No more comments
No more comments, say no more ... ;-)
Möjligen en kommentar; "they don´t need more, they need different"!
PS. Klippet med John Hattie är uppdelat i 4 delar, sammanlagt ca 40 minuter långt ... men helt klart värt att lyssna på .... hela vägen! Ta dig den tiden!
Begreppsförvirring
"Det finns inga krav på skolor eller kommuner att göra lokala kursplaner eller en lokal pedagogisk planering. Det har det heller aldrig funnits, menar Niclas Westin, undervisningsråd på Skolverket".
Begreppsförvirringen är, om inte total, så i alla fall rätt omfattande; lokala kursplaner, lokala arbetsplaner, lokala pedagogiska planeringar. Dokumentation, dokumentation och åter dokumentation!
Ibland kan kravet på dokumentation i skolan tyckas vara nästan övermäktigt att leva upp till. Men egentligen är det inte så knepigt. Vi ska i det här avseendet (dokumentation kopplad till styrdokumenten) inte göra något nytt, vi ska göra det vi alltid gjort; en planering kort och gott. Vi har nationella styrdokument att hålla oss till, en läroplan med tillhörande kursplaner. Planeringen ska ha sin utgångspunkt i de syften som finns för varje skolämne, vi ska använda det centrala innehållet att arbeta med och sikta på de mål som finns angivna i kunskapskraven.
Det ska hänga ihop, helt enkelt! Bara det. Läs mer på Lärarnas Nyheter!
Begreppsförvirringen är, om inte total, så i alla fall rätt omfattande; lokala kursplaner, lokala arbetsplaner, lokala pedagogiska planeringar. Dokumentation, dokumentation och åter dokumentation!
Ibland kan kravet på dokumentation i skolan tyckas vara nästan övermäktigt att leva upp till. Men egentligen är det inte så knepigt. Vi ska i det här avseendet (dokumentation kopplad till styrdokumenten) inte göra något nytt, vi ska göra det vi alltid gjort; en planering kort och gott. Vi har nationella styrdokument att hålla oss till, en läroplan med tillhörande kursplaner. Planeringen ska ha sin utgångspunkt i de syften som finns för varje skolämne, vi ska använda det centrala innehållet att arbeta med och sikta på de mål som finns angivna i kunskapskraven.
Det ska hänga ihop, helt enkelt! Bara det. Läs mer på Lärarnas Nyheter!
Skolverksbesök
Skolverket besökte Lund under några dagar i förra veckan, för att prata med elever, lärare, skolledare och förvaltningsfolk om hur skolan ska utvecklas på bästa sätt. Lund är en av flera kommuner som får besök och som agerar bollplank för Skolverkets tankar kring implementeringen av regeringens beslut att tillsätta lektorstjänster i skolan.
Både Skolverkets representanter och rektorsgruppen hade diffusa bilder av hur det skulle kunna se ut i framtiden, vi var inte överens på alla punkter, men hade några klart gemensamma önskemål; gärna karriärstjänster för lärare, särskilda lektorstjänster och mer forskaranknytning, men också bredd på återkopplingen i den egna verksamheten och en forskning som mer tar sikte på didaktik än det ämnesspecifika.
Vi behöver inte mer ämneskompetens i skolan, vi behöver utveckla didaktiken. Vi behöver inte fler ämnesspecialister eller lärare som utvecklar än mer specialkunskaper i sina ämnen, inte i första hand. Vi behöver ge särskilt duktiga pedagoger en chans att vidareutveckla sina didaktiska förmågor och sedan en dito ärlig chans att vidarebefordra detta till sina kollegor i klassrumsarbetet.
Lektorer, ja kanske, men jag tänker fortfarande bredare - och framförde det - inte alls framgångsrikt ;-(
Nåja, det är ju bara en tanke ....
Både Skolverkets representanter och rektorsgruppen hade diffusa bilder av hur det skulle kunna se ut i framtiden, vi var inte överens på alla punkter, men hade några klart gemensamma önskemål; gärna karriärstjänster för lärare, särskilda lektorstjänster och mer forskaranknytning, men också bredd på återkopplingen i den egna verksamheten och en forskning som mer tar sikte på didaktik än det ämnesspecifika.
