LedarBloggen

Vi vet inte mycket om framtiden, men ett vet vi; det kommer för våra nuvarande elever att krävas en förmåga att "ställa om" och lära nytt långt många fler gånger än tidigare. Därför så viktigt att tänka om, som våra läroplaner anger, och fokusera på förmågor snarare än enskilda kunskapsbitar (traditionellt stoff). Det livslånga lärandet, medvetenheten om vikten av detta och metoderna och modellerna för att lära nytt är långt mycket viktigare än de traditionella kunskaper skolan levererat i alla tider. Arbetsmarknaden kommer i allt högre grad i framtiden att efterfråga kompetenser som till stora delar handlar om att vara flexibel, nytänkande, kreativ och analyserande, tekniken fortsätta att förändras i kanske än snabbare takt och begreppet "kunskap" kommer sannolikt att kräva en omdefiniering många gånger. 

Vad kan dagens skolan erbjuda dagens elever, idag, för att de på ett adekvat sätt ska kunna möta framtidens arbetsmarknad och dess behov? I den frågan ligger den verkliga utmaningen!

"Skolledarnas möjligheter att välja lärarkollegor är central för att de ska kunna etablera en skolkultur och skola som bidrar till att eleverna presterar bättre. När skolledarna inte är inblandade i rekrytering och avskedande av lärare finns en risk att deras förmåga att återkoppla minskar, och det blir svårt att hålla skolledarna ansvariga för inlärningsresultaten när de inte har någonting att säga till om i urvalet av nya lärare. Effekten av inblandning på ett så viktigt område kan illustreras av vad en skolchef i Österrike sa, vid en jämförelse mellan att leda en skola och ett fotbollslag: "Får jag inte välja vilka som ingår i laget, kan jag inte heller hållas ansvarig för vem som vinner på plan."

Förbättrat skolledarskap Volym 1 Politik och praktik (sid 49)

Ett av problemen med att driva skolutveckling; att inte alltid kunna välja sina medarbetare. I min kommun har vi de senaste åren inte alltid kunnat anställa dem vi anser lämpa sig bäst, det har funnits övertalighetslistor som gjort att vissa redan anställda inom kommunen haft företräde till tjänsterna, anställda som måste beredas plats oavsett om de passar in i organisationen eller ej.

Det handlar ju om anställningstrygghet och så måste det vara, jag menar inget annat, men icke desto mindre ett problem. Hur löser man det på bästa sätt? Någon som har en bra lösning? 

"Om lärarna leds av den auktoritäre rektorn slutar de att tänka själva, om rektorn är demokratisk agerar lärarna mer moget och tar eget ansvar."

Rektor och lagen, Stephan Rapp (sid 51)

Möjligen självklarheter, men värt att bli påmind om. Ge ansvar, och det tas ansvar, bekräfta och bejaka och släpp fram förmågorna. Detta gäller elever såväl som personal, det gäller all mänsklig kreativitet. Om vi vill ha "medskapande" medarbetare och aktivt tänkande elever, måste vi tillåta och skapa utrymme för detta. Vi måste våga "bolla tillbaka" frågor, sätta frågeställaren i situationer av att själv få syn på problemet och fundera ut alternativa lösningar och ställa mycket mer av öppna frågor i klassrummet och i medarbetarsamtalen; kort sagt, uppmuntra egna tankar. Hur tänker du? Vad skulle du kunna/vilja/behöva göra?

Det är inte lätt, varken som lärare inför elever eller som skolledare inför medarbetare som helst ser att rektorn löser problemet, att göra just detta, "coacha" eleven eller medarbetaren fram till det egna svaret. Det bekväma, att snabbt leverera ett rätt svar eller en färdig lösning, är oftast inte det mest utvecklande, men lätt att ta till. Jag har skrivit om det förr, i inläggen:

Någon-annans-problem

Motivation 3.0

Det gäller att inte gå i fällan och tänka ut en massa precisa svar (om man kan eller ej) utan att ta sig tid att samtala och ställa motfrågor. Kanske finns det metoder eller genvägar för att lära sig detta, om man är lärare eller ledare, men egentligen handlar det nog mest om att tro på elevens/medarbetarens förmågan att lösa problemet. Kan man visa att man har tilltro till den som frågar har man sannolikt större möjligheter att få till stånd en tankeprocess som leder fram till en lösning. Kanske inte till just det man själv hade tänkt ut, men acceptabelt eller på annat sätt. Lika bra.

Hur gör ni?