Betygstänk
Det börjar närma sig betygstider. Anar en viss nervositet och frustration hos medarbetarna inför att sätta betyg enligt den nya betygsskalan. Nytt och okänt och frågorna dyker upp; är det möjligt att sätta ett A redan i årskurs 7? Vad betyder "till övervägande del"? Hur många procent är det?
Här gäller det att tänka nytt … eller?... Nja, hur mycket nytt är det egentligen?
Tidigare hade vi strävansmål, uppnåendemål och betygskriterier. Idag har vi syften, centralt innehåll och kunskapskrav. En annorlunda betygsskala, visst, men samma principer och samma tänk. Redan med Lpo 94 försökte skolmyndigheter få oss att tänka mer kvalitet och mindre kvantitet, mer förmågor att utveckla och mindre stoff att memorera. Med nya Lgr 11 är det än mer accentuerat.
Kanske blir det mindre krångligt att förstå hur vi ska bedöma och sätta betyg, om vi fokuserar de förmågor som anges i syftena, dvs målen för undervisningen, snarare än det stoff som anges i det centrala innehållet och som är mer att betrakta som medel att nå målen, precis som i Lpo 94. Förmågorna som anges i syftet är betydligt mer ämnesgenerella, långsiktiga och kopplade till kvalitetsaspekter än det centrala innehållet, som snarare tenderar att kvantifiera ens tänkande och mer likna något man kan bocka av (v). Kunskapskraven utgår från de långsiktiga målen i syftet och det är syftesmålens förmågor som ska bedömas.
För övrigt tycker jag att det vi betygsätter i skolan är alldeles för snävt. I det sammanhanget kan jag ha en del förståelse för om pedagoger omedvetet, men helt i strid med betygssystemets kunskapskrav, väger in egenskaper som flit, noggrannhet, uthållighet och kanske t o m uppförande i sin bedömning. För nog betyder dessa faktorer en hel del, och egentligen mycket mer, både för den enskilde elevens personliga utveckling och för vår gemensamma samhällsutveckling.
En hel del svar om det nya betygssystemet kan man få på Skolverkets hemsida för FAQ om betyg!
Eller fiffigt!?
"Svar: Ja. Vid betygssättning ska hela den sexgradiga betygsskalan användas. Detta gäller när betyg sätts såväl innan ett ämne har avslutats, terminsbetyget, som när ett ämne har avslutats, slutbetyget. När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Betyg sätts i årskurs 6 och 7 från och med läsåret 2012-2013.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6 respektive årskurs 9.
Det betyder att läraren vid betygssättningen behöver göra en bedömning av vad kunskapskraven i slutet av årskurs 6 respektive i slutet av årskurs 9 kan betyda för de olika betygsstegen, det vill säga kvaliteten på förmågan i relation till det innehåll som har behandlats, fram till och med det aktuella betygstillfället."
... eller så här:
"Eftersom kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för olika betyg i slutet av årskurs 9 behöver man som lärare göra en bedömning av vilken kunskapsnivå som är rimligt att begära av eleven i de tidigare årskurserna för ett visst betyg i förhållande till kraven för årskurs 9. Hela betygsskalan ska användas vid varje betygstillfälle och högsta betyg ska vara möjligt att få redan i årskurs 6. Jämförelser mellan kunskapskraven i årskurs 6 och årskurs 9 kan vara ett stöd i bedömning i årskurs 7 och 8."
