Hhmm ...

iPad, leksak eller revolutionerande kommunikationsverktyg? Eller rentav något som tar oss bakåt i utvecklingen? "Soffdator" låter inte så kreativt och producerande, eller hur? I trakter och sociala skikt där iPaden redan hunnit bli vardag kan man nu göra vissa utvärderingar (vet inte hur tillförlitliga de är) som visar på intressanta reflektioner.

På en konferens i New York nyligen presenterade medieprofessorn Douglas Rushkoff, "en av de där professionellt skeptiska personerna som verkar livnära sig på att åka omkring och såga framgångsrika teknologi företag", en Ipad-monolog som visade sig vara tämligen obarmhärtig mot succéprodukten iPad.

”Vi kan gå i två riktningar just nu, mot webben och öppenheten, eller mot Ipad och slutenheten. Ipad är en maskin som säger till dig ’Skriv inget! Producera inget! Köp i stället!’. Den säger ’Skapa inte! Ta emot!’. Den håller på att etablera ett nytt beteende där användaren slutar skapa för att i stället återgå till att vara en passiv konsument.”

Ok, tänker jag, så kan man ju också tänka: Sydsvenskan.se

Jag trodde iPaden var en vidareutveckling och ett ytterligare steg mot interaktivitet rent allmänt och mot sociala medier i synnerhet. Är det inte i sängen eller soffan vi faktiskt vill Facebooka? Och vem vill vara bara konsumerande i en säng ....?

Nåja, det var bara en tanke som slog mig ....



Mina vänner

Missade favoriten på Svt just nu, Våra vänners liv, i måndagskväll. Lite omtvistad, ifrågasatt av feministerna och kritiker i huvudstadsbladen, men vad f-n .... det är ett riktigt bra program! Som tur är, och på annan ort, har Svt Play möjliggjort att man kan se favoriten ändå. Coolt är det att sitta och se måndagsnöjet på andra sidan jordklotet, i 35-gradig hetta, högsta luftfuktighet och med den tropiska vinterns alla ljud som bakgrundsfond. Hemma bra, men borta bäst ... eller vad det heter ;-D





Å inte gör tv-seriens musikval det hela sämre ... Niclas Frisk har ett finger med i spelet, Sweet Chariot  hör ni här.



Be nice!

 

 

Terminsavslut, flera decimeter snö, riktigt vinterväder och alla förutsättningar för en vit jul. Årets tema för rektors julhälsning fick bli snällhet. Ungefär så här lät det:


"Jultider igen och ett hyfsat långt uppehåll i lärandet och utvecklandet av sina förmågor.

Är det någon som fattar hur snabbt den här terminen gått? Det var verkligen inte länge sedan som man med lätthet kunde cykla till skolan i bara skjortärmarna, sitta i solen en stund utomhus på lunchrasten eller åka ut till havet och ta ett kvällsdopp. Det är rätt annorlunda sådana här decemberdagar …. Brrr! Ritualerna på morgnarna är dock ungefär de samma; man äter ungefär samma frukost, gör ungefär sina sysslor i samma ordning och läser sin morgontidning på ungefär samma sätt. Här om morgonen när jag som vanligt läste tidningen och sist serierna, eller egentligen serien, för det finns bara en riktigt bra om ni frågar mig, kom jag att tänka på en sak.

Min absoluta favoritserie är Kalle och Hobbe, underbara Kalle med sin leksakstiger. Kalle och Hobbe – vem följer dem? Då vet ni att Kalle den senaste veckan har haft världens bry med att klara av att vara snäll ända fram till julafton, så att han kan ”casha” in sina julklapper. Han har våndats i sina försök att vara tomten tillags och vara riktigt snäll. Hobbe har gjort vad han kan för att locka Kalle i fällan och göra något styggt.

Känner ni igen det där? Att man ska vara särskilt snäll till julen? Som om det vore helt ok att vara stygg, elak resten av året, bara man är snäll veckorna före jul, för att samla pluspoäng hos tomten.

Började fundera rätt mycket på det där med snällhet, sökte lite på nätet och hittade rätt intressanta saker. Begreppet "snäll" är ofta kopplat till egenskaper som dum, mesig och ocoolt. Är det så? Jag menar nog att det är betydligt coolare idag att vara snäll. Titta bara på ett av världens mest framgångsrika företag, Google. Vad har de för slogan? Nike har ”Just do it”, Coca cola ”Enjoy” och Google har Don´t be evil. Var inte elak. Var snäll. Det är coolt!

