From my iPhone August 2010

Och själv då? Nada. Sorry killar, inte en susning. Vilket föranleder mig att söka i phonen och på Spotify:
Batucada Jazz - Magnus Lindgren
Hur beter du dig man? - Helt Off
Sketch for Summer - The Durutti Column
I will wait for you - Rigmor Gustavsson & Nils Landgren
Hawa Dolo - Ali Farka Touré & Toumani Diabeté
Suzanne - Hope Sandoval & The Warm Inventions
Pink Moon - Nick Drake
Smile for the blade - Grieves
Repa skivan - Pettter feat. AFC
Make it all so real - Steve Forbert
Ett starkt läromedel

Modern forskning är överens, läsning är den optimala vägen till ett rikare språk - något helt avgörande för att lyckas i en mängd andra sammanhang; det ger bättre läsförståelse, bättre läshastighet och bättre stavning. Så klart ger det också en bredare omvärldskunskap, hjälp för unga att uttrycka nyanser i känslor och hjälp att hitta den egna identiteten. Därmed helt givet, eller hur?
Språkutveckling sker genom språkanvändning.
Det är därför vi satsar läromedelspengar på att ha en heltidsanställd bibliotekarie i kombination med en IKT-pedagog och medarbetare (Läs Lizas läsarbiografi) som använder sig av litteraturen i undervisningen - våra starkaste läromedel. Om nu någon undrar .....
Motivation 3.0

Hur gör man för att införa motivation 3.0?
Enligt Pink handlar det i stor utsträckning om att chefer och ledare släpper lite av kontrollen, låter medarbetare ta stort ansvar, ger ett bredare handlingsutrymme och möjligheter att ta egna beslut samt tid och medel att utveckla egna tankar. Att släppa kontrollen betyder inte att släppa initiativet, inte att ge bort sin "makt", det handlar om att ge medarbetare känsla av att ha del av kontrollen, kunna påverka sin arbetssituation och vara delaktig i helheten.
Belöning främjar aktivitet, inte kreativitet. Vill man skapa innovation hos var och en, måste man våga ge människor den frihet det är värt. Det är just i den situationen man i piska-morot-samhället får kommentarer som:
- Det där är en ledningsfråga. Inte mitt bord.
- Det är du som bestämmer, det är du som är chefen, lös det.
- Det är Någonannans-problem .....
I medvetenheten om mina egna begränsningar och medarbetarnas många gånger långt större begåvningar och i kombination med en vilja att släppa fram initiativ, engagemang och vilja att ta mer ansvar, är jag också beredd att ta risken att ibland betraktas som kanske lite otydlig, lätt velig och möjligen lite långsam i att ta ett slutgiltigt beslut. Frihet (under ansvar) slår piska och morot, men tar tid och förvirrar, både barn och vuxna. Icke desto mindre är det sannolikt det enda sättet i 21th century learning .... and working.
I medvetenheten om mina egna begränsningar och medarbetarnas många gånger långt större begåvningar och i kombination med en vilja att släppa fram initiativ, engagemang och vilja att ta mer ansvar, är jag också beredd att ta risken att ibland betraktas som kanske lite otydlig, lätt velig och möjligen lite långsam i att ta ett slutgiltigt beslut. Frihet (under ansvar) slår piska och morot, men tar tid och förvirrar, både barn och vuxna. Icke desto mindre är det sannolikt det enda sättet i 21th century learning .... and working.
Valet är vårt

