga mål, betydligt större krav på kunskap (i meningen analyserande, tillämpbar och värderande kunskap) och ständiga kvalitetskontroller. Hans-Åke Scherp bemöter flumresonemanget med det avväpnande svaret: "Flum kan vara något positivt ..." likt gayrörelsen som återerövrat skällsordet "bög". Reclaim the flum! Skämt åsido, så klart vill ingen ha en normlös, mållös och/eller kravlös skola och det är skolan långt ifrån idag. Scherp definierar flum på följande sätt (med ;-) liten glimt i ögat):
F som i Fördjupande
L som i Lärande
U som i Utveckling
M som i Medskapande
Jag är benägen att hålla med honom, kunskapsivrarna fokuserar oftast på gamla hederliga pedagogiska principer (som om människans lärande står still och inte utvecklas alls); föreläsning, memorering och reproduktion. Med dagens brukare håller inte det konceptet av flera olika anledningar, främst på grund av det övriga samhällets radikala förändring. Det man tidigare benämnde "flum"; elevens eget lärande, det egna ansvaret och det aktiva kunskapandet, är idag norm och en nödvändighet för att motivera unga människor till meningsfullt lärande. Det borde Björklund ha snappat upp, skolan fungerar idag inte som skolan gjorde då Björklund själv gick i skolan. Han har å andra sidan sällskap av förfärligt många föräldrar till våra nuvarande elever. Jag stöter dagligen på föräldrar som har synpunkter på skolan som vore den fortfarande på 70-talet.
Från Sveriges främsta pedagogiska tidskrift, Pedagogiska magasinet (Lärarförbundet) har man skickat ut en reporter, Tomas Lindbom, att leta upp den svenska flumskolan. I en artikelserie; "På jakt efter flumskolan" redovisar han vad han hittar, allt annat än en flumskola. Inte heller på Gunnesboskolan, som han besökte under en dag i maj det här året. Tvärtom, han finner flera goda exempel på skolor, pedagoger och elever som är i ett lärande som inbegriper stora mått av både tydliga mål, höga krav och en kontinuerlig kvalitetskontroll.
Varför ska Björklund få fortsätta att svartmåla en kvalitativt högt stående skola? Varför är det så få som ger uttryck för vad svensk skola faktiskt åstadkommer? Varför ser man inte det som fungerar och det som är mycket bra? Kan ingen förklara begreppet "salutogen" för Björklund?
From my iPod November 2008
The next time around - Little Joy
Home - Brian Eno & David Byrne
Old friends - Simon & Garfunkel
Chasing pavements - Adele
Höst (Till Eva så länge jag kan gå ..) - Dan Hylander
Hur beter du dig man? - Helt Off
Hey Negrita - The Rolling Stones
Ctrl Alt Del - Svenska Akademien
Om Black Jim - Thåström
Visst Är Det Bätter, Men Int´Är Det Bra - Allan Edwall
The next time around - Little Joy
(16-årig tonårsdotter passerar: - Låter för mycket fritid, pappa. Punkt.)
Ljus i tunneln
Mörker, mörker och åter mörker ... sent kommer dagen, lika snabbt försvinner den, knappt hinner man uppfatta ljuset förrän mörkret lägrar sig igen. Har allvarligt funderat på klinisk ljusterapi alternativt att boka en resa sydostvart. Trösten är möjligen att det vänder alldeles snart, två veckor kvar, sen bör vi skåda ljuset i tunneln.
Detta flämtande ljus, långt där borta, försökte jag också här om dagen få medarbetarna att se i vårt ständigt närvarande skolkommunala mörker denna höst. Det är kanske särskilt viktigt i tider som dessa att inympa mod och framtidshopp, hjälpa varandra att höja blicken och se möjligheterna framöver. För visst finns det möjligheter, när tiden och resurserna så medger...
Politikerna i Barn- och skolnämnd Lunds stad har i dagarna sett över konsekvenserna för vissa av Lunds stads skolor och lämnat förslag om att avskriva delar av de underskott som drabbat bland andra oss. Det gör att det inte är lika beckmörkt, (bara halvskumt;-D) som tidigare, att man faktiskt kan skönja en liten ljusstrimma i tunneln och vågar fundera på att ta ytterligare steg framåt. Det har känts lite som att stå och stampa på samma fläck ett tag, eller rättare, som om vi tvingats backa flera steg, ett frustrerande läge för alla duktiga och utvecklingsbenägna medarbetare som inte vill något annat än att förbättra verksamheten.
