Nya SETT att se




På plats i Kista-mässans konferenslokaler, för två dagar IKT-föreläsningar på SETT. Ett stort utbud av 45-minuters föreläsningar/seminarier ger en del beslutsångest; det är alldeles för mycket man bara måste lyssna till. Vi har dock gjort upp ett prioriteringsprogram för de 6 seminariepassen under dagen, från kl 10.00-18.30. 

10.00 Först på programmet var Aron Solomon och rubriken A global perspective on schools, empathy, leadership and learning. Han öppnar med, Stockholm is my favourite city! Budskapet i hans anförande, som jag uppfattade det, var att det är, likt Puentedura tänker, att omdefiniera skolan. Han jämförde skola i en rad olika länder; USA, Kanada, Kina, Sverige och Finland så klart. Men poängterade också att finsk skola fungerar i Finland, sannolikt ingen annanstans och därmed inte för andra att ta efter (adress Björklund).

Vi har verkligen en omdefiniering att hantera, enligt Aron. Vår uppfattning om telefonen t ex, den håller på att totalt ombildas. Vad är egentligen ett telefonsamtal? Hur många svarar på ett telefonsamtal i real time idag? I morgon? Vad är en fax? Hur många skickar mail nu för tiden? Hur kommunicerar vi, om bara ett par år? Och vad betyder det för lärande och skola? Stora saker på gång ... 

Aron Solomon avslutade med, framtiden är att arbeta kollaborativt! Tror jag också.


11.15 Anna Engström/Carola Rehn Lindberg Att skriva sig till läsning med datorn.

Ibland blir saker och ting så uppenbara. Har länge varit fascinerad över hur människor lär sig att läsa. När nya metoder och modeller för detta presenteras i form av att skriva sig till läsning, är det klart intressant. En av de mest intressanta saker som kommit upp de senaste åren är Arne Trageton och hans sätt att lära små barn att läsa, nämligen via att skriva. Och att skriva på en dator. Pedagogerna från Grimstaskolan i Vällingby ville kalla det ett arbetssätt - detta att skriva först och med hjälp av det så småningom läsa. Vad är då så speciellt och nytt med detta? Kanske egentligen inte så mycket nytt, mer än datorn då. Allt skrivs på datorn, skrivs och hörs (via talsyntes), eleverna slipper lägga ner en massa tid på att skapa bokstäver för hand innan de kan använda bokstäverna (vilket ter sig ganska korkat om man tänker efter, ingen direkt funktion, ingen egentlig motivation).

Funktion tycker jag är ett nyckelbegrepp i sammanhanget; här får eleverna en inlärningssituation som grundar sig på produktion, snarare än konsumtion, stora möjligheter till kollaborativt lärande, de arbetar med sina egna verkligheter och ser en direkt koppling till funktion. Det är en aktiv process, svår att misslyckas med och som medför ett stort mått av lust. Pedagogerna från Grimsta framhöll och metodens värdegrundsperspektiv; det handlar om samarbete, kommunikation om språk, kreativitet, uttrycksmöjligheter, självförtroende och skapar egen, tydlig framgång. Här finns också ett positivt genusperspektiv.

13.00 Andreas Skog, IT-pedagog på Mediacenter i Västerbotten, Sociala medier för lärande. Föredragshållaren berättande inledningsvis om syftet med de 45 minuterna; att ge en känsla av vad som är på gång, vad det innebär för oss alla, och särskilt i skolan, att hela världen är uppkopplad.

Det hände något 1990 - internet kommer in i bilden på allvar. Plötsligt var hela världen sammankopplad i ett gigantiskt nätverk (var åttonde människa på jordklotet är idag med på Facebook t ex). Plötsligt har helt nya grupper fått inflytande. Vi hamnade i ett helt nytt gemensamt kraftfält, ett kraftfält med en enorm energi. Och vi gör det tillsammans - kollaborativt! 

