Tupplur

Om det ska gå upp ett ljus, idéer födas och kreativiteten flöda; ta en tupplur.

Läser i dagens DN om ny sömnforskning. Vill man förbättra sina resultat, ska man ta en tupplur mitt på dagen, folkgrupperna i latinamerika och kring Medelhavet vet vad de gör när de tar sin siesta! Kan vi lära något av detta?

"- Det finns goda belägg för att vi borde sova två gånger per dygn i stället för bara en gång.
Genom att styra hur lång tuppluren får bli, kan man också påverka vad hjärnan ska bli bättre på , menar Sara Mednick:
- Om du sover upp till en halvtimme får du framför allt två-stegsömn, mitt emellan djupsömn och drömsömn. Det är bra för motorisk inlärning, till exempel om du ska lära dig att spela piano.
- Sover du mellan en halvtimme och en timme kommer du fram till djupsömn. Det är bra för den sortens minnesom handlar om att komma ihåg fakta, till exempel människor eller platser eller saker.
- Om du sover mellan sextio och nittio minuter kommer du fram till REM_sömnnen. Det är då du drömmer, och den fasen är bra för kreativiteten. Då flyter minnena fritt omkring i hjärnan och skapar nya förbindelser."

I förskolan har man sedan länge en sovstund eller "vila" i samband med lunchen mitt på dagen. Kanske något att föra in i skolan, för elever och pedagoger. Tänk er själva att börja eftermiddagspassen med 30 minuters vila, slumrande eller i sk två-stegssömn; eleverna, och pedagogen gör plats på golvet, liggunderlag eller japanska tatamimattor rullas ut, en del ligger bara och vilar, kanske med hörlurarna i öronen och favoritmusiken på låg volym, andra slumrar in, alstrar ny energi och vaknar upp, vid äggklockans diskreta signal, till en mer kreativ och mer lärande senare del av dagen. Hur mycket bättre resultat pratas det om? Ja, det är, enligt forskningen, inga småvinster att hämta hem ...

"De personer som fick sova middag före provet klarade provet drygt 20% bättre."

Det skulle å andra sidan sannolikt medföra att skoldagen måste förlängas med 30 minuter, men å andra sidan vinner man kanske all tid i effektivitet och alls inte måste utöka dagen. Är det någon som ställer upp på experimentet?

Nåja, det var bara en tanke som slog mig ...

PS Samma forskning visar, tyvärr, på kaffets, eller snarare koffeinets, menliga inverkan på viss inlärning. Synd, men man kan inte få allt ;-)



Feedback and feedforward



Läser i veckans nummer av Lärarnas tidning en artikel om forskaren Christian Lundahl och hans slutsatser kring bedömning. Pedagoger som arbetar med formativ bedömning får bättre resultat hos sina elever. (Jag har skrivit om det tidigare, åtminstone en gång, t ex i blogginlägget Bedömningskompetenser).

Enligt honom har vi tyvärr på våra lärarhögskolor i många decennier sorgligt försummat att ge de lärandestuderande denna kompetens, med följd att flera lärargenerationer inte skolats i detta viktiga. I bästa fall arbetar sig blivande lärare till sig denna kompetens med åren, men sannolikt har avsaknaden av detta i lärarutbildningen haft en alldeles avgörande betydelse för att vi är så osynkade då det gäller att bedöma elever och elevarbeten i skolan. Men vi kan, enligt Christian Lundahl, bli bättre på detta om vi i skolan gör den formativa bedömningen till en del av undervisningen.

  • "Forskning visar att klasser som jobbar med formativ bedömning kan halvera den tid det tar att lära sig ett kunskapsområde. Det finns däremot inte någon forskning som visar att fler betygssteg, tidigare betyg och mer skolinspektion förbättrar elevers resultat."

Hör du Björklund? Forskning borde väl betyda en del?

