Summativt och formativt




Deltog i torsdags i en skolledarträff tillsammans med Anders Jönsson, forskare och lärarutbildare med särskilt intresse för bedömning och feed-back. Han höll först ett kort inledningsanförande och deltog sedan i en allmän diskussion, besvarade frågor och presenterade fortsatta forskningsplaner. Det framkom ingenting som var helt nytt för mig/oss, men ibland är det bra att bara få höra en meningsfrände, det blev rätt mycket av bekräftelse. Anders framhöll särskilt det viktiga sambandet mellan bedömning och elevernas egna självvärdering.

Begreppen formativ och summativ bör väl vid det här laget vara kända för var och en, men som Anders uttryckte det, är det kanske så att alla förstått först när man presenterat exempel. Det summativa är ju det som kommer på slutet, förhöret, provet eller kontrollfrågorna när hela lärandeprocessen är klar. Den har mer karaktären av ett slags dom och mindre karaktären av stöd i lärandet.

Formativ bedömning, däremot, sker under arbetets gång, består av kontinuerliga reflektioner, ofta av eleven själv tillsammans med kamrater eller pedagoger, i syfte att ha möjlighet att rätta till, ändra ståndpunkt och lära om under processens gång. För att bedömningen ska vara lärande måste den vara av formativ karaktär, och det är också i denna riktning modern pedagogisk forskning pekar. Anders framhöll framför allt några få enkla punkter som s k framgångsfaktorer för en bedömning som faktiskt leder till ett djupare och bättre lärande för eleverna.

  • Utgå från tydliga mål och kriterier och låt eleverna få ta del av dessa
  • Fokusera på prestation, inte person
  • Beskriv vad eleven kan, vad som behöver förbättras och hur eleven ska göra för att förbättra sig
  • Ge möjlighet till själv- och kamratbedömning
Dessa tankar ska finnas inbyggda i vardagen på vår skola, dvs eleverna ska ta aktiv del och själva vara dem som bedömer sina arbeten, sitt lärande och sin utveckling kunskapsmässigt. Denna  självvärdering som anses så väldigt viktigt för att man ska lära sig något på djupet. Men så klart ska vi som lärare också bedöma vad eleverna gör och kan. Men innan det blir dags för ett mer summativt besked i form av ett betyg, i slutet på terminen eller läsåret, ska det vara ständiga tillfällen för elever och lärare att tillsammans bedöma hur arbetet framskrider, för att via bedömningen ge eleven en chans att ändra kurs, göra förbättringar och utveckla tankarna/idéerna.

"Om bedömningar ska utveckla lärandet måste de vara framtidsinriktade och inte bakåtblickande; de ska handla om vad eleverna behöver göra för att bli bättre, inte om hur bra de gjort från sig."
Ordning och reda i betygsfrågan, Pedagogiskt magasin Nr 4 2008

PS För övrigt ett mycket läsvärt nummer av PM!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0