Rörd

   Fick häromdagen besök på rektorsexpeditionen av en kille i 25-årsåldern. Kände igen honom, men kunde inte riktigt placera honom. Det visade sig vara Alex, en tidigare elev på skolan, som kvällen innan sett ett inslag om nya tv- och radioserien Sverige sviker i någon av nyhetsprogrammen. 
- Kände igen mig så starkt. När jag gick på högstadiet här, hade jag sjukt svårt med det mesta, särskilt matten. Idag läser jag på Lunds tekniska högskola, bland annat matematik. När jag såg programmet igår på TV tänkte jag att jag kanske skulle kunna hjälpa någon som nu är i samma situation som jag var då. Kan jag det? 
- Självklart kan du det, du är välkommen!
- Vad fint, sa Alex.
- Ja, det säger jag också, sa jag ;-) Vad fint!
 

Bildfejk

  ... arbetet med att fejka bilder fortsätter! 
 
 

På rätt kurs

   På sommarkurs i Photoshop ... färgglatt ska ni tro ;-) ....
 
 
 

Semesterjobb

   Min vana trogen, första dagen på semestern ... var, om inte på skolan och i rekryteringstagen? Tittar längtansfullt ut på sommaren! Men snart så ... 
 
      
 
 

Sommartal 2013

    Oboy, vicket vackert väder vi har .... denna avslutningsdag för läsåret 2012/13. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun och inte snubbla på årtalen. För visst går det makalöst fort! Åren. Det var inte länge sedan alls vi skrev 2012, eller 2011 … och nu har ännu ett år gått.

Känns som att tiden går fortare nu för tiden, eller hur?  Men det gör den så klart inte …

Knepigt det här med tid. Eller så är det enkelt; tid är något som anger ett intervall eller "avstånd" mellan två händelser, likt en sträcka anger avståndet mellan två platser i rummet. Ändå kan jag bli nästan knäpp när jag tänker på begreppet tid, ungefär som när man tänker på universums oändlighet; ni vet den där tanken om vad som finns bortom vår planet, bortom Vintergatan, och bortom det som finns utanför den och så vidare….

Men tiden är konstant, en minut är en minut, en timme en timme och ett år ett år, lika för alla, rätt demokratiskt alltså.

Men oavsett svårigheten att begripa begreppet, så känns det vid sådana här tillfällen, termins- och läsårsavslutningar, naturligt att tänka tillbaka och sammanfatta tiden. Utan att rada upp allt det vi hunnit med under det här läsåret, så kan vi konstatera att vi just har avslutat ett läsår som för de allra flesta varit fyllt av lärande, hårt arbete och mycket ansträngning. Men det har också inneburit en massa trevligheter och så ska det vara i skolan, det ska vara hårt arbete, fokus och koncentration, men det ska också vara kul, stimulerande och kreativt.

För det är väl vad man fyller sin tid med som är det viktiga?

Det finns en f d professor i den här staden, hon är pensionär nu, som heter Bodil Jönsson. Hon har funderat mycket på hur vi använder vår tid och myntat begreppen BG och AG, Before Google och After Google. Hon menar att vi människor, med teknikens alla möjligheter, hamnat i en situation där vi använder tiden åt, som hon kallar det, "småttigheter" eller ”lätt-och-lagom-uppgifter. Vi undviker numera att engagera oss för något mer långsiktigt och övergripande, vi kommer aldrig till det stora och svåra och roliga. Vi plottrar bort vår tid på meningslösheter, genom att t ex ständigt berätta vad vi gör, var vi är, vad vi för ögonblicket ser osv, på Facebook, på Twitter och Instagram. Det blir mest ett brus, inget riktigt engagemang.

- Många har blivit rädda för att anstränga sig, säger Bodil Jönsson.

Så klart är internet och sökmotorer som t ex Google fantastiska redskap, men om det gör att allt fler tar den lätta vägen och googlar istället för att fråga sig själv, och dessutom inte heller sätter det man googlar i relation till vad man redan vet – ja, då kanske vi använder vår tid alldeles fel och vi förlorar vår förmåga att tänka i mer än ett led i taget. Då kanske vi ska se upp!