  • "Han (Christian Lundahl) anser att det finns mycket att vinna om bedömningarna görs till en del av undervisningen på ett medvetet sätt. Så kallad formativ bedömning, som på olika sätt följer upp var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling och anpassar undervisningen efter det, är mycket eff ektivt för att förbättra resultaten."

Kollegor och medarbetare, om det inte redan är gjort, ställ in siktet på formativ bedömning!

  • "Den formativa bedömningen bygger på att ge både feedback och feedforward. Det vill säga ge respons på det som eleven presterat och tala om vad eleven ska göra för att rätta till bristerna. Eleverna måste också förstå varför de blir bedömda."

Formativt eller summativt, bedöma eller döma ... feedback och feedforward; hjälp, handled, modella, visa och var medlärande.

  • "Läraren kan lägga in snabba bedömningar under lektionerna för att kolla att eleverna är med på spåret. Eleverna kan till exempel få sammanfatta vad lektionen gått ut på innan den tar slut. Eleverna kan också aktiveras som resurser för varandra i kamratbedömningar. - Man brukar säga att de då ska ge kamraten två beröm och en utvecklingsmöjlighet."

Praktisk tillämpning; låt metakognition bli ett vardagligt inslag och utnyttja elevernas samlärande och sambedömning.

  • "- Lärarorganisationerna bör på ett tydligare sätt kritisera regeringens förenklade uppfattning i betygs- och bedömningsfrågorna, anser han."

Jo, sannerligen. Man kan ju hoppas att den "utbildningsvetenskapliga kärnan" i den nya lärarutbildningen (som alla 4 lärarutbildningar ska ha 60 poäng av) innehåller mycket didaktik och utvecklande av bedömningskompetenser som är något annat än bokstavs- eller sifferkombinationer á la 50-60- och 70-talen. Får väl vara någon måtta på tillbakagången! 

Läs hela artikeln Ta makten över bedömningen i Lärarnas tidning.



Överskott

"Nya Lundamiljoner ger elever nya datorer" står att läsa i morgondagens tidning. Kan det vara så väl att ny ikt-strategi faktiskt kommer att följas upp av resolut handling och medel därför? Fantastiskt i så fall, det är vad jag skulle vilja kalla spetsutbildning.



Samtalstider




Medarbetar- och utvecklingssamtalstider, elev- och utvecklingsportfolio och professionsportfolio. Parallella processer för elever och vuxna i lära@lära-skolan. Likt eleven i utvecklingssamtalet, med pedagog, portfolio och IUP (och föräldern, så klart), sitter skolledaren med pedagogen på samma sätt i liknande situation, med professionsportfolion, gamla mål som utvärderas och nya mål som utstakas i en ny IUP. Same, same, but different. Något annorlunda innehåll, men med samma ramar och samma verktyg. Det handlar om mål för kunskaps- och professionsutveckling, för medarbetare och skolledare.

I förberedelserna inför vårens medarbetarsamtal har jag, enligt planen för samtalsämnen i medarbetarsamtalen, bett medarbetarna att fundera över följande huvudsamtalsämne; grundpelare/riktmärken/käpphästar. Vilka inslag i undervisningen ser man alltid till att ha med sig, vad ingår i alla planeringar, vilka begrepp hänger alltid med, vad är viktigt att all undervisning genomsyras av och vilka moment kan man aldrig göra avkall på?

Det har varit ett sant privilegium och ett stort nöje att få ta del av alla intressanta och tankeväckande reflektioner kring lärandets innersta kärna, under den senaste omgången medarbetarsamtal på skolan. Ambitioner och insikter av den här kalibern är en kvalitetssäkring i sig. Man kan ana åtminstone tre olika sätt att tänka kring rubriken grundpelare -riktlinjer - käpphästar. Nedan har jag kategoriserat en del av de "käpphästar" jag fått från medarbetarsamtalen hittills. Överst mer konkret, längre ner allt mer övergripande:

