Högtidsrum
Lyssna på debatten mellan honom och kristdemoraten Tuve Skånberg:
Håll kyrkans budskap utanför skolans avslutningar, använd andra högtidsrum, om alternativa rum för avslutningen saknas, använd kyrkans rum men ge prästen ledigt denna dag. Själv föredrar jag rummet under bar himmel och med egen kontroll över vad som sägs och görs. Efter sex avslutningar är det redan en fin tradition...
Be careful out there!
Avslutningsdag, solsken och knappt vajande flagga.
"Välkomna till denna läsårsavslutning och tack till musiken, sången, sexorna och Maria. Ni är snart tillbaka.
Har tittat en hel del på fotboll de senaste dagarna. Otippat, eller hur? Jo, särskilt om man vet att jag är en av dem som oftast är rätt måttligt intresserad. Har vanligtvis inte så bra koll på fotbollsligorna, är rätt värdelös på att tippa resultat i våra interna personaltips. Kan bero på att jag är uppfostrad av en mamma som tippade stryktips genom att jämföra namnen på de engelska ligalagen; låt se Wolverhampton, det låter bra, en etta! Men på EM – och VM-nivå kan jag verkligen se tjusningen i spelet och njuta finliret och målen. Mål ja, för väldigt många av de spelare som spelar i EM är det ett slags mål att bara vara där på planen, de har uppnått en nivå som är få förunnat.
Då är det lätt att tänka bara talang, inget jobbigt övande och hård träning, stretande och gnetande. Lätt att tänka att det är väl ingen konst om man har den talangen, gratis och medfödd.
Men så tänker jag, utöver talangen, vilket slit det ligger bakom dessa fotbollsstjärnors jonglering med bollen på plan, hur mycket hårt arbete det krävts, hur många timmar, dagar, veckor, månader och år av träning, av ansträngning, blod, svett och tårar, misslyckanden och uppförsbacke. Hur hittar man drivkraften, att kanske varje dag gå till träningen, i ösregn, snöglopp och storm? Hur kan det vara att man fortfarande vill, när motgångar, svårigheter och hinder hopar sig. Vi kallar det motivation … eller drömmar, förmåga att visualisera en framtid, att bygga upp en bild av hur det kan bli. För fotbollsspelaren drömbilden av att göra mål i en stor match i VM eller EM. Ju starkare drömbild, desto lättare att vara uthållig och envis i sina strävanden.
Förstår ni vart jag vill komma?
Jo, jag ser paralleller…. Hur ni elever har olika talanger och förmågor och hur ni utnyttjar dessa och utvecklar dem. Men också hur olika ni väcks till insikt om vad det är som gäller.
Jag har nämligen också med intresse läst många av de sommar- och avslutningstal som årets nior ägnat sig åt att skriva de senaste veckorna. Ett återkommande tema är hur ni ser på er själva som omogna, ointresserade och oengagerade i början av er tid på Gunnesboskolan och hur ni gradvis hittat motivationen, meningen med lärandet och glädjen, nyfikenheten och lusten att veta mer. Och hur ni successivt och långsamt byggt er egen bild av vad ni ska bli när ni blir stora; läkare, jurister, ekonomer och musiker.
Zlatan hade inte varit den fotbollsspelare han är om han börjat sina ansträngningar först i tjugoårsåldern. Sannolikt bygger hans fotbollsförmåga på en stor portion talang, medfödd, men säkert också på målmedveten träning, strategier för hur han ska nå målet och drömbilder. Hårt arbete, tro inget annat. Och räkna med det också i fortsättningen, ju snarare desto bättre. Då går det lättare.
Tack till alla som gjort det här gångna läsåret till ännu ett gott lärandeår, elever, lärare och övrig personal och elevers föräldrar. Ha en bra sommar, njut av ledigheten och friheten. Till alla er som nu går på sommarlov, till niorna som nu försvinner ut i en annan verklighet, till Zlatan och svenska landslaget inför kvällens match; jag lånar ett numera bevingat uttryck (om man ska tro niornas avslutningstal): Be careful out there!"
Jepp, så var det sommarlov, i alla fall för eleverna. Vi vuxna har några dagar kvar.
Hade jag hunnit läsa den här artikeln före avslutningsdagen skulle jag anknututit till den, men det får bli en annan avslutning, eller något framtida föräldramöte. Läs Johan Unenges inlägg i Litteraturmagasinet; Lästräning lika viktigt som idrottsträning!
Swedish problems
Inuti boxen
"Man kan med rätta fråga sig vad vår syn på skolan egentligen säger om oss. Att vi istället för att omformulera vår syn på lärandet ägnar vår tid till att bygga en så effektiv bromskloss som möjligt för kreativitet, innovation och egensinnighet genom att ständigt betona och belöna helt andra saker."