Vi behöver inte mer ämneskompetens i skolan, vi behöver utveckla didaktiken. Vi behöver inte fler ämnesspecialister eller lärare som utvecklar än mer specialkunskaper i sina ämnen, inte i första hand. Vi behöver ge särskilt duktiga pedagoger en chans att vidareutveckla sina didaktiska förmågor och sedan en dito ärlig chans att vidarebefordra detta till sina kollegor i klassrumsarbetet.
Lektorer, ja kanske, men jag tänker fortfarande bredare - och framförde det - inte alls framgångsrikt ;-(
Nåja, det är ju bara en tanke ....
Biblioteksbrist
Läste att var tredje skola saknar ett bibliotek ... och mest brister friskolorna. Trist. Vi är en kommunal skola, vi har ett fint skolbibliotek. Kvalitet ;-D
"Studier visar att skolbibliotek kan förbättra elevers läsförmåga avsevärt. Bortom den rent praktiska, mätbara nyttan, kan ett bibliotek öppna nya världar, förändra riktningen på ett liv." Ledarredaktionen Expressen 2011-11-01
"Studier visar att skolbibliotek kan förbättra elevers läsförmåga avsevärt. Bortom den rent praktiska, mätbara nyttan, kan ett bibliotek öppna nya världar, förändra riktningen på ett liv." Ledarredaktionen Expressen 2011-11-01
Webbwalk
Arbetsdag på hemmaplan, rektorsprogrammet kräver sin tribut och sin tid ;-) Rymmer lite då och då uppgiften och surfar ut i den pedagogiska cyberrymden och hittar en hel del läsvärt;
"Koppla ihop den med din dator via usb-porten och installera den medföljande programvaran. Koppla sedan datorn mot en projektor, sedan är du igång. Du kan, förutom att "bara" visa upp olika analoga saker, även spara som bild eller film."
Sandra Wissting, lärare Nacka
Klassrumslivet genom en dokumentkamera
"Koppla ihop den med din dator via usb-porten och installera den medföljande programvaran. Koppla sedan datorn mot en projektor, sedan är du igång. Du kan, förutom att "bara" visa upp olika analoga saker, även spara som bild eller film."
Sandra Wissting, lärare Nacka
Klassrumslivet genom en dokumentkamera
"- Lärande handlar inte om att lägga kunskap i olika boxar i huvudet. Det är först när man också integrerar det nya med sådant man redan vet som man verkligen kan använda det man lärt sig. Forskningen visar att ytliga kunskaper snabbt glöms bort medan djupinlärningen sitter längre"
Anna Josephson, professor i neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, tillika docent i medicinsk pedagogik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik..
Hjärnans hårda skola
"De som är bäst lämpade att utveckla lärare, är lärare." Trevor Dolan
Trevor Dolan
Nähä, fokus Tornberg, åter uppgiften och rapporten kring framgångsrikt lärande. Ett innehåll som är oerhört intressant, men en uppgift som fokuserar ganska mycket form; typsnitt, radavstånd, källor, hänvisningar, syften, sammanfattning, rubriksättning, paginering och jag vet inte allt ... Stör, typ.
Stor backspegel
"Björklund har en väldigt stor backspegel, men ofta en ganska liten framruta." Mikael Damberg i Skolsnack-Garage-TV
Lyssna på Mikael Damberg, åtminstone de första sex minuterna.
Lyssna på Mikael Damberg, åtminstone de första sex minuterna.
Mycket mord
Jag har också tänkt på det många gånger, så mycket deckare, mord och mördare i TV:n? Undrar vad det gör med oss? Micael Dahlén, ekonomiprofessor, har tänkt samma i en ny bok; Monster.
Musikkonsumtion
Har av olika anledningar reflekterat en del kring digitala verktyg den senaste veckan, främst om hur vi i skolan ska hantera och dra fördelar av teknikutvecklingen i lärandet. Utanför skolan drar tekniken iväg i rasande fart, tänk bara på vad som hänt i musikbranschen de senaste tio åren ....