Det är här skolan kommer in, vi vill lära er se sambanden och mönstren och möjliggöra att småttigheterna förvandlas till långsiktig kunskap, förståelse och engagemang. Vi vill ta er till det där ”stora och svåra och roliga”. Vi vill få er att anstränga er.

Bodil Jönsson har också uppfunnit en ny tidsålder – prenässansen. Den är den tidsålder vi lever i nu, den där framtiden liksom är samma som nutiden, tidsluckan mellan nu och sen har nästan försvunnit – vi vill helst ha allt, genast! Ingen väntan, ingen längtan! Men längtan är viktig och längtan betyder ju just att man inte kan ha allt genast.

Men nu kan vi mycket snart ha det vi alla längtat efter, ett långt, avkopplande och förhoppningsvis soligt sommarlov, idag ändlöst som universum, imorgon redan naggat i kanten och vips … snart augusti och nytt läsår. Och jag vet, att åtminstone några av er kommer att längta tillbaka till skolan, där någonstans mitt i sommarens alla långa, lata dagar. Och då behöver man ju faktiskt inte anstränga sig;-)

Återstår för mig bara att tacka för det här läsåret, elever, lärare och föräldrar och tack Maria, bandet och årskurs 6 för det musikaliska. Jag önskar er alla en trevlig sommar och på återseende den 19 augusti kl 09.00. Och för er som nu lämnar grundskolan, årskurs nio, lycka till på färden. Också bland er kanske det kommer att vara ett uns av längtan tillbaka till Gunnesboskolan. Tveka då inte att titta in och hälsa på. Lycka till!

 


Ljusglimt

   Vissa måndagar är längre och tyngre än vanligt, men också sådana dagar har sina ljusglimtar. 
 
Utanför mitt fönster leker barnen i förskoleklasserna efter mellis. Två små flickor närmar sig flaggstången med en blyertspenna i högsta hugg och ska just skriva något på stången, då deras ögon möter mina innanför glasrutan. Jag vrider sakta nej på huvudet och ser sträng ut och flickorna drar sig snabbt tillbaka. Jag ler.
 
Efter en stund kommer en av flickorna fram till fönstret, trycker sitt ansikte mot rutan och skriker så att jag ska höra, på fullaste allvar och med en suverän skånska:
 
- Äger du skolan!?
 
Jag nickar långsamt ja och försöker se fortsatt sträng ut. Flickan försvinner och ansluter till sina kamrater och jag är tacksam för det. Jag måste skratta.
 
 

Traditioner eller inte

   Skolavslutningsdags för höstterminen. Blir alltid lika överraskad över hur vi hamnade här, så fort. Som vanligt hade vi en jättetrevlig avslutning med sång, musik och filmfestival och annat och små söta årskurs två-elever som spelade fiol, grymt imponerande och några ord från rektor.

Det blir allt svårare att variera innehållet. Med ambition att säga något mer än bara God Jul och när man redan använt tema lärande flera gånger, om framtid, om att anstränga sig, att leva sina drömmar, om att utmana sina förmågor, ja då börjar det sina bland idéerna.

I alla fall, så här blev det, ungefär:

"I tidningen i går kunde man läsa om hur Gunnesboskolan tar nya grepp och bryter traditionen. Det handlade förstås om hur vår traditionella cabaré med fokus på lokala skämt om lärares och rektors tillkortakommanden plötsligt blev en musikal tolkning av en film, en lyckosam förändring av våra traditioner. Stort tack till årets nior, både elever och lärare, för det ”omtänket” och Fucking Lund igår. Låt oss införa musikalen som en ny tradition.

Fr o m den här terminen införs ju också något som snart kommer att var en tradition, betyg för alla elever som går i klasserna 6-9, varje termin i alla ämnen, under förutsättning att ni haft ämnet under terminen. 