Andreas pekade också på det faktum att man inte kan ställa sig utanför sociala medier, alla påverkas direkt eller indirekt, det går helt enkelt inte att välja bort. Han pekade t ex på att folk som handlar med dina pensioner är på sociala medier, läser Blondinbella och andra.

Men varför så viktigt att inte ställa sig utanför sociala medier, som förälder, lärare eller rektor, även om man inte ser varken nytta eller nöje med att delta? Det handlar om att skaffa sig medborgerlig kompetens, menar Andreas. Också sociala medier är kraftfulla verktyg för lärande; ett konstruktivistiskt verktyg där elever får tillfälle att möta riktiga människor i riktiga situationer - funktion! Elever kan mycket och känner till mycket om social medier - men att använda dem för lärande ser inte eleverna inte så tydligt. Detta måste vi i skolan visa eleverna, genom att flytta över lärandet på elevernas egen planhalva.

Kolla Andreas hemsida!

14.15 Dennis Westerberg Blir du lönsam lille vän? Om inte, köp ett munspel! Med den rubriken kan man inte annant än öppna med en bluestrudelutt på munspel, eller hur?


Bloosblasters - på munspel Dennis Westerberg

Därefter följde en timme lång show med många anekdoter, oneliners och skratt, men också viktigheter angående kreativitet, passion och nya sätt att föhålla sig till barn- och ungdomskulturer. Huvudbudskapet, som återkom hela tiden, var att vi måste möta våra unga (i skolan våra elever) där de är, och ta dem dit vi vill. Vad vill vi då, förutom att skapa ansvarstagande samhällsmedborgare? Kanske bibehålla nyfikenheten och kreativiteten ... 

Vad är kreativitet? Publiken fick sms:a in sina förslag under föreläsningen, förslagen var många; tänka utanför boxen, lösa problem etc. Westerberg definierade vad kreativitet är på följande sätt:
  • att definiera problem
  • komma på så många olika lösningar som möjligt
  • välja ut en av lösningarna
... och inse att den lösningen kanske inte blir perfekt, men "good enough", tills man prövar en annan lösning, och en tredje eller fjärde. Westerberg pratade om sex figurer/roller som arbetsmarknaden är mest intresserad av; kreatören, designern, berättaren, komplexisten, relationsexperten och glädjespridaren.

Slutligen ett råd på vägen, till alla vuxna, föräldrar såväl som lärare och skolledare:

  • visa din passion
  • låt kidsen visa sina passioner
  • bjud in passionerade människor till skolan
  • besök platser där passionerade människor möts
... eller klarare; "Biii krijätiv, välj och var glad, för fan!"

16.00 Patrik Hernwall och hans föredragning Ungas uttryck i digitala medier, en multimodal kompetens var en ganska seg historia. Kanske berodde det på den mörka föreläsningssalen, den sena timmen eller på innehållet, som egentligen var intressant, men kanske för dåligt sammanhållet.

Multimodalitet handlar i alla fall om hur man använder flera olika unika resurser och blandar dessa till nya uttryck, om det vidgade textbegreppet, hur man kan hitta alternativa sätt att uttrycka tankar, känslor och kunskaper; med ljud, bild, film, video, dans, text, röster, layout, sampling etc. Det handlar om hur den som skapar - "producer" och den som konsumerar - "user", flyter samman till en och samma, till en "produser". 

Slutligen, fem ödmjuka förslag till hur vi vuxna bör förhålla oss till barn- och ungdomar:
  • uppmuntra till bred textualitet
  • och individuella uttryck
  • kommentera
  • aktivt söka upp ungas gestaltning från fritiden
  • relevantgöra
17.30 Jonas Hällebrand Vad är det som är så hemligt? Om vådan av att skapa slutna och stängda system för lärande, när öppenheten, möjligheten att publicera, visa sina arbeten och dela dem med flera, är det verkligt utvecklande. Kan inte sägas nog många gånger. Well done, mate.

Så, mingel, middag och en tidig kväll. SETT en hel del bra idag! ;-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0