Nej, det känns lite knepigt, det där med att vara snäll bara inför julen. Så klart ska vi vara snälla mot varandra året om. Att vara snäll kan ju handla om att aktivt göra snälla saker; i det lilla, ett enkelt hej på morgonen till den där klasskamraten som man vet har det svårt, ett leende, en gest, en hjälpande hand när någon snubblar. Det kan handla om att vara generös med beröm och uppmuntran, att vara hjälpsam och att se sin medmänniska. Det kan också gälla lite större saker, som att kanske under en längre period hjälpa en kompis med läxor, aktivt agera för att någon som känt sig utanför kan vara med i gemenskapen, att någon står upp och försvarar en kompis, det kan handla om att man är generös med att låna ut sina saker eller ge gåvor.

Men det kan också handla om att inte vara motsatsen till snäll; om att inte vara elak. Att undvika att göra andra människor illa. Att inte säga det där elaka ordet, att inte knuffas, bråkas, slåss eller retas.

Det kostar så lite att vara snäll. Faktum är att det inte kostar någonting, att det faktiskt lönar sig. Idag finns det nämligen vetenskapliga studier som stöder hypotesen att godhet lönar sig. Man har visat att samarbete och generositet aktiverar ett njutningscentrum i hjärnan. Det innebär således en rent kroppsligt sinnlig upplevelse att hjälpa andra. Detta är samma lustcentrum som blir aktiverat när man berusar sig på droger. Om vi vill ha en lustupplevelse är det således klara fördelar med altruism framför drogintag, eftersom den förra aktiviteten inte innebär några biverkningar. Win-win-win-situation ;-)

Så nu vet ni det, också Kalle och Hobbe borde fatta det till nästa år, det är alltså inte alls något uppoffrande att vara snäll, det är ren bonus för en själv. Det vi gör för våra medmänniskor det gör vi också för oss själva. Det faller tillbaka på oss själva. Ju snällare vi är mot andra, desto mer snällhet får vi tillbaka. Eller som Pippi Långstrump (eller var det Bamse?) sa: Den som är stark måste vara snäll.

Var snälla mot varandra i jul, prova hypotesen över julen och in i det nya året, ta med förhållningssättet in i det nästa termin och se vad som händer. Du kan bli väldigt överraskad.

Så återstår bara att önska alla elever, lärare och övrig personal; En riktigt god jul och ett ännu godare, snällare, nytt år 2011. Tack till femmorna, tvåorna och Maria som ordnade det så fint för oss idag. På återseende i januari, måndagen den 10, enligt schema, om inte annat sagts."

God jul och Gott Nytt År till alla läsare av LedarBloggen!

 


En milstolpe

Hepp! Passerade 10 000 besök på LedarBloggen i kväll, kan man kalla det en milstolpe? Kanske det, ser i alla fall jämnt och bra ut, eller hur? Liksom digitalt, ettor och nollor.


Tre års bloggande och 355 tyckarinlägg, det mesta om kunskap, lärande och ledarskap, men också en och annan vardaglig kommentar om livet i största allmänhet. Dock mest för egen del; för att samla tankarna, få ordning på vad man egentligen tycker, för att kanalisera en del ilska och kanske påverka sin omgivning en smula. Ses vid 100 000;-)


PISA igen

Dags för internationell kunskapsrapport igen, PISA presenterades idag. Nedslående resultat, medelmåttiga värden för våra svenska högstadieungdomar, resultaten sjunker igen i jämförelse med 2003 och 2006 års rapporter. Vi känner igen det....

"Genomgående visar de svenska 15-åringarna sämre resultat: I läsförståelse ligger de på en genomsnittlig nivå, från att tidigare ha legat över snittet. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna för första gången under OECD-snittet. Och i matematik ligger eleverna på en genomsnittlig nivå, efter att i den förrförra Pisaundersökningen 2003 legat över det internationella snittet."

Men vad betyder det egentligen? Jag har ställt frågan tidigare här på LedarBloggen (Skolfloppen, Lärande 2.0 och Handlingskompetens) och jag ställer den igen; är det rätt saker man mäter? Ger en PISA-undersökning verklig rättvisa åt vad elever kan i olika länder? Jag är skeptisk ... igen. Och inte särskilt orolig.