Men det här med traditioner …. Julen är ju en traditionstyngd helg. Med tradition menar vi vanligtvis något som lämnas vidare av kulturell och social karaktär; det kan gälla seder och bruk, synsätt, språk eller värderingar. Nu till jul kanske det handlar om att ta in en gran till jul och dansa kring den, tända ljus, äta skinka och julgröt, få påhälsning av tomten med säcken full av klappar osv. Kanske har man i någon familj en alldeles egen speciell tradition, något som man gör varje år, på samma sätt, vid samma tid och som man ärvt från tidigare generationer, något farmor och farfar, eller mormor och morfar och deras föräldrar före dem, alltid gjort på julen.

Det är något tryggt och säkert med traditioner, något man kan lita på alltid är på samma sätt, oavsett hur mycket det stormar runt omkring, något att luta sig mot i särskilt svåra stunder eller när vardagen blir för påträngande och kanske går för fort. Om allt är oordning och kaos, stressigt och jobbigt, som det lätt kan bli just veckorna innan jul, då är det skönt med några dagar när allt är vant, tryggt och förutbestämt.

Men det finns dem som menar att ”Traditioner är till för att brytas”. Vanans makt är stor och traditioner är att likna vid gammal vana, och gammal vana låter inte lika positivt …. Så gamla fina traditioner kan ibland bli lite för gamla, lite för invanda och till och med lite unkna. Och i en snabbt föränderlig värld blir våra traditioner allt oftare ifrågasatta, med all rätt, det som var rätt och kändes bra igår, behöver inte nödvändigtvis vara det idag. Kanske lämnar man en tradition helt och hållet eller ändrar på reglerna för när, hur och var man utför traditionen och kanske ska vi vara glada för att saker och ting förändras, även om det ibland kan kännas lite oroligt, just i förändringen. Motsatsalternativet skulle inte vara att föredra, att allt stannade vid det som det alltid varit.

Och nog kan det vara lite sunt att ställa frågan; måste det vara som det alltid varit? Vad kan göras bättre? Vad kan vi ändra på? De frågorna måste vi alltid ställa oss, överväga och reflektera kring.

Men nu är det jul och många trevliga traditioner att uppleva. Återstår för mig bara att tacka för den här terminen, främst tacka tvåorna, femmorna och Maria för de fina sångerna, önska alla elever, lärare och övrig personal, en riktigt god jul, ett roligt och spännande lov och ett gott nytt år 2013."

 


Musikalisk upptakt

   Nu ... är sommarlovet slut!
 
Idag var det upptakts- och uppropsdag i skolan, med musikaliska förtecken. Inom ramen för Skapande skola hade vi i förmiddags inbjudit klezmergruppen Klezmofobia från Köpenhamn. En riktig rivstart på terminen, med sång, dans och blås, gitarr och basbalalajka! 
 
 
Som vanligt känns det väldigt bra när eleverna äntligen är på plats, det är något ödsligt med en skola utan elever (särskilt dagarna innan pedagogerna är på plats ;-). Nu är det i alla fall fullt drag och ett nytt spännande läsår ligger framför oss. Välkomna tillbaka, alla härliga elever! I morgon börjar allvaret .... 
 
Skapande skola är ett vällovligt initiativ av regeringen, sedan 2008, att rikta medel för skolor att ta in olika kulturevenemang i skolan. Det borde vara en självklarhet för varje skola, att använda sig av estetiska uttryck för lärande, men är det tydligen inte i särskilt hög grad. Därav satsningen. Kulturella inslag i skolan bidrar till ökad måluppfyllelse och "kan öppna nya vägar för att skapa intresse och lust, ge förståelse och skapa mening".
 
Det är väl det som är vårt uppdrag, tänker jag ... och lyssnar vidare ;-)
 
 
 
 
 

Ansvarsfullt

   Semestern snart slut, jourvecka och en läsårets första elevkontakt i mailkorgen ;-)

"Hej Ulf, jag kan inte komma dom två första dagarna jag ska börja i sexan. Är i Amerika nu. /Hälsningar N A Tack. Trevlig sommar!"

:-D


Brännmanetsommar

  Aj, aj, aj! Gäller att hålla sig undan de här ... på västkusten! Men annars ... fantastiska bad, ett Stensvik från sin bästa sida och go mad, möen mad och mad i rättan tid! Fortsatt skön sommar!
 

