LedarBloggen

Med hjälp av yr.no, dmi.dk och smhi.sesedan ett dygn tillbaka, beslutade vi att ha skolavslutning inomhus .. och tur var det. Väderlekssiterna hade så rätt, efter ett tag hällde regnet ner och vi var glada att vara inomhus. Den gemensamma avslutningsstunden avlöpte till allas belåtenhet och rektor fick sagt sitt:

"Sommar och läsårsavslutning, sol och värme, snart Den blomstertid nu kommer och ett långt härligt sommarlov framför oss. Det är nu det är som bäst!

Men ni ska inte tro att ni är något! Ni ska inte tro att ni duger till något! Ni ska inte tro att någon bryr sig om er! 

Äh, skämtar bara, så klart är det precis tvärtom; ni ska verkligen tro att ni är något, att ni duger och att vi bryr oss om er! Ibland tror vi att vi bryr oss för mycket, om man nu kan det, att vi gör er en björntjänst genom att "curla" för mycket; ständigt påminna er, ge chans på chans, hålla reda på ert material, att vi ser er för mycket som barn, för länge etc. Att kontrasten blir för stor när ni sedan ska ut i vida världen, där man förväntas klara allt själv.

Det jag inledde med var några delar av den sk Jantelagen. Det är ingen lag på riktigt, den är ett påhitt av en författare som hette Aksel Sandemose (En flykting korsar sitt spår 1933). Men Jantelagen har kommit att bli en välkänd och flitigt använd text då man lite elakt vill illustrera hur människor ofta tänker och bemöter varandra - det handlar om människors intolerans. 

Jag kom att tänka på den häromdagen, när jag på Facebook blev uppmärksam på en modernare och lite mer humoristisk variant av ett slags Jantelag, eller som överskriften löd "budord till ungdomar som vill lyckas". Riktat direkt till elever i skolan som snart ska vidare ut i livet. Och det ska ni ju snart alla ni som sitter här, sexor, sjuor och åttor, men så klart framför allt ni som nu lämnar grundskolan för nya spännande utmaningar, ni som idag slutar vara nior. Så kanske kan jag lindra chocken av att komma ut i verkligheten genom att vidarebefordra några av  dessa budord.

Först och viktigast stod: 

- Livet är orättvist, tro inget annat - bara vänj er vid det! 
- Ni kommer sannolikt inte att ha en fet månadslön direkt efter skolan. Ni kommer inte att vara VD:ar med fina bilar, förrän ni förtjänat det! 
- Tro inte att allt ni ser på tv är på riktigt! I verkliga livet måste folk faktiskt lämna caféet och gå till jobbet! 
- Var snäll mot nördarna, chansen är stor att du i framtiden kommer att arbeta för en av dem. 
- Livet är inte uppdelat i terminer, med långa sömniga sommarlov emellan (Om ni inte blir lärare förstås). 
- Att jobba med ett mindre välbetalt arbete är inte under er värdighet. Tidigare generationer hade ett namn för det, de kallade det möjligheter. 
- Om ni tycker att era lärare är jobbiga, vänta tills ni får en chef! 

De här tipsen är så klart inte bara lite småroliga, det finns också ett uns av allvar och sanning i det. Det är inte fel med höga förväntningar på sig själv, att ha ett gott självförtroende och vidlyftiga drömmar, men det är också lite sunt att ha en någorlunda realistisk bild av sig själv, sina förmågor och möjligheter.

Men ni ska verkligen tro att ni är något, att ni duger! Allesammans! Bry er inte om vad jag sa alldeles i början, bry er inte om Jantelagen, inte nu och inte i framtiden, och ta inte budorden på så stort allvar. Bara lite ….

Det fanns ytterligare ett budord; Kan du läsa de här budorden - tacka en lärare!

Och det är just det jag i denna stund vill göra, tacka er alla för ytterligare ett väl genomfört läsår, alla duktiga elever naturligtvis, och alla goda pedagoger och lärare som vi har på den här skolan, all övrig personal med vilkas stöd och hjälp vi inte hade klarat oss och för ett gott samrabete med er föräldrar. Ett särskilt tack också till årskurs 6, orkestern och Maria! Stort tack och ett bästa sommarlov! Ses i augusti."

Ungefär så lät det, tror jag ... ha ett bra sommarlov