Inledningsvis kommer det för många årskurser att handla om det förestående valet i september. Söndagen den 19 september går vi till val igen, det är fyra år sedan sist och osäkerheten över utgången har kanske aldrig varit större. Med två förstagångsväljare på hemmaplan, egen nyfikenhet på mätmetoderna inför valet och med de inbyggda pedagogiska glasögonen på nästippen, föll jag för frestelsen att pröva Sydsvenskans valkompass.
Såg genast en utgångspunkt för våra elever att intressera sig för omvärlden, diskutera våra mesta valfrågor och bilda sig en uppfattning om var de står politiskt. Många av frågorna är kanske svåra att besvara utan förklaringar - men se, då finns det i anslutning till frågorna; bara att klicka och läsa de klargöranden som krävs för att sedan svara på frågorna. Pedagogiskt och lärorikt och personlighetsutvecklande. Haka på SO-lärare!
Förvisso är mätmetoderna lika trubbiga som en del av de metoder vi i skolan har i form av diagnoser, prov och betyg, men med det förbehållet - dock lite intressant att ta del av - i alla fall en viss fingervisning. (Sydsvenskan påpekar också detta i anslutning till testet) Så trubbiga att man kan våga sig på en publicering av de resultat jag själv fick efter en snabb testomgång (använde dock hjälpfunktionen flera gånger ;-). Här har jag mina sympatier enligt kompassen, först resultat på riksplanet och därefter i Lundapolitiken:

Mitt resultat i Valkompassen på riksplanet

Mitt resultat i Valkompassen på lokalplanet
Resultaten ska inte tas på för stort allvar, känner inte igen mig i alla delar. På riksplanet verkar det inte så stor roll vilket parti jag röstar på, alla staplar är nästan lika höga. Det säger kanske en hel del om vår politiska verklighet av idag i Sverige, kanske en del om mätmetodens utformande men sannolikt mest om min relativa okunskap och tveksamma inställning till internationella och nationella frågor. Det är jämnt mellan blocken - kan det bero på att partierna tycker för likt och är svåra att skilja åt, att mätmetoden är felaktigt utformad eller att jag är för puckad för att besvara frågorna? Inte vet jag, jag tar siffrorna (staplarna) med en stor nypa salt och det tycker jag att ni också ska göra. För övrigt är jag särskilt nöjd med att kompassen visar att mina sympatier för PP är så låga ;-) .... och det oavsett om det står för Pensionärspartiet eller Piratpartiet ;-D
Själv ska jag för andra gången vara valförrättare i ett val. Det ska bli roligt att än en gång få deltaga mitt i den demokratiska processen, dela ut valblanketter, pricka av i röstlängderna och räkna röster. Egentligen skulle man önska alla unga, elever i skolan, att få ta del av denna process, få tillfälle att uppleva politikens verkliga grundpelare; organisationen kring detta med hur varje människas suveräna röst behandlas och värderas, räknas och tas hänsyn till. Fundamental demokrati. Svårt att förstå storheten i en riktig demokrati, för många vuxna och så klart för många barn och ungdomar. I valbåset är allas röst lika mycket värd, oavsett kön, lön, ras, politisk tillhörighet och/eller religion. Det är något stort och väsentligt i det. Det är allas vårt val, värt att respektera, värna om och kommunicera till kommande generationer, likt Voltaire (om det nu var han som yttrade det)