  • jag vill får eleverna att utveckla tala, läsa, lyssna, skriva
  • det ska finnas skönlitteratur med hela tiden
  • variation
  • glädje
  • ofta kulturella inslag
  • struktur
  • många tillfällen till samlärande - att eleverna lär av varandra - jag lär mig när jag lär er
  • det ska vara kreativa uppgifter - stort mått av egen produktion
  • problemlösning
  • ämnesövergripande

  • se alla - nå alla - alla ska med
  • skapa engagemang
  • kreativitet
  • högt ställda krav
  • våga kasta sig ut, testa - våga tänka själv - våga pröva ditt sätt att tänka
  • alla behöver inte nå målen på samma sätt
  • utgå från eleverna - att arbeta nära eleverna
  • visa glädje och intresse
  • tydlighet
  • öppenhet
  • modellande
  • flera perspektiv

  • förmedla värderingar
  • konstruktivism
  • vägledd undervisning
  • individualisering
  • samspel med hemmet
  • respekt
  • skapa världsmedborgare
  • vägen till självständighet
  • att tänka fritt är större än att tänka rätt
  • att lära sig handlar om att lägga sig i
  • kunskapande gör ont
  • våga fråga
  • det finns inga genvägar

Någon sammanfattade det så här kärnfullt; engagemang och dynamik, helhet och kontext samt metakognition. Kort och gott.

Medarbetarsamtal betyder för övrigt inte bara ett givande av riktlinjer, råd, tillrättavisningar och uppmaningar från skolledarhåll. Det handlar mycket om att lyhört lyssna, empatiskt förstå, idéutveckla och att konstruktivt hitta lösningar på problem. Dessutom innebär det egen feedback, indirekt eller direkt, för skolledningen, medarbetares idéer om vår skolas framtid, kreativa hugskott att fånga upp, "bollplanka" och lotsa vilsna tankar, sätta någon på lämpligt pedagogiskt spår, mana till att utforska och odla sina små frön av blygsamma pedagogiska äventyr. En spännande uppgift för en skolledare....  

När nu Unikum är taget som verktyg för elevdokumentation i Lunds stad, funderar jag naturligtvis på hur vi kan använda detta för professionsutveckling. Sen en tid är vi ålagda att ge eleverna skriftliga omdömen inför utvecklingssamtalen - rimligen borde medarbetare i organisationen, i konsekvensens tecken och efter egen inledande reflektion, få dessa bemötta och därmed sina skriftliga omdömen inför medarbetarsamtalen. Varför skulle vi inte i fortsättningen använda Unikum för pedagogutveckling, som verktyget tjänar eleverna inför utvecklingssamtalen?

 

Absolut nästa steg. Förbered er på det, alla framåt och duktiga medarbetare på Gunnesboskolan. En eloge till er.


Pedagogik - inte teknik

"Jag jobbar på en kommunal gymnasieskola i Nacka, Young Business Creatives, där alla lärare och elever har varsin dator. Vi har också en del annan teknik som backar upp vårt arbete.

Det som jag och mina kollegor har upptäckt är att det inte handlar så mycket om teknik. Naturligtvis gör det det innan man har den, men när den väl är på plats är det snarare pedagogik, elevsyn, kunskapssyn och ledarskap som diskussionerna handlar om."

Ur en artikel av Emma Rosén i Computer Sweden

Ungefär så tänker jag också; en ökad andel digitala verktyg i skolan är sannolikt den viktiga ingång vi sökt för en verkligt förändrad kunskapssyn hos oss vuxna i skolan. Här har vi chansen att försätta oss, både lärare och elever, i ett lärande som är mer jämbördigt, mer av elevens egna producerande, snarare än passivt konsumerande, mer problembaserat, mer av kreativitet och mer funktion, mening och mål.

Köksbordsarbete

Tidig kväll, stök efter middagen i köket, matteläxan fram på köksbordet ... dottern tar sig an matteuppgifterna och inbjuder (?) alternativt tvingar oss andra att ta del av varenda tankevända i talen; tänker högt, smårappar fram tankarna, skådespelar som vore hon en tv-hallåa, Melodifestival-konferencier eller programledare i tv-soffan, vrålar rakt ut när facit säger rätt och blir allt mer högljudd över matteboken.