Läs mer om de stingsliga kreaturen i Sydsvenskan ...

Be careful out there!

Avslutningsdag, solsken och knappt vajande flagga.

"Välkomna till denna läsårsavslutning och tack till musiken, sången, sexorna och Maria. Ni är snart tillbaka.

Har tittat en hel del på fotboll de senaste dagarna. Otippat, eller hur? Jo, särskilt om man vet att jag är en av dem som oftast är rätt måttligt intresserad. Har vanligtvis inte så bra koll på fotbollsligorna, är rätt värdelös på att tippa resultat i våra interna personaltips. Kan bero på att jag är uppfostrad av en mamma som tippade stryktips genom att jämföra namnen på de engelska ligalagen; låt se Wolverhampton, det låter bra, en etta! Men på EM – och VM-nivå kan jag verkligen se tjusningen i spelet och njuta finliret och målen. Mål ja, för väldigt många av de spelare som spelar i EM är det ett slags mål att bara vara där på planen, de har uppnått en nivå som är få förunnat.

Då är det lätt att tänka bara talang, inget jobbigt övande och hård träning, stretande och gnetande. Lätt att tänka att det är väl ingen konst om man har den talangen, gratis och medfödd.

Men så tänker jag, utöver talangen, vilket slit det ligger bakom dessa fotbollsstjärnors jonglering med bollen på plan, hur mycket hårt arbete det krävts, hur många timmar, dagar, veckor, månader och år av träning, av ansträngning, blod, svett och tårar, misslyckanden och uppförsbacke. Hur hittar man drivkraften, att kanske varje dag gå till träningen, i ösregn, snöglopp och storm? Hur kan det vara att man fortfarande vill, när motgångar, svårigheter och hinder hopar sig. Vi kallar det motivation … eller drömmar, förmåga att visualisera en framtid, att bygga upp en bild av hur det kan bli. För fotbollsspelaren drömbilden av att göra mål i en stor match i VM eller EM. Ju starkare drömbild, desto lättare att vara uthållig och envis i sina strävanden.

Förstår ni vart jag vill komma?

Jo, jag ser paralleller…. Hur ni elever har olika talanger och förmågor och hur ni utnyttjar dessa och utvecklar dem. Men också hur olika ni väcks till insikt om vad det är som gäller.

Jag har nämligen också med intresse läst många av de sommar- och avslutningstal som årets nior ägnat sig åt att skriva de senaste veckorna. Ett återkommande tema är hur ni ser på er själva som omogna, ointresserade och oengagerade i början av er tid på Gunnesboskolan och hur ni gradvis hittat motivationen, meningen med lärandet och glädjen, nyfikenheten och lusten att veta mer. Och hur ni successivt och långsamt byggt er egen bild av vad ni ska bli när ni blir stora; läkare, jurister, ekonomer och musiker.

Zlatan hade inte varit den fotbollsspelare han är om han börjat sina ansträngningar först i tjugoårsåldern. Sannolikt bygger hans fotbollsförmåga på en stor portion talang, medfödd, men säkert också på målmedveten träning, strategier för hur han ska nå målet och drömbilder. Hårt arbete, tro inget annat. Och räkna med det också i fortsättningen, ju snarare desto bättre. Då går det lättare.

Tack till alla som gjort det här gångna läsåret till ännu ett gott lärandeår, elever, lärare och övrig personal och elevers föräldrar. Ha en bra sommar, njut av ledigheten och friheten. Till alla er som nu går på sommarlov, till niorna som nu försvinner ut i en annan verklighet, till Zlatan och svenska landslaget inför kvällens match; jag lånar ett numera bevingat uttryck (om man ska tro niornas avslutningstal): Be careful out there!"


Jepp, så var det sommarlov, i alla fall för eleverna. Vi vuxna har några dagar kvar.

Hade jag hunnit läsa den här artikeln före avslutningsdagen skulle jag anknututit till den, men det får bli en annan avslutning, eller något framtida föräldramöte. Läs Johan Unenges inlägg i Litteraturmagasinet; Lästräning lika viktigt som idrottsträning!