Själv ska jag för andra gången vara valförrättare i ett val. Det ska bli roligt att än en gång få deltaga mitt i den demokratiska processen, dela ut valblanketter, pricka av i röstlängderna och räkna röster. Egentligen skulle man önska alla unga, elever i skolan, att få ta del av denna process, få tillfälle att uppleva politikens verkliga grundpelare; organisationen kring detta med hur varje människas suveräna röst behandlas och värderas, räknas och tas hänsyn till. Fundamental demokrati. Svårt att förstå storheten i en riktig demokrati, för många vuxna och så klart för många barn och ungdomar. I valbåset är allas röst lika mycket värd, oavsett kön, lön, ras, politisk tillhörighet och/eller religion. Det är något stort och väsentligt i det. Det är allas vårt val, värt att respektera, värna om och kommunicera till kommande generationer, likt Voltaire (om det nu var han som yttrade det)
- "Jag delar inte dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att yttra dem."
Vi kommer också inför det här valet att anordna ett skolval, som kulmen på några veckors temaarbete kring demokrati och styrsystem. Som många skolledare runt om i landet har också vi i Lund tagit beslut om hur vi ska hantera valrörelsens vara eller icke-vara inom skolväggarna; inga bokbord eller politisk agitation i korridorer och skolgårdar från enstaka partier, inga dekaler, vimplar eller broschyrer, men väl ett välkomnande och en inbjudan till paneldebatt under ordnade förhållanden, till alla partier representerade i Lunds kommunfullmäktige. Ett sätt att väcka engagemang för samhällsfrågorna och en second-best-lösning för att delge eleverna ett slags hum om vad demokrati kan innebära. Men egentligen borde åtminstone ett besök i Stadshallen när kommunfullmäktige har möte vara ett slags miniminivå för elever som går ut åk 9 i Lund och att de fått möjlighet att besöka valstugor och partilokaler på stan likaså. Och kanske skulle man låta elever i vissa årskurser (t ex alla i årskurs 6) göra ett slags demokrati-praktik under valsöndagen, i en riktig vallokal, och hjälpa till med att dela ut valblanketter, allt under överinseende av någon vuxen valförrättare. Tror att ungdomars respekt för våra politiker och intresset för politiken skulle öka högst avsevärt. Bjud in att delta, ge ungdomar chans att ta lite ansvar och skörda engagerade samhällsmedborgare i framtiden!
Nåja, det var bara en tanke som slog mig ....
Vi kommer också inför det här valet att anordna ett skolval, som kulmen på några veckors temaarbete kring demokrati och styrsystem. Som många skolledare runt om i landet har också vi i Lund tagit beslut om hur vi ska hantera valrörelsens vara eller icke-vara inom skolväggarna; inga bokbord eller politisk agitation i korridorer och skolgårdar från enstaka partier, inga dekaler, vimplar eller broschyrer, men väl ett välkomnande och en inbjudan till paneldebatt under ordnade förhållanden, till alla partier representerade i Lunds kommunfullmäktige. Ett sätt att väcka engagemang för samhällsfrågorna och en second-best-lösning för att delge eleverna ett slags hum om vad demokrati kan innebära. Men egentligen borde åtminstone ett besök i Stadshallen när kommunfullmäktige har möte vara ett slags miniminivå för elever som går ut åk 9 i Lund och att de fått möjlighet att besöka valstugor och partilokaler på stan likaså. Och kanske skulle man låta elever i vissa årskurser (t ex alla i årskurs 6) göra ett slags demokrati-praktik under valsöndagen, i en riktig vallokal, och hjälpa till med att dela ut valblanketter, allt under överinseende av någon vuxen valförrättare. Tror att ungdomars respekt för våra politiker och intresset för politiken skulle öka högst avsevärt. Bjud in att delta, ge ungdomar chans att ta lite ansvar och skörda engagerade samhällsmedborgare i framtiden!
Nåja, det var bara en tanke som slog mig ....
PS. Hur jag ska rösta? Nja, det har jag inte bestämt än ... och det är en hemlighet! Basta!
Äntligen