I dag, söndag, är det exakt 10 år sedan Apple lanserade sin första iPod. Denna produkt som idag av ungdomsgenerationerna lite nedlåtande betraktas som "a single function device" (Va, kan man bara spela musik i den?!) tappar kraftigt i försäljning och kommer sannolikt snart att fasas ut eftersom iPhone och andra smartphones har tagit över iPodens funktioner. I går stora otympliga och inte särskilt kraftfulla stationära datorer, idag smidiga små enheter, telefoner och läsplattor, mångdubbelt starkare och med flera olika funktioner. Ett rasande tempo, ständigt nya produkter och nya vägar att uppleva bild, ljud och film. Hej, vad det går ...
Musik- och filmbranschen har som bekant genomgått en för oss lyssnare/tittare fantastisk utveckling, bara de senaste 5-10 åren. Tänker man tillbaka till 60-70-talet blir perspektivet än tydligare. För den musikintresserade i mitten på 60-talet fanns i princip två sätt att ta in ny musik; Tio-i-topp på lördagar och Kvällstoppen på tisdagar. Man laddade upp någon timme före, några kompisar, lite godis, kanske en läsk och rullbandspelaren på Rec/Paus. Hade man otur spelade de inte hela låtar och tonade upp/ner låten samtidigt som de presenterade/avannonserade artisten (*#@grr..) Något år senare gjorde man samma procedur, nu med de så ultramoderna kassettbanden ;-) Men de främsta idolernas musik måste man ju ha på riktigt, i form av en vinylplatta; en singel (två låtar) om man var fattig, en ep (fyra låtar) om man hade lite mer och en Lp (minst 12-15 låtar!) när man var riktigt stadd vid kassa. Sedan kom CD-plattan (lätt kopierade och brände man åt varandra) Sony Walkman (man kunde ta musiken med sig!) och diverse andra mackapärer. Ja, hej vad det går ....
Undrar om dagens ungdom någonsin kan förstå kopplingen mellan dessa båda saker? ;-D
Idag lyssnar jag på radio i datorn, hittar ständigt ny spännande musik, identifierar den med Shazam i mobilen, skriver in låttitel i Spotify och vips har jag ofta hela den artistens produktion inom ett-klicks-avstånd, att lyssna på genast. Den spellista jag skapar i datorn skapas också automatiskt i mobilen, för mig att lyssna på under promenaden, i bilen, på bussen eller var helst jag vill stänga ute verkligheten ;-) Hej vad det går ....
I den här bloggen, har jag på bara fyra år bytt rubrik två gånger i kategorin On-the-go; först From my iPod, sedan From my iPhone och numera From my Spotifylist (som i och för sig automatiskt hamnar i iPhonen). Vad kommer härnäst?
Visst ska vi utnyttja denna utveckling i skolan, inte låta oss skrämmas och hämmas av alla nymoderniteter. Låt oss ta in dem, prova dem, utforska och se vad vi kan göra med dem lärandemässigt. Med ovanstående perspektiv bakåt anar jag väldiga möjligheter framåt.
....eller så upplever man musiken så som den gör sig allra bäst; live, t ex i Malmö och helgens World Mix-festival, det är inte heller fel;-). Här underbart lågmälda, sensuella och varma Yasmin Levy. Hela hennes skivutgivning (två plattor) finns på Spotify.
Yasmin Levy - Una noche mas
Särbegåvad
Läser ytterligare en artikel om särbegåvning och talang, idag i SvD; Övning i 10 000 timmar slår medfödd begåvning, alla medelmåttors tröst ;-) Och en väldigt viktig sak att kommunicera till våra elever, ansträngning och uthållighet lönar sig. Klart motiverande, eller hur?
Elevinflytande på piedestalen!
Ordföranden i BSF Lunds stad, Lars Hansson, uppmärksammas i dagens Sydsvenskan, efter ett inlägg i sin blogg (larsilund.se) i veckan där han ifrågasätter elevers delaktighet och inflytande över sitt lärande.
Anmärkningsvärt är bara förnamnet!