Swedish problems

Dottern skrattar hejdlöst till en nyupptäckt site; Swedish problems. Måste kolla så klart.. Måttligt road, om man säger. Men skylten gäller i hög grad på Bankgatan i kväll och hela veckan! Suck!




Medarbetare och lärande

Blev i veckan uppringd av en medarbetare på Lärarfortbildning AB och fick en förfrågan om jag var intresserad av att medverka i ett slags "konferens" (eller egentligen ett nytt koncept, med större delaktighet bland deltagarna) kring rubriken "En idéburen skola". Dit vill vi gärna räkna oss; vi försöker hålla en riktning, vara målmedvetna, och ha långsiktiga mål levande. Tål att tänka på och samtala vidare om ....

I det rätt långa samtalet om många olika saker, påpekade han vid ett tillfälle, att det ju inte kan vara någon tillfällighet att medarbetarna på Gunnesboskolan finns med i många utbildnings- och utvecklingssammanhang; flera medarbetare arbetar i extern föreläsningsverksamhet (Metod & Fakta), medarbetare utvecklar läromedel för Gleerups förlag (Portal), det ansöks om medel i olika forskningsprojekt såsom i matematik (Wallenbergsstiftelsen) och i naturorienterade ämnen och hem- och konsumentkunskap (Naturskolan) och det bloggas friskt om lärande i många olika bloggar. Mycket ambition, lust att lära och att utvecklas som pedagoger och klart kompetensutvecklande. 

Det senaste exemplet på medarbetares lust att lära och utmana sina förmågor är när en av våra medarbetare i veckan fick mottaga Björn Ranelid-priset, för sin metafor; Lärare stöper framtidens ljus. Stort grattis, Monica!

Läs mer på Gunnesboskolans hemsida!


Ställ frågan rätt

Under SETT-dagarna pratades det också en del om hur vi bör ställa frågor i framtiden. Vikten av att ställa öppna frågor snarare än slutna frågor t ex. Kanske inte som den här, men rätt charmig ;-)




Att vara barn och fattig

Idag lyssnar jag på Kristian Lundberg och Tankar för dagen, om barnfattigdom och hopplöshet; om brist. Nyttigt för varje vuxen i skolan att ta in... Vad vet vi om våra elevers vardag på hemmaplan? Vilken förståelse har vi för de problem, hinder och frustrationer som agerar bromsklossar för elevers lärande? 


"Hur då överleva? Hur då bli mer än denna brist? Hur komma bort, hur kunna överleva i sin mänsklighet? Och vad då göra? Enkelt, svara Ja på frågan om jag ska ta hand om min bror, dina barn."

Det man förr kallade solidaritet? Var blev den av? Tack för tipset, Ove.


Glad Påsk!

Långfredagsstämning, regn och rusk och soffläge. Beslöt här om veckan (eg pga en icke-avanmälan till någon bokklubb ;-) att ge Håkan Nesser en chans, De ensamma. Är inte övertygad, kan jag säga ... men alltid lär man sig något. Här en rätt tänkvärd kommentar och en vink åt landets lärarutbildare, från en av karaktärerna i boken som tillsammans med flickvännen ska ta sig an två olika lärarjobb:

"Fast det är ingen konst, säger Germund. Tänk på någon bra lärare du haft och så beter du dig ungefär likadant. Man ska inte krångla till saker."

Tja, varför inte, lärarlärlingsystem i stället för högskola. Glad Påsk!


Aprilskämt

Dagens industri (DI) berättar om Apples nya förvärv i Grekland. Man köper den grekiska ön Ios, som hädanefter alltså kommer att byta namn ungefär vart annat år; efter IOS 5 kommer IOS 6 ... Men kan kineserna köpa Island, så varför inte ;-D


Skolpolitiska talesmän

Baylan, nytt socialdemokratiskt språkrör för utbildningsfrågor, uttalade sig här om dagen i DN i bl a ämnet skolledarskap. Man vill bland annat stärka lärarna i deras uppdrag, stärka rektorernas pedagogiska ledarskap och prioritera basfärdigheter i tidiga åldrar. Lovvärt, men tycker man sig inte känna igen det? Kanske borde det tänkas något annat som inte alliansen redan tänkt. (Baylan får också rättmätig och direkt kritik tillbaka.) 

