LedarBloggen

Än en gång tänker man; F-n vad roligt att få vara elev i skolan i dag!! Kan jag få börja igen?

11.15 Stig Roland Rask Den digitala generationsklyftan. Länge sedan jag hörde Stig Roland Rask, kände igen det mesta, men det han säger tydliggör vad det handlar om. Läs vad bloggen IKT-Utforskaren tyckt om det Stig Roland Rask berättar.

Rask pratade kring begreppet Den digitala generationsklyftan och började med att konstatera att  nätet ofta omtalas som något negativt, i medier och i föräldrakretsar. Och visst kan nätet vara förfärligt, enkelspårigt och begränsande - men det kan också vara härligt, kreativt och stimulerande. Det kan vara utvecklande, gränsöverskridande och fungera som brobyggare, men också styrande, likriktande och skapa murar. Nätet kan ibland fungera tröstande, men också ibland vara sårande, det kan vara spännande men också farligt, förljuget i delar, men också väldigt ärligt i andra och det kan vara såväl tolerant som diskriminerande. Nätet kan vara allt det som också livet utanför internet kan vara.

Rask menar att det behövs en rejäl förståelsekampanj av vad internet är, kan vara och kanske håller på att bli. Vad är det för problem med problematiseringen? Ungdomar upplever ofta att vuxna är oförstående och t o m fördömande om det som ungdomar sysslar med på nätet, kan de bli annat än undanglidande? I förlängningen kommer ungdomar att undvikea att vända sig till vuxna.

Vuxna ser öga-mot-öga som det bästa kommunikationsformen, medan ungdomar känner sig bekvämare och friare att kommunicera via tangentbordet och nätet (man vågar vara mer ärlig), vuxna associerar datorspel med våld, beroendeproblematik, meningslös tidsskillnad och social isolering, medan unga tänker på avkoppling och spänning.

Tillgången till medier har blivit mer individualiserat och rört sig från gemensamma miljöer till tonårsrummet och byxfickan. Någon gång där på 70-80-talet när familjens andra-tv bars in i ungdomsrummet försvann ungdomen med den!

Man har också rört sig från att vara passiva konsumenter, till att vara aktiva producenter av mediainnehåll. En 20-åring har idag skrivit mer text, tagit fler bilder och gjort mer film än medelföräldern har gjort under hela sitt liv. Det har blivit en starkare koppling mellan identitet och medier både när det gäller att skapa och att uttrycka sin identitet och också att ungas medieanvändning har en tydlig förskjutning av gränserna mellan det privata och det publika! rask-brasklapp på slutet:

- Vuxna oroar sig för vad unga gör på nätet på samma sätt som unga oroar sig för vad vuxna gör på nätet.

13.00 Håkan Fleischer Om 1-1 är svaret, vad är då frågan? Går på det här mest för den spännande rubriken ;-). Fleischer har påbörjat (men inte slutfört) en forskning kring en-till-en i skolan och ställt ett antal obekväma frågor i haussen över konceptets förträfflighet. Vad är det man inte pratar om? Var är frågorna om lärare och elevers förändrade arbetsvillkor med införande av en-till-en? Något om stress? Vad händer med kommunikationen i klassrummet när alla elever har var sin dator? Ska vi undra över dessa frågor? Fleischer menar att det måste vi, det är misstänkt positivt kring en-till-en, mer av ett hallelujamoment, men att det också är starka marknadskrafter som har orsak att få det att se ut som framgångsrikt.

En annan reflektion han gjorde, var att skolbiblioteken ska vara med i en-till-en-projektet. När så sker blir konceptet bättre, i den meningen att elevernas källkritiska träning inte glöms bort. Se också till att alla lärare har bra kunskaper om motivationens mening, hur man rent allmänt motiverar elever till lärande. Ta reda på lärares huvudbryn, kartlägg personalgruppen - för att reda ut hur man ska planera skolans kompetensutveckling.

En-till-en handlar inte i första hand om teknik, det handlar om att skapa forum för möte och att i varje möte med varje enskild elev, älska mötet.

"Låt inte en-till-en bli svaret på en fråga vars formulering ni glömt"

I huvudet på Håkan Fleischer

14.15 Christina IT-mamman Löfving Motivation att lära - hur hjälper vi elever att utveckla det? IT-mamman är också en blogg jag återkommer till med jämna mellanrum, för tips och idéer om allehanda IKT-relaterade saker. Kul att se henne live!. Titeln idag kom att handla mer om motivation och mycket lite om IKT. Det handlade om att hitta motivation och vad som krävs för det. Erica menar att motivation är något man kan skapa, enligt följande;

• motivation går att utveckla - vi kan hjälpa den på vägen i vårt förhållningssätt
• motivation kräver förståelse för sammanhanget
• motivation kräver tillit
  
  

Christina Löfving har lagt upp en presentation på Slideshare, kolla här:

Carol S Dweck pratar om talanginställning, med inställningen "jag är född sådan, jag kan inte påverka, allting måste vara rätt och fel, jag vill inte visa min svaghet) och steg-för-steg inställning (med inställningen "jag kan utvecklas, jag kan påverka, jag kan hitta kreativa lösningar, det gör inte så mycket att jag ibland visar mig svag). Det är två olika sätt att ge feedback (beröm); det kanske inte är så bra som vi vuxna ofta gör, säger t ex:
- Oj vad fint, vad duktig du är! 
Kanske hellre något i stil med:
- Jag ser hur du kämpar. Du, hur tänkte du här? Kanske om man gör så här ...

Det visar sig att grupper som får den senare typen av feedback är benägna att gå vidare till en högre nivå av lärande, med större utmaningar, medan den första typen av beröm tenderar att förstärka en inställning av att bli kvar i sin "comfort zone". 

Forskargruppen Stone/Deci/Ryan ger följande råd hur man skapar motivation, på lång sikt; en inre motivation:

• ställ öppna frågor - tillåt att elever får spåna, göra fel
• lyssnar aktivt och återkopplar
• erbjud valmöjliheter och klargör ansvarsområden
• ge uppriktig och positiv respons
• undvik tvingande kontroll (yttre motivation)
• uppmuntra att utveckla och utmana kunnandet i nätverk

Hepp, nu hinns det inte mer. Mot tunnelbanan och tåget söderut. SETT färdigt!