Utspel

Andas mest behov av uppmärksamhet ;-) ....
Förbud mot burka eller niqab borde inte ens kommenteras, men det är svårt att gå förbi. Det är som Björklund själv insett, inte mycket av ett problem, i alla fall inte i några grundskolor. Möjligen kan det bli ett problem när vuxna kvinnor på gymnasiet eller vuxenskolan bär heltäckande slöjor. Med tanke på att kroppsspråket, inklusive mimiken, har en avgörande betydelse för människors kommunikation med varandra, finns det visst anledning att diskutera frågan. Men förbud, är det rätt väg? Kanske skulle information om vilket handikapp det kan innebära, för lärandet och betygen, att inte kunna kommunicera fullt ut, få de kvinnor (och männen kring dem; pappor, bröder och äkta hälfter) som klär sig täckande att tänka annorlunda, överväga konsekvenserna eller kanske t o m fundera på alternativa lärosäten.

Bild från Helsingborgs Dagblad
Skolk i skolan är ett vitt begrepp, allt ifrån enstaka okynnestimmar till månadslång ogiltig frånvaro i några fall. Vilket skolk är det Björklund menar? Inget av dem skulle lösas med att man som straff fick inskrivet det i sitt betyg. För vem ska läsa detta i betyget? Föräldrarna, mottagande skola vid byte av skola, framtida arbetsgivare? Det måste finnas ett stort antal alternativ som är både mer konstruktiva och mer effektiva än betygsalternativet; t ex samtal och analys varför skolket uppträder, dialog med den som skolkar och gemensamma vuxen- ansträngningar att försöka motivera eleven, eventuellt ordna med anpassad studiegång i form av reducerad studieplan och/eller praktisk arbetslivserfarenhet etc. I några få fall kan det bli tal om extern hjälp från psykiatrin då det handlar om skolfobier. Är en elev som drabbas av detta förtjänt av att det skrivs in i betyget?
(Och om man nu ska ha en sådan lag, vilket jag inte tycker, ska det då inte skrivas in i slutbetyget. Där gör det väl i så fall avsedd verkan, nämligen att kommunicera de brister vederbörande har och som möjligen kan ha betydelse för framtida jobbsök och varna arbetsgivaren. Men detta behöver inte ha någon som helst relevans, skolan är en sak, ett jobb en annan.)
Föräldrar är alltid välkomna till skolan, för att kunna vara delaktiga i sina barns skolgång, för att bidra med sina kompetenser, för att hjälpa till som vuxenstöd eller bara för att de tycker att skolan är intressant och spännande. Jag kan se några tillfällen då det kan vara värdefullt att föräldrarna kommer till skolan, när elever uppträder stökigt och destruktivt, för sina kamrater och för sig själv; vid akuta konflikter med kamrater, för att hjälpa till att lösa meningsskiljaktigheter mellan sitt barn och kamrater eller vuxna i skolan eller för att bilda sig en uppfattning om problem som skolan försökt påtala, men inte lyckats kommunicera verbalt och inte funnit acceptans för.
Men att ha föräldrar i skolan som "vaktar" sina barn är så klart ingen bra långsiktig lösning, knappt ens en bra kortsiktig sådan, om syftet bara är att eleven ska bli mindre stökig. Det fungerar sannolikt inte, inte i längden.
Risken i alla tre fallen är att lagstiftningen tolkas fel, överanvänds och missbrukas, att vi hamnar i en negativ spiral av förbud och straff, när vuxenvärlden snarare borde visa på hur man konstruktivt löser problem. Detta gäller såväl föräldrar som lärare, skolledare och, inte minst, ledande politiker. Är det inte positiva förebilder vi ska vara?
Nåja, det var bara en tanke som slog mig ...
Retrospektivt




Har idag gjort första dagen på jobbet, efter sommarledigheten; kan inte säga att jag känt mig direkt alert, rätt segt i startblocken alltså ;-) men jag har gott hopp om att snart vara igång igen. När det under läsåret drar ihop sig (för det gör det, förr eller senare) och tenderar att bli för mycket att hantera ... det är då man får tänka tillbaka på semesterveckorna, vila i minnena och hämta kraft att orka både ett tidvis tungt och arbetsamt ledningsarbete och ett antal mörka och kalla vintermånader.
Men det är så klart också trevliga förväntningar inför ett nytt läsår. Det ska bli roligt att träffa alla elever som kommer tillbaka, mognare och med nya förväntningar och föresatser, att hälsa en fräsch och utvilad personal välkommen tillbaka till nya utmaningar, planera för kompetensutveckling i såväl nya styrdokument som IKT, se nya pedagogiska projekt växa fram, och sist men inte minst, egen fortbildning i form av rektorsprogrammet.
Och dessutom, det är ju flera veckor kvar av sommaren. Ju... Väl?
Men det är så klart också trevliga förväntningar inför ett nytt läsår. Det ska bli roligt att träffa alla elever som kommer tillbaka, mognare och med nya förväntningar och föresatser, att hälsa en fräsch och utvilad personal välkommen tillbaka till nya utmaningar, planera för kompetensutveckling i såväl nya styrdokument som IKT, se nya pedagogiska projekt växa fram, och sist men inte minst, egen fortbildning i form av rektorsprogrammet.
Och dessutom, det är ju flera veckor kvar av sommaren. Ju... Väl?
Kom i form