Jag är övertygad om att Lars Hansson har bra koll på vad styrdokumenten säger om inflytande, elevers ansvar och elevdemokrati (han brukar vara påläst) och därför är det så förvånande att han formulerar sig som han gör i sitt blogginlägg. Så, för säkerhets skull och för allas vår påminnelse; vi har tydliga styrdokument, skollag och läroplan, som vi måste följa, tolka och tillämpa och tydligt kommunicera till våra elever .... och som vi aldrig kan välja bort!
(Fetstilat är min formatering)
Skollagen (2010:800) kap 4 (om Kvalitet och inflytande), 9 § "Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Eleverna och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas."
... vidare står det i Skollagens kap 10, 2 § "Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet."
I den nya läroplanen för grundskolan står det i de inledande kapitlen om värdegrund och övergripande mål och riktlinjer, upphöjt och placerat först i läroplanen för att de är så viktiga och grundläggande för undervisningen. I 2.3 om Elevers ansvar och inflytande står det tydligt, i sex punkter, vad den enskilde läraren ska (inte bör) göra:
- utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
- svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
- verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,
- svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
- tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och
- förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.
Så klart finns det en väl underbyggd orsak och ett särskilt syfte med att man framhävt begreppen inflytande, deltagande och ansvar som man gjort i styrdokumenten. Sannolikt är det inte bara för att våra elever ska fostras och skolas "i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism". Ett än viktigare syfte är detta oomtvistade faktum att delaktighet och elevers egna ansvar spelar en avgörande roll för motivation och lärande. Ju mer vi förmår involvera elever i upplägget av undervisningen - i de delar de kan ha inflytande - desto bättre för deras djuplärande. Delaktighet och inflytande är en stark påverkansfaktor när det gäller motivation, och elevers motivation är det vi måste söka och underhålla mest varsamt - motivation är en förutsättning.
Självklart måste det vara pedagogen som har initiativet i klassrummet, den som leder och fördelar arbetet utifrån styrdokumenten och de ramar som satts. Men i processen av att tillämpa styrdokumenten, inom ramarna, ska eleverna ha stort inflytande och få talrika tillfällen att ha synpunkter på innehåll, arbetssätt, arbetsformer och examination och hur undervisningen ska organiseras. Det betyder inte att eleverna ska bestämma och/eller ta över undervisningen. Enligt min uppfattning och i min vardag är det heller inget problem; elever är mycket medvetna om demokratins spelregler och lärare väldigt duktiga på att släppa in eleverna att få ge uttryck för sina åsikter, komma med sina förslag och samplanera så långt detta är möjligt och samtidigt nå läroplanens mål.
Jag förstår, som Lars Hansson själv säger till Sydsvenskan, att inläggets rubrik är till för att provocera (vilket han i mitt fall lyckats med) och ifrågasätta begreppet elevinflytande, men i själva inlägget handlar det inte bara om att provocera, här ges uttryck för en del saker som oroar.
"Tyvärr är det i stor utsträckning lärarna som mer eller mindre omedvetet arrangerar dessa spektakel – på direkt uppmaning från skolans styrdokument." Vilket förtroendet visar detta på, för lärare och nationella styrdokument?
"Läraren är den som vet vad man måste fylla elevens verktygslåda med innan han eller hon går vidare till nästa steg." Vilken kunskapssyn vittnar ett sådant uttalande om?
"Och läraren ska vara den självklara ledaren i klassrummet som säger stopp när eleven försöker ta genvägar." Elevsyn?
"Kanske borde ämnet demokrati få en egen kursplan?" Som etik då, eller livskunskap, eller empati ...? För mig är det ämnen som ingår i alla ämnen, hela skolvardagen, överallt.
Jag vill inte tro att LH faktiskt tycker att våra elever ska ha mindre inflytande i sitt lärande. Jag vill gärna tro att blogginlägget har formulerats lite väl tillspetsat och olyckligt och att vi får ett mer nyanserat inlägg vad det lider.
Om vi nu ska ha någon piedestal, tycker jag absolut att vi ska placera just elevers inflytande på denna, av flera anledningar, nyss nämnda. Elever har inte för mycket inflytande över sitt lärande, de har för lite att säga till om. Om vi inte värnar om detta, och ökar elevers inflytande, riskerar vi i längden ett ökat antal elever med allt sämre motivation och i förlängningen, en skola som blir allt mindre angelägen för våra elever.