Däremot kan jag bli riktigt orolig när jag tänker på vad Fredrik Härén säger i följande videoklipp. 

"Kan ni ge mig ett enda vettigt argument till varför ett stort multinationellt bolag som t ex det amerikanska Volvo, eller det amerikanska Saab eller det schweiziska ABB eller det engelska Astra Zeneca eller det amerikanska Farmacia ska anställa en enda av er (reds anm: svenska studenter) när man kan få personer som de här (reds anm: bild på ungdomar i Sri Lanka), som sitter på Sri Lanka, som har samma datorer som du har, samma böcker, samma utbildning, är bättre på engelska än vad du är, är mycket mer motiverade än du är .... och arbetar för 18 kronor i timmen."





Där har vi den verkliga utmaningen och då handlar det om kreativitet, flexibilitet och uppfinningsrikedom och förmågor som sannolikt inte låter sig mätas i någon PISA-undersökning med traditionellt faktastoff i det gamla paradigmets skola. Då pratar vi något annat än det vi tidigare var bra på, men nu är omsprungna och varvade med; vi pratar nya färdigheter och helt ny kunskap. Hinner vi inse det?

Nåja, det var bara en tanke som slog mig ....

[PISA genomförs vart tredje år. Vid varje tillfälle är ett kunskapsområde i fokus men alla kunskapsområden undersöks varje gång, vilket möjliggör jämförelser över tid. Vid första tillfället, i PISA 2000, var läsförståelse huvudområde. I PISA 2003 var det matematik och i PISA 2006 var naturvetenskapen i centrum. Ett nytt område i 2003 års undersökning var problemlösning. I PISA 2009 var läsförståelse åter huvudområde, nu med ett tillägg av elektronisk läsförståelse. Läs mer på Skolverkets hemsida!]



Fantastiska mattelärare

Facebookinlägg; Matematikutvecklarna Lund "Har idag blivit enormt imponerade av matematiklärarna på Gunnesboskolan!!! Fantastiska!"

No shit, Sherlock!

Ämnesrummet - Gunnesboskolan - Mattehörnan
Så här arbetar vi också på Gunnesboskolan!



Citytunnelen

För övrigt tycker jag att det är en lysande idé att döpa Malmös nya underjordiska tågled till Citytunnelen, så klart med Station Triangelen. Klart kul! ;-D



Rektorsprogrammet och siffror

Sifferpresentationer av olika företeelser kan ibland tydliggöra och förklara verkligheten. Följande siffror beskriver den rektorsutbildning jag just nu deltar i och beskrivningen ger en bild. Så här ser det ut:
  • från ht 2009 har 2 710 personer deltagit i rektorsprogrammet (ca 80 avhopp)
  • 66 % är kvinnor 34 % är män
  • 68 % är från den kommunala skolan, 30 % från de fristående skolorna (2 % är från landstingsägda eller statliga skolor)
  • 64 % är redan rektorer, 24 % biträdande rektorer och 9 % förskolechefer
  • 58 % har lärarbakgrund, 17 % har förskollärarbakgrund och 4 % har fritidspedagogutbildning (21 % har annan utbildning eller inte svarat)
Som sagt, en bild. En annan bild får man av oss som går i programmet och som nu , föranledd av inläsning av mängder av litteratur, fallbeskrivningar och inlämningar av juridiska uppgifter, långsamt förstått att det ser rätt annorlunda ut mellan de olika lärosätena som fått uppdraget att utbilda skolledare runt om i landet (Karlstads universitet, Linnéuniversitetet i Växjö, Stockholms och Uppsalas universitet m fl). Vi som går i regi av Umeå universitet har t ex blivit långsamt medvetna om att vi är rätt ensamma om att examineras enligt gammal beprövad pedagogik; individuell och skriftlig examination.

Var är lärandet med stöd i evidensbaserad forskning, var är samlärandet, den formativa bedömningen, feedbacken och kamrat- och egenvärderingen; enligt en enad forskarkår de främsta variablerna för det djupa lärandet? 

Tänker man när man harvat igenom ännu en juridisk text, på ett antal tättskrivna A4 ark, och än en gång ställt sig frågan; vad är det jag lägger min tid på? 

RSS 2.0