Anders Mildner, Fabriker av mallade drömmar Sydsvenskan (Pst, kan inte du Anders, med tanke på förra inlägget, prata med Per T ;-)
Mest trött
"Men i en sådan utredning – brett sammansatt med jurister, statsvetare, nationalekonomer, folkbildare och kulturvetare – gäller det att hålla det pedagogiska inslaget på ett minimum. För om någon har skadat svensk skola mer än beskäftiga politiker så är det pedagogerna."
Vad vet han om skolans verklighet? Om lärandets villkor? Om förutsättningarna för skolans personal att göra ett fullgott arbete? På vilket sätt menar han att pedagoger har skadat svensk skola? Vilka om inte pedagoger skulle vara bäst skickade att styra hur lärande ska bedrivas? Kanske vore det just det som skulle kunna lösa en hel del av skolans problem, utan inblandning av politiker, journalister och annan självutnämnd "bakåtsträvarexpertis" som minsann vet hur det ska vara i skolan. Kanske vore det på tiden att lyssna till vad forskning säger om lärandets villkor i dagens och morgondagens skola. Kanske skulle man titta sig runt i världen och ta vara på andra länders framgångar och misslyckanden. Kanske skulle man försöka att se bort från vad skola har varit och fokusera mer på vad skola skulle kunna vara. Kanske är det dags att låta skolans aktörer få lite arbetsro och staka ut en långsiktig och hållbar kurs, oavsett vilken regering som sitter vid makten.
Nej, skrota Skolinspektionen och återinför Myndigheten för skolutveckling, lyssna på forskningen, både svenska forskare (Marton, Carlgren m fl) och utländska (Hattie) och systematisera en tillämpning av denna forskning.
Om man från politikerhåll verkligen menar någonting med frasen "på vetenskaplig grund", borde de nöja sig med att lägga fast ramarna, i en bred politisk uppgörelse och sedan låta Skolverket sköta detaljerna om hur det ska tillämpas. Nu finns det alltför många (eller i alla fall en väldigt tongivande ;-) klåfingriga politiker med händerna alltför långt ner i syltburken.
Det riktigt konstiga är, eller kanske inte, att LR, genom sin presschef, uttrycker samtycke; Tankar om skolan i media.
Det är nog mer än beskäftiga politiker och "karriärkåta" pedagoger som har skadat den svenska skolan i så fall, dit får vi nu också räkna en och annan besserwisser till politisk redaktör ... eller ständig sekreterare, vad det beträffar.
Icke-konsekventa Skolverket
"Att skolan är icke-konfessionell innebär att det inte får förekomma religiösa inslag i utbildningen. Eleverna ska inte behöva utsättas för religiös påverkan i skolan. Det gäller även vid skolavslutningar eftersom det är en del av skolans verksamhet.
Det går bra att ha skolavslutning i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Det får dock inte förekomma några religiösa inslag som bön, välsignelse eller trosbekännelse. Däremot går det bra att sjunga psalmen ”Den blomstertid nu kommer”. Den är sedan länge starkt förknippad med skolavslutningar och är i det sammanhanget snarare ett uttryck för tradition än religion."
Och äntligen sätter kyrkan ner foten! Konsekvent! Här är det snarare Skolverket som är icke-konsekvent!
Föräldraeffekt
Profil för Gunnesboskolan. Klicka bilden!
I John Hatties forskningsresultat, publicerade i Visible learning (Synligt lärande) uttrycks detta med hemmets påverkan på följande vis:
"Ungefär lika stor påverkan har socioekonomisk status (0.57) vilket ska ses som ett sammanfattande mått på individers och familjers relativa position i en social hierarki. Detta refererar i första hand till föräldrars inkomst, utbildning och sysselsättning. Inom faktorn föräldraengagemang (0.51) förekommer stora variationer beroende på typen av inblandning från föräldrar. Föräldrars förväntningar och strävan efter framgång sägs ge positiva effekter på barns lärande, snarare än kontroll av om läxor gjorts, begränsningar av TV-tittande och kamratkontakter."
0,57 i effektstorlek kan anses relativt hög, men det finns också faktorer som spelar än större roll; t ex metagognitiva strategier 0,69, lärares tydlighet i undervisningen och s k microteaching (en form av lärares egna analys av sin undervisning) 0,88, formativ bedömning 0,90 och inte minst elevers självskattning 1,44. Samtliga variabler inom området "stora effekter" i Hatties undersökning.
Så det finns alltså grader också i himlen ;-)