Det vore synd, bara för att man politiskt inte insett vikten av elev- och medborgarinflytande.
Lektor eller rektor
Läste i Lärarnas tidning här om dagen och fick lite perpektiv på det här med karriärvägar (läs lektorsstatus) inom skolan. Bekräftade till en del vad jag redan tidigare anat. Med regeringens nya miljarder (nåja, i alla fall 25 miljoner redan nästa år) kan var tjugonde medarbetare/lärare få möjlighet att göra karriär, möjlighet att forska och kanske erhålla 5 000 kronor mer i lön.
"Om löneökningen blir 5 000 kronor i månaden räcker regeringens pengar till att mellan 8 000 och 10 000 av landets drygt 160 000 lärare på grundskolan, gymnasieskolan och i vuxenutbildningen kan få karriärtjänster, enligt Lärarförbundet. Det motsvarar att ungefär var tjugonde lärare skulle kunna få en karriärtjänst."
Lärarnas nyheter 2011-10-06
Är inte helt med på att detta är vad skolan främst behöver för att öka elevers måluppfyllelse, stärka lärarnas status och göra skolan mer attraktiv för unga människor att söka sig till läraryrket. Jag sympatiserar emellertid med tanken på att försöka bygga broar mellan klassrumsgolvet och forskarvärlden utanför skolan. Men blir det inte lite väl smala broar, med enstaka lektorstjänster? Kommer en, säger en, forskarinriktad medarbetare i ett kollegium (likt vårt) på ca 20 personer, att kunna skapa så mycket ringar på vattnet att det har något slags genomslag på hela skolans (och då menar jag den egna lilla skolan, inte institutionen skola) pedagogiska och didaktiska nivå? Blir svårt, tror jag ... det handlar än en gång om delaktighet. Bara den som är delaktig, berörs - tänker förändring och gör skillnad.
Dessutom, vem tror vi väljer att forska, gå vidare, utveckla sig och sin skola och vilja mer? Sannolikt dem som redan är lite av spjutspetsar, dem som redan är de duktigaste pedagogerna, med mest insikter och som skulle vara de bästa att coacha sina kollegor i ett gemensamt utvecklingsarbete, på den egna skolan - men som snart kanske försvinner iväg på nya forskningsuppdrag och nya tjänster.
Det finns en uppenbar risk att effekterna av "lektorsforskningen" till stor del rinner ut i sanden. Det kommer så klart institutionen skola till del i ett större sammanhang, regionalt och nationellt kanske, men är mindre direktkopplat till den egna skolans situation och därmed inte heller lika effektiv. Det blir betydligt trögare ...
Ur ett skolledarperspektiv, i alla fall mitt, skulle det vara mycket mer effektivt att lägga dessa pengar på att höja hela kollegiets kompetens- och lönenivå. Att arbeta med helheten, hela kollegiet, på köpt extratid inom ramen för den arbetsförlagda tiden. Det skulle höja kvaliteten, statusen och, inte minst, lönen. Har sagt det förut, säger det igen - Satsa kollektivt!
(Eller så kan man kan ju alltid bli rektor ... typ ;-) Ibland kan det göra skillnad.)
"Om löneökningen blir 5 000 kronor i månaden räcker regeringens pengar till att mellan 8 000 och 10 000 av landets drygt 160 000 lärare på grundskolan, gymnasieskolan och i vuxenutbildningen kan få karriärtjänster, enligt Lärarförbundet. Det motsvarar att ungefär var tjugonde lärare skulle kunna få en karriärtjänst."
Lärarnas nyheter 2011-10-06
Är inte helt med på att detta är vad skolan främst behöver för att öka elevers måluppfyllelse, stärka lärarnas status och göra skolan mer attraktiv för unga människor att söka sig till läraryrket. Jag sympatiserar emellertid med tanken på att försöka bygga broar mellan klassrumsgolvet och forskarvärlden utanför skolan. Men blir det inte lite väl smala broar, med enstaka lektorstjänster? Kommer en, säger en, forskarinriktad medarbetare i ett kollegium (likt vårt) på ca 20 personer, att kunna skapa så mycket ringar på vattnet att det har något slags genomslag på hela skolans (och då menar jag den egna lilla skolan, inte institutionen skola) pedagogiska och didaktiska nivå? Blir svårt, tror jag ... det handlar än en gång om delaktighet. Bara den som är delaktig, berörs - tänker förändring och gör skillnad.
