LedarBloggen

   Läser en hel del ledarskapslitteratur i dessa dagar, spurten i rektorsprogrammet. Också i andra sammanhang kan man lära om ledarskap, som i dagens DN, ett stort reportage om Bengt Olssons kommande bok om Margot Wallström. Wallström jämför i reportaget olika ledare i det socialdemokratiska partiet:

 

 

Rätt roligt, och väldigt tydligt ;-) Gissa vem man inte vill vara?

  Just haft en mycket kort dragning för föräldrar i årskurs 7, om framtida alternativ för föräldrainflytande, i stället för den gamla skolkonferensen; ett slags Kvalitets- och utvecklingsråd (K&U) bestående av en liten grupp pedagoger och skolledning, som möter föräldrar och elever, för information och synpunkter, lite då och då, förslagsvis 1-2 gånger i terminen. Starkt fokus på kvalitet och utveckling!

 

Jag informerade om planerna på hur vi skol- och kompetensutvecklingsmässigt går vidare, från Lära@lära/Portfolio och den digitala resa (med en-till-en) vi är mitt uppe i; med s k microteaching, learning studies och/eller learning lessons, allt inom ramen för kommunens gemensamma plan kring BFL - Bedömning för lärande. Jag har länge tänkt tanken, att detta kanske skulle kunna vara en lämplig fortsättning på de ovan nämnda utvecklingsområdena, men inte riktigt fått ihop hur det skulle kunna ske eller vad som skulle vara mest adekvat och mest effektivt.

 

Tror jag fick ihop det i kväll. Lite coolt, när man mitt i det sagda, mitt i föredragningen, ser nya möjligheter och plötsligt hittar Därföret! till Varföret? Har varit med om det förr, men lika häftigt varje gång. Pusselbitarna faller på plats, liksom. Jepp, plötsligt fick den sista uppgiften på rektorsprogrammet lite substans i skolverkligheten. Vips, var det lättare, roligare och mer meningsfyllt att jobba vidare med idén. 

 

   Nu ... är sommarlovet slut!

 

Idag var det upptakts- och uppropsdag i skolan, med musikaliska förtecken. Inom ramen för Skapande skola hade vi i förmiddags inbjudit klezmergruppen Klezmofobia från Köpenhamn. En riktig rivstart på terminen, med sång, dans och blås, gitarr och basbalalajka! 

 

 

Som vanligt känns det väldigt bra när eleverna äntligen är på plats, det är något ödsligt med en skola utan elever (särskilt dagarna innan pedagogerna är på plats ;-). Nu är det i alla fall fullt drag och ett nytt spännande läsår ligger framför oss. Välkomna tillbaka, alla härliga elever! I morgon börjar allvaret .... 

 

Skapande skola är ett vällovligt initiativ av regeringen, sedan 2008, att rikta medel för skolor att ta in olika kulturevenemang i skolan. Det borde vara en självklarhet för varje skola, att använda sig av estetiska uttryck för lärande, men är det tydligen inte i särskilt hög grad. Därav satsningen. Kulturella inslag i skolan bidrar till ökad måluppfyllelse och "kan öppna nya vägar för att skapa intresse och lust, ge förståelse och skapa mening".

 

Det är väl det som är vårt uppdrag, tänker jag ... och lyssnar vidare ;-)

 

 

 

 

 

Just avslutat en utvecklingsdag med Anne-Marie Körling, med fokus på förhållningssätt till elever, elevers arbeten, feed-back och bedömning. Ett kärt återseende för pedagoggruppen på skolan och en välbehövlig påminnelse om vad ett sant salutogent förhållningssätt innebär i praktiken.

Vi pratar ofta om vikten av att synliggöra lärandet för våra elever, med tid och tillfällen för reflektion och metakognition. Idag möjliggjordes detsamma för våra pedagoger i skolområdet. Med självklar pondus och auktoritet, professionalism och tydlighet och med en grundmurad inställning till lärande, gav A-M oss en heldag, som jag hoppas landade hos pedagogerna på ett fruktbart sätt. Med olika delar, både föreläsning, modellande och samtal, fick vi inte bara höra hur man kan göra, vi fick också tid och möjlighet att reflektera och framför allt känna hur lärande kan uppstå. 

Själv fastnade jag vid ordet "skolanknytning". Jag tror att det är ett särsklt välfunnet begrepp, med tanke på hur vi resonerar kring små barns behov och nödvändighet att knyta an till en förälder (eller annan vuxen). Det handlar om att skapa miljöer och situationer där varje enskilt barn, varje dag, kan känna trygghet och självsäkerhet i det de tänker, säger och gör. Där det är tillåtet, för att inte säga rätt, att göra fel. Där man utmanas i sina tankar, får pröva sina teorier och föreställningar och där lärande tillåts ske på ett oprecist sätt.