Vi berättade på arbetsplatsträff här om dagen hur vi tänker om framtiden, hur vi vill följa upp vårt lära@lära/portfolio-projekt med ytterligare digital kompetens och användning av denna i lärandet. Konceptet med ett-till-ett är intressant för vår del av flera anledningar, mest för att det har en sällsynt bra samstämmighet med den retorik och de pedagogiska ideal vi ofta talar om kring lära@lära. Det är också väl i linje med vad vi sysslat med på den här skolan de senaste 4-5-6 åren när det gäller kompetensutveckling kring IKT; sedan länge bärbart och trådlöst för personalen, PIM-utbildning och gradvis förändrade arbetssätt, mot ett interaktivt och digitalt lärande, och en anpassning till våra brukares naturliga verktyg och sätt att lära. Det handlar till stora delar om kvalitetssäkring, att ta om hand den kompetens och vilja att "ställa om" som våra medarbetare så länge varit så duktiga på. Vi behöver därför, i ett till synes defensivt läge, verkligen våga satsa offensivt, tänka mer framåt- tankar och "bädda för" nästkommande steg. Vi arbetar därför på att höja den kollektiva it-standarden, rikta medel strategiskt och systematiskt och utrusta, med lärarlagens frivilliga till-hälften-satsningar, varje klassrum med stationära videokanoner, en viktig förutsättning för att pedagogiskt kunna vidarutveckla arbetsformer och arbetssätt.
Vi vill så gärna medverka till att alla de pedagoger som är beredda att ta ytterligare steg, också får möjligheten att utveckla sina metoder. Ett litet ljus i mörkret, ett sätt att tända hopp och hålla gnistan vid liv; dags att se framåt ... och tro mig, det kommer en vår!
Kommunpolitiker i frontlinjen
Läste i helgens SDS om kommunalrådet Thomas Håkansson (m) i Lomma:
" Ett område jag tror får stor betydelse är nyttjandet av IT inom pedagogiken. Vi ska ligga i frontlinjen. det kommer att ta flera år att genomföra och vi håller på att arbeta fram ett konkret förslag."
Skulle vara intressant att ta del av det konkreta förslaget, sannolikt inte helt otippat att det rör sig om en en-till-en-lösning, eller? Ska vi vara konkurrenskraftiga i Bästa skolkommun-slaget också i framtiden, eller se oss distanserade av grannkommunen, med hästlängder?
Utan att sympatisera överdrivet mycket med kommunalrådet i övrigt, måste man ändå medge att här visas på just den pregnans jag saknar från skolpolitiker i Lunds stad och det förslag till ny skolplan man arbetat fram. Här är ändå en klar fingervisning och en lika klart uttryckt vision om vilka pedagogiska satsningar man politiskt vill stödja.
Var är den Lundapolitiker som vill anta utmaningen och som vill göra gemensam sak med Thomas Håkansson i frontlinjen? Han eller hon är hjärtligt välkommen att höra av sig om man vill diskutera hur man skulle kunna arbeta fram ett konkret IT-Lundaalternativ, för en fortsatt framtida tätposition i utbildningsvärlden.
" Ett område jag tror får stor betydelse är nyttjandet av IT inom pedagogiken. Vi ska ligga i frontlinjen. det kommer att ta flera år att genomföra och vi håller på att arbeta fram ett konkret förslag."
Skulle vara intressant att ta del av det konkreta förslaget, sannolikt inte helt otippat att det rör sig om en en-till-en-lösning, eller? Ska vi vara konkurrenskraftiga i Bästa skolkommun-slaget också i framtiden, eller se oss distanserade av grannkommunen, med hästlängder?
Utan att sympatisera överdrivet mycket med kommunalrådet i övrigt, måste man ändå medge att här visas på just den pregnans jag saknar från skolpolitiker i Lunds stad och det förslag till ny skolplan man arbetat fram. Här är ändå en klar fingervisning och en lika klart uttryckt vision om vilka pedagogiska satsningar man politiskt vill stödja.
Var är den Lundapolitiker som vill anta utmaningen och som vill göra gemensam sak med Thomas Håkansson i frontlinjen? Han eller hon är hjärtligt välkommen att höra av sig om man vill diskutera hur man skulle kunna arbeta fram ett konkret IT-Lundaalternativ, för en fortsatt framtida tätposition i utbildningsvärlden.