"Jag besökte en skola norr om Lund idag för en anställningsintervju. På vägen in mötte jag några grabbar som satt mot skolväggen i solgasset. Deras ansikten var en palett av världen. En av dem ropade till mig och ett samtal utspann sig.
- Hej, är du vikarie?
- Nej, jag söker jobbet som ny bildlärare.
Hans förvåning var äkta.
- Åh, är det du?
– Javisst, vet du vem jag är?
– Micke frågade oss hur vi tyckte att den nye läraren skulle vara.
– Och vad svarade du då?
Hans svar dröjde en halv sekund.
– Han borde ha rutig skjorta, hängslen och såna där coola lösa solglasögon.
– En sån tur då, för nu är jag här, svarade jag. Är det en bra skola det här?
– Det är bästa skolan!
– Då passar jag här, för jag är bästa läraren.
Hans breda leende gnistrade i solljuset.
– Välkommen! Jag känner vi har en connection!
– Tack, svarade jag. Vi hörs.
Efter intervjun går jag förbi idrottsplatsen mot parkeringen. Några grabbar sparkar boll. Jag tittar förstrött på deras spel när en av dem vinkar.
- Hej, Mats!
Jag vinkar tillbaka men förbannar mig att jag inte frågade efter hans namn. Jag hoppas jag får ett jobberbjudande, och jag hoppas fotbollspelaren går i klass 8. Då kanske han får bästa läraren som mentor. Det skulle vi nog båda trivas med."