A-M visade sitt sätt att, med hjälp av en diger dokumentation, synliggöra för främst elever, men också elevers  föräldrar, vad elever faktiskt kan, inte vad elever inte kan. Kanske skrämdes en del av ambitionen, systematiken och omfattningen av de exempel A-M visade, men det handlar, som jag ser det, inte om ytterligare dokumentation, utöver skriftliga omdömen, veckobrev eller åtgärdsprogram, mer om förarbetet eller som en del av demsamma. Här visades på ett arbetssätt i vardagen som både ger omedelbar formativ feedback för eleven, men också på en värdefull information till elevers föräldrar om sitt barns utveckling. Men viktigast av allt, man skapar en rutin för sig själv som pedagog, att långsiktigt se mönster och samband och som har stor betydelse för hur man som pedagog går vidare i sin undervisning, anpassar sina elevers lärande och möter barn och ungdomar i det som är deras utgångspunkter.

John Hattie visar i sin undersökning, Synligt lärande, att detta kanske är det allra viktigaste vi kan arbeta med när det gäller pedagogers kompetensutveckling; att visa på möjligheten att ta tillvara elevernas feedback på undervisningen och därmed möjliggöra utveckling, inte bara för eleverna, men framför allt för pedagogerna. 

"Återkoppling till elever innehåller, enligt Hattie, information och förståelse av arbetet i ljuset av skillnader i förhållande till vad eleverna redan förstår, missförstår och föreställer sig. Återkoppling från elever till lärare innehåller information och förståelse av arbetet i ljuset av skillnader i förhållande till vad lärare redan förstår, missförstår och föreställer sig om lärandet hos sina elever. Det har betydelse, säger Hattie, när lärare ser lärandet genom sina elevers ögon under tiden som eleverna brottas med att skapa kunskap om vilket lektionsmål det än må vara, men detta är aldrig en linjär eller enkel process utan innehåller vanligen många misstag och felgrepp och kräver både anpassning till tidigare kunskaper och en mission att veta, förstå och göra skillnad."

SKL:s Synligt lärande av Jan Håkansson


Det känns rätt och riktigt att arbeta med och utveckla pedagogers vardag i klassrummet. Det är här kompetensen finns, gedigen beprövad erfarenhet borde här få utveckla vetenskaplig grund, det är dags att iaktta oss själva, lära av varandra och förfina undervisningen i klassrummet.

"Det finns, tror jag, en lång tradition i Sverige av att förlita sig på statliga initiativ - som om det automatiskt skulle leda till en bättre skola. Sedan behövs förstås olika stödstrukturer både nationellt och lokalt för att undervisning av hög kvalitet ska komma till stånd, men det stora arbetet måste alltid göras ”på golvet” av de professionella i samverkan med elever och föräldrar."

SKL:s Synligt lärande av Jan Håkansson

Tack för dagen A-M, jag tror att du synliggjorde en hel del av lärande idag, gav modeller och metoder för hur det kan se ut i klassrummet för att barn och ungdomars naturliga nyfikenhet och lust att lära kan lockas fram och tas tillvara. Tror att det satt spår ....

Nej, åter till rektorsprogrammet och en deadline som närmar sig med skrämmande snabb hastighet ;-) ...

   Upptaktsdag i skolan, personalen på plats första dagen efter sommarlovet och tusen saker att få på plats; scheman, klasslistor, planeringar, kalendarier och en massa annat. Pedagogerna invigdes också i framtida kompetensutvecklingsplaner, som innebär en anpassning till den av hela kommunen planerade kompetensutveckling kring BFL - Bedömning för lärande - med dess förgreningar, t ex learning studies, med start under vårterminen 2013 och tre år framåt.

 

 

Här en utmärkt föreläsning om vad learning studies är. Den är ganska lång, en dryg timme, men väl värd att lyssna till. Det är denna kärna av förståelse vi ska försöka att synliggöra för eleverna. Professor Ulla Runesson bidrar i den här videon på ett mycket kvalificerat sätt. (Nu vet jag också varför barn i Kina och Sydostasien är så duktiga i matematik!)

Med detta reparerar jag en del av mitt dåliga samvetet, för att inte ha kommit igång med bearbetningen av rektorsprogrammets tredje och sista uppgift, att dra upp planerna för ett utvecklingsarbete samt att beskriva vem man är som ledare. En grannlaga uppgift ;-)

 

En trevlig avrundning på semestern var Ystad jazz festival och konserter med idel världsartister. Avnjöt på lördags-kvällen/natten bl a Arild Andersen, legendarisk jazzbasist från Norge ....

.. och senare nya japanska stjärnskottet Hiromi Uehara. Bara magiskt!