Frågar ni mig, behöver skolan visserligen breda lösningar, men också Mikael Damberg tillbaka som socialdemokratisk skolpolitisk talesman ;-)



Hopp

Cyklat hela veckan, balkongläge i dunjackor häromdagen och koltrasten på takåsen ikväll. Det är hopp om livet ;-)


Tjuvarnas jul

Terminens sista dag, julavslutningsceremoni i matsalen med alla elever 6-9 samlade; sång och julstämning, prisutdelning och några korta ord från rektorn. Temat i år var rätt givet ....

"Så var det jul igen, terminsavslutning och mycket, mycket snart nu … jullov. Med ljus, kakbak, doft av granbarr och hyacinter och klappsnappare på tv:n ….

Jag har sett adventskalendern på tv några gånger i år, tycker den verkar riktigt bra, eller hur? Påminner rätt mycket om en gammal bok från 1800-talet av Charles Dickens som heter Oliver Twist …. De har liksom stulit idén, miljön och formen, men så heter den ju också Tjuvarnas jul, så det är kanske inte så konstigt. Undrar om de tänkte på Gunnesboskolan när de namngav årets tv-kalender!? För en tjuvarnas jul blev det ju för oss också, tyvärr.

Lite mer än vi kanske önskade. Det kändes inte riktigt bra i magen när jag förra söndagen blev uppringd kvart över nio på morgonen av Sydsvenskan, som undrade vad jag tyckte om att det varit inbrott på skolan. Ja, vad säger man? Lätt söndagsmorgontrött kunde jag inte få fram annat än: Nej vad tråkigt! Hela söndagen och stora delar resten av veckan kändes ganska deppig. Men så tänkte jag; ska vi låta oss slås ner av detta, ska vi låta några simpla tjuvar bestämma hur vi ska ha det i skolan? Ska vi börja deppa, bli rädda och börja stänga in oss, låsa dörrar och gömma undan saker?

Det är precis detta vi vill motarbeta här på skolan; vi vill kunna ha öppna dörrar, vi vill ha möjlighet att ha våra ägodelar obevakade och kunna lita på varandra. Vår utgångspunkt är att alla är ärliga och uppriktiga, att man inte försöker komma undan felsteg man gör, lura varandra eller stjäla från varandra. Det är en bra utgångspunkt, tycker jag. Det är vår ambition och vilja här i skolan, att lära er respekt för andras person och saker, att visa varandra tillit, förståelse och empati. Då måste ni också ges den möjligheten till att ta ansvar, kanske ibland utsättas för frestelser och att vi tar en del risker. Vi måste tillåta oss att göra fel ibland. Att göra fel kan vara lärdomar som varar hela livet.

Vi ska inte misstro varandra, men vara försiktiga. Vi vill också i fortsättningen ha ett tillåtande och öppet klimat på vår skola! Det ska inga "datorsnappare" komma och förstöra!

Vill också passa på att tacka årskurs 9 för en väl genomförd kabaré, den var rolig och välgjord. Därmed förpassade ni en gammal tradition att ha kabaré på våren och införde en ny tradition, att kabaréa i slutet av höstterminen och med ett klart bredare tema än det varit förut.

En annan ny tradition införes också i år; Gunnesbo Filmfestival. Mikael ska snart berätta och visa mer om den, men innan vi går över till prisutdelningen av den nyinstiftade Gunnesbo Filmfestival, vill jag först och främst tacka tvåorna, femmorna och Maria för de fina sångerna (ja, det kommer mer) önska er alla, elever, lärare och övrig personal, en riktigt god jul, ett roligt och spännande lov och ett gott nytt år 2012.

Vi ses nästa år!"

Ja, ungefär så ...




Tidigare inlägg
RSS 2.0