Till sist blir pappa lite trött och lämnar köket med en ännu tröttare kommentar, typ; så löste inte jag mina matteuppgifter när jag gick i skolan. Och kanske ska du stänga av musiken på datorn. Eller stänga radion.. eller sluta att sms:a samtidigt, typ ...
- Pappa, jag vet att du aldrig skulle klarat mina matteuppgifter!

Så sant. Det är annorlunda nu och tur det. Jag har inga problem med att det uppväxande släktet är smartare än jag. Överväg motsatsen!


Förebild eller föregångare

"Ledare - förebild eller föregångare" - eller idol kanske.

Det var rubriken vid Rektorsakademiens seminarium på Filmstaden under måndagkvällen. En moderator lät fyra ledarprofiler, Pelle Svensson VD för Malmö FF, Helena L´Estrade, VD för Rektorsakademien, Johannes Karlsson, ung entreprenör och Dallas Diabaté, fritidsledare i Rosengård, uttrycka sina tankar kring begreppen i ett slags kombinerat "Go´kväll - bjud in fyra middagsgäster" och ett mer "tillbakalutat-i-soffan-Skavlan".

Rektorsakademien grundades för några år sedan av Fredrik Svensson och är idag, enligt egen utsaga, Sveriges största nätverk för chefer från skola och näringsliv, i syfte att skapa goda förutsättningar för dagens unga. Rektorsakademien har kontinuerliga seminarier och nätverksträffar i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne och ikväll var det Lunds tur och samtalsämnet var således förebilder.

Efter väl tilltagen macka, te och mingel bjöds vi ett samtal om förebilder - är det bra med förebilder, vilka är dina/era och varför, finns det "hemliga" eller skämmiga förebilder, hur viktigt är det att rektor är en förebild etc? Sannolikt är det viktigare än man tror. Varken som lärare eller rektor kan man säga en sak och göra en annan, att leva som man lär gäller. Det är med handlingarna, tankarna och värderingarna man lever, som också är det elever och medarbetare följer. Föredömen gör sällan fel (och om det händer, krävs ett moget erkännande och förmåga att förändra och rätta till misstag), i alla fall inte i det man står för. Att kräva hög ambitionsnivå, noggrannhet och hög kvalitet av elever kräver minst lika mycket och i samma omfattning av läraren respektive skolledaren. Konklusionen i diskussionen var; ledaren sätter ribban, det ledaren är, påverkar resten av organisationen/gruppen. Tungt ansvar .... men viktigt att tänka på.

Det presenterades också en tio-i-topp-lista över ungdomars främsta förebilder idag; topplaceringen var tämligen otippad; på tredje plats Bill Gates, god tvåa Nelson Mandela och ... främsta förebild: Jesus!. Övriga placeringar var alla män, ett annat fenomen som smått analyserades av panelen. och som kanske kan knytas till publikens favoritförebilder som, inte helt oväntat, var "pappa". Lite mer oväntat vara att "mamma" inte var nämnt så många gånger. Kan det ha att göra med att merparten av publiken var män? ;-D

Man listade också egenskaper som dessa förbilder främst hade. Två av dem var ärlighet och ödmjukhet. Vilka är dina 3-5 främsta förebilder i livet? Det är inte helt lätt att komma på, eller hur? ...  Den 4 maj är det dags igen, inspirationsseminarium - då vill jag vara med. CU



Tillbakagång

"Lågstadieläraren kommer tillbaka i en ny, fyraårig lärarutbildning som regerigen föreslår nästa vecka. Det var ett stort misstag att avskaffa lågstadielärarna, säger utbildningsministern Jan Björklund". ... skriver SDS.

Tillbakagång. Que?


RSS 2.0