Utvecklingsdag



Just avslutat en utvecklingsdag med Anne-Marie Körling, med fokus på förhållningssätt till elever, elevers arbeten, feed-back och bedömning. Ett kärt återseende för pedagoggruppen på skolan och en välbehövlig påminnelse om vad ett sant salutogent förhållningssätt innebär i praktiken.

Vi pratar ofta om vikten av att synliggöra lärandet för våra elever, med tid och tillfällen för reflektion och metakognition. Idag möjliggjordes detsamma för våra pedagoger i skolområdet. Med självklar pondus och auktoritet, professionalism och tydlighet och med en grundmurad inställning till lärande, gav A-M oss en heldag, som jag hoppas landade hos pedagogerna på ett fruktbart sätt. Med olika delar, både föreläsning, modellande och samtal, fick vi inte bara höra hur man kan göra, vi fick också tid och möjlighet att reflektera och framför allt känna hur lärande kan uppstå. 

Själv fastnade jag vid ordet "skolanknytning". Jag tror att det är ett särsklt välfunnet begrepp, med tanke på hur vi resonerar kring små barns behov och nödvändighet att knyta an till en förälder (eller annan vuxen). Det handlar om att skapa miljöer och situationer där varje enskilt barn, varje dag, kan känna trygghet och självsäkerhet i det de tänker, säger och gör. Där det är tillåtet, för att inte säga rätt, att göra fel. Där man utmanas i sina tankar, får pröva sina teorier och föreställningar och där lärande tillåts ske på ett oprecist sätt.

A-M visade sitt sätt att, med hjälp av en diger dokumentation, synliggöra för främst elever, men också elevers  föräldrar, vad elever faktiskt kan, inte vad elever inte kan. Kanske skrämdes en del av ambitionen, systematiken och omfattningen av de exempel A-M visade, men det handlar, som jag ser det, inte om ytterligare dokumentation, utöver skriftliga omdömen, veckobrev eller åtgärdsprogram, mer om förarbetet eller som en del av demsamma. Här visades på ett arbetssätt i vardagen som både ger omedelbar formativ feedback för eleven, men också på en värdefull information till elevers föräldrar om sitt barns utveckling. Men viktigast av allt, man skapar en rutin för sig själv som pedagog, att långsiktigt se mönster och samband och som har stor betydelse för hur man som pedagog går vidare i sin undervisning, anpassar sina elevers lärande och möter barn och ungdomar i det som är deras utgångspunkter.

John Hattie visar i sin undersökning, Synligt lärande, att detta kanske är det allra viktigaste vi kan arbeta med när det gäller pedagogers kompetensutveckling; att visa på möjligheten att ta tillvara elevernas feedback på undervisningen och därmed möjliggöra utveckling, inte bara för eleverna, men framför allt för pedagogerna. 

"Återkoppling till elever innehåller, enligt Hattie, information och förståelse av arbetet i ljuset av skillnader i förhållande till vad eleverna redan förstår, missförstår och föreställer sig. Återkoppling från elever till lärare innehåller information och förståelse av arbetet i ljuset av skillnader i förhållande till vad lärare redan förstår, missförstår och föreställer sig om lärandet hos sina elever. Det har betydelse, säger Hattie, när lärare ser lärandet genom sina elevers ögon under tiden som eleverna brottas med att skapa kunskap om vilket lektionsmål det än må vara, men detta är aldrig en linjär eller enkel process utan innehåller vanligen många misstag och felgrepp och kräver både anpassning till tidigare kunskaper och en mission att veta, förstå och göra skillnad."

SKL:s Synligt lärande av Jan Håkansson


Det känns rätt och riktigt att arbeta med och utveckla pedagogers vardag i klassrummet. Det är här kompetensen finns, gedigen beprövad erfarenhet borde här få utveckla vetenskaplig grund, det är dags att iaktta oss själva, lära av varandra och förfina undervisningen i klassrummet.

"Det finns, tror jag, en lång tradition i Sverige av att förlita sig på statliga initiativ - som om det automatiskt skulle leda till en bättre skola. Sedan behövs förstås olika stödstrukturer både nationellt och lokalt för att undervisning av hög kvalitet ska komma till stånd, men det stora arbetet måste alltid göras ”på golvet” av de professionella i samverkan med elever och föräldrar."

SKL:s Synligt lärande av Jan Håkansson

Tack för dagen A-M, jag tror att du synliggjorde en hel del av lärande idag, gav modeller och metoder för hur det kan se ut i klassrummet för att barn och ungdomars naturliga nyfikenhet och lust att lära kan lockas fram och tas tillvara. Tror att det satt spår ....


Nej, åter till rektorsprogrammet och en deadline som närmar sig med skrämmande snabb hastighet ;-) ...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0