Dessutom, vem tror vi väljer att forska, gå vidare, utveckla sig och sin skola och vilja mer? Sannolikt dem som redan är lite av spjutspetsar, dem som redan är de duktigaste pedagogerna, med mest insikter och som skulle vara de bästa att coacha sina kollegor i ett gemensamt utvecklingsarbete, på den egna skolan - men som snart kanske försvinner iväg på nya forskningsuppdrag och nya tjänster.
Det finns en uppenbar risk att effekterna av "lektorsforskningen" till stor del rinner ut i sanden. Det kommer så klart institutionen skola till del i ett större sammanhang, regionalt och nationellt kanske, men är mindre direktkopplat till den egna skolans situation och därmed inte heller lika effektiv. Det blir betydligt trögare ...
Ur ett skolledarperspektiv, i alla fall mitt, skulle det vara mycket mer effektivt att lägga dessa pengar på att höja hela kollegiets kompetens- och lönenivå. Att arbeta med helheten, hela kollegiet, på köpt extratid inom ramen för den arbetsförlagda tiden. Det skulle höja kvaliteten, statusen och, inte minst, lönen. Har sagt det förut, säger det igen - Satsa kollektivt!
(Eller så kan man kan ju alltid bli rektor ... typ ;-) Ibland kan det göra skillnad.)
Jobb(s) och ledning
Noggrannhet, intresse och deltagande i alla delar ....
"When you’re a carpenter making a beautiful chest of drawers, you’re not going to use a piece of plywood on the back, even though it faces the wall and nobody will ever see it. You’ll know it’s there, so you’re going to use a beautiful piece of wood on the back. For you to sleep well at night, the aesthetic, the quality, has to be carried all the way through.” /Playboy, Feb 1985
... uthållighet...
“Your work is going to fill a large part of your life, and the only way to be truly satisfied is to do what you believe is great work. And the only way to do great work is to love what you do. If you haven’t found it yet, keep looking. Don’t settle. As with all matters of the heart, you’ll know when you find it. And, like any great relationship, it just gets better and better as the years roll on. So keep looking until you find it. Don’t settle.” /Stanford speach, June 2005 (se nedan)
... och långa tankar ....
“Being the richest man in the cemetery doesn’t matter to me … Going to bed at night saying we’ve done something wonderful… that’s what matters to me.” /The Wall Street Journal, May 25, 1993
... ja, ungefär så. Lyssna på Jobs Stanfordtal; Stay hungry, stay foolish!
"When you’re a carpenter making a beautiful chest of drawers, you’re not going to use a piece of plywood on the back, even though it faces the wall and nobody will ever see it. You’ll know it’s there, so you’re going to use a beautiful piece of wood on the back. For you to sleep well at night, the aesthetic, the quality, has to be carried all the way through.” /Playboy, Feb 1985
... uthållighet...
“Your work is going to fill a large part of your life, and the only way to be truly satisfied is to do what you believe is great work. And the only way to do great work is to love what you do. If you haven’t found it yet, keep looking. Don’t settle. As with all matters of the heart, you’ll know when you find it. And, like any great relationship, it just gets better and better as the years roll on. So keep looking until you find it. Don’t settle.” /Stanford speach, June 2005 (se nedan)
... och långa tankar ....
“Being the richest man in the cemetery doesn’t matter to me … Going to bed at night saying we’ve done something wonderful… that’s what matters to me.” /The Wall Street Journal, May 25, 1993
... ja, ungefär så. Lyssna på Jobs Stanfordtal; Stay hungry, stay foolish!
Statistik
"Det finns en spridd uppfattning om att statistik ofta används på ett icke-neutralt sätt genom att hitta sätt att tolka datan för att passa avsändaren. Ett berömt citat tillskrivs Benjamin Disraeli: Det finns tre typer av lögn: lögner, förbannade lögner och statistik". Wikipedia
Nåja, det var bara en tanke som slagit mig ....