Modifiering och omdefiniering
I veckan som gick hade vi besök av pressen. Sydsvenskan var nyfiken på hur det gått med kommunens en-till-en-satsning. Hur blev det? Kanske lite tidigt att redan nu ställa frågan ;-), men självklart var de välkomna att se hur vi arbetar med de digitala verktygen.Det blev en trevlig och positiv artikel i papperstidningen om skolan (är man inte van vid) möjligen med en något tveksam rubriksättning; något i stil med: Ökar lusten att lära, men ökar inte prestationerna och ger inte bättre resultat. På webben var rubrikerna något annorlunda, mer positiva; Elevdatorer tar världen in i klassrummet. Pappersvariantens rubrik fick mig att leta forskning som möjligen kan belägga att resultaten förbättras med datorer i skolan.
Det finns förvisso inte några mer omfattande svenska utvärderingar av vad en-till-en innebär för lärandet och studieresultatet, i alla fall inte några som visar direkta resultat i form av högre betyg. Det finns dock på flera skolor i Sverige där man varit igång ett tag, utvärderingar som visar att elevers motivation, lust att lära och prestationer ökar - tre mycket väsentliga förutsättningar för att också de mätbara resultaten och måluppfyllelsen på sikt ska öka. Några exempel:
En-till-en - vad händer när alla elever får en bärbar dator?
IT och lärande/En-till-en (Varbergs kommun)
Den direkta kopplingen en-till-en och högre måluppfyllelse finns emellertid i flera undersökningar från utlandet, de främsta och mest vederhäftiga från USA och det tidiga införandet av datorer till alla elever i delstaten Maine.
Dr David Silvernail är en av dem som följt projektet i Maine. Han pekar på att eleverna blir mer aktiva och mer engagerade när de får använda en dator i undervisningen. Vidare såg han t ex att mattekunskaper och skrivande utvecklades bättre med datorer, att undervisningen förändrades och att kunskapen befästes på ett annat sätt och stannade kvar längre. Undervisningen har gått från att vara lärarcentrerad till att vara mer elevcentrerad. Datorn ändrade helt enkelt synsättet på undervisning och kunskap.
En annan forskare, Wim Veen från Nederländerna, pekar på datorernas möjlighet för eleverna att arbeta icke-linjärt, så som ungdomar numera ofta förhåller sig till omvärlden. De arbetar med flera saker samtidigt; de gör läxorna, lyssnar på musik, pratar med en kompis i telefon, chattar med en annan på internet - allt på en gång, samtidigt som de kan hålla koncentrationen. Veen menar att denna möjlighet att zappa mellan sysselsättningarna, detta icke-linjära sätt att lära, passar den mänskliga hjärnans sätt att arbeta. Hjärnforskning visar nämligen att hjärnan inte arbetar linjärt vid inlärning, hjärnan söker associationer, försöker se mönster och sammanhang och skapar mening genom en väv av information - något de digitala verktygen kan erbjuda. Skolan bör ta tillvara detta sätt att lära och skapa lärandesituationer där dessa förmågor används.
Ett tredje exempel är Ruben Puentedura, kanske världens mest inflytelserika forskare vad gäller digitala verktyg och undervisning. Han har i sin forskning visat att det händer väldigt mycket med elevers lärande om man har tillgång till datorer och samtidigt börjar ge eleverna helt nya slags uppgifter, uppgifter som utnyttjar den nya tekniken med podcasts, wikisar, bloggar etc. Med detta användande av tekniken händer spännande saker - lärandet blir bredare och djupare och - resultaten blir bättre!
Puentedura för sitt resonemang kring sin SAMR-modell (Substitution, Augmentation, Modification and Redefinition). Modellen vill förklara de förändringsprocesser som sker, eller bör ske, i samband med införandet av teknik i undervisningen och särskilt då gällande satsningen en dator per elev. Här handlar det egentligen väldigt lite om teknik, att enbart använda teknik är inte en framgång i sig. Han lyfter i stället vad en dator per elev betyder för elevers, pedagogers och rektorers roll i skapandet av meningsfulla läroprocesser. Puentedura menar att hemligheten bakom bättre resultat i skolan är en process som omdefinierar själva lärandet. Det är, enligt Puentedura, av största vikt att man som pedagog och rektor reflekterar kring lärandet.
Den direkta kopplingen en-till-en och högre måluppfyllelse finns emellertid i flera undersökningar från utlandet, de främsta och mest vederhäftiga från USA och det tidiga införandet av datorer till alla elever i delstaten Maine.
Dr David Silvernail är en av dem som följt projektet i Maine. Han pekar på att eleverna blir mer aktiva och mer engagerade när de får använda en dator i undervisningen. Vidare såg han t ex att mattekunskaper och skrivande utvecklades bättre med datorer, att undervisningen förändrades och att kunskapen befästes på ett annat sätt och stannade kvar längre. Undervisningen har gått från att vara lärarcentrerad till att vara mer elevcentrerad. Datorn ändrade helt enkelt synsättet på undervisning och kunskap.
En annan forskare, Wim Veen från Nederländerna, pekar på datorernas möjlighet för eleverna att arbeta icke-linjärt, så som ungdomar numera ofta förhåller sig till omvärlden. De arbetar med flera saker samtidigt; de gör läxorna, lyssnar på musik, pratar med en kompis i telefon, chattar med en annan på internet - allt på en gång, samtidigt som de kan hålla koncentrationen. Veen menar att denna möjlighet att zappa mellan sysselsättningarna, detta icke-linjära sätt att lära, passar den mänskliga hjärnans sätt att arbeta. Hjärnforskning visar nämligen att hjärnan inte arbetar linjärt vid inlärning, hjärnan söker associationer, försöker se mönster och sammanhang och skapar mening genom en väv av information - något de digitala verktygen kan erbjuda. Skolan bör ta tillvara detta sätt att lära och skapa lärandesituationer där dessa förmågor används.
Ett tredje exempel är Ruben Puentedura, kanske världens mest inflytelserika forskare vad gäller digitala verktyg och undervisning. Han har i sin forskning visat att det händer väldigt mycket med elevers lärande om man har tillgång till datorer och samtidigt börjar ge eleverna helt nya slags uppgifter, uppgifter som utnyttjar den nya tekniken med podcasts, wikisar, bloggar etc. Med detta användande av tekniken händer spännande saker - lärandet blir bredare och djupare och - resultaten blir bättre!
Puentedura för sitt resonemang kring sin SAMR-modell (Substitution, Augmentation, Modification and Redefinition). Modellen vill förklara de förändringsprocesser som sker, eller bör ske, i samband med införandet av teknik i undervisningen och särskilt då gällande satsningen en dator per elev. Här handlar det egentligen väldigt lite om teknik, att enbart använda teknik är inte en framgång i sig. Han lyfter i stället vad en dator per elev betyder för elevers, pedagogers och rektorers roll i skapandet av meningsfulla läroprocesser. Puentedura menar att hemligheten bakom bättre resultat i skolan är en process som omdefinierar själva lärandet. Det är, enligt Puentedura, av största vikt att man som pedagog och rektor reflekterar kring lärandet.
Puentedura talar om att undervisningen förändras i fyra steg när en skola implementerar ny teknologi. I de två första nivåerna händer egentligen ingenting med själva undervisningen, tekniken används bara för att ersätta (substitute) ett verktyg med ett annat - för att göra samma sak – datorn används som skrivmaskin till exempel i stället för att eleverna skriver för hand, eller man ersätter PogoPedagogs bildspel på diaprojektor med PowerPoint på projektor eller eleverna lämnar in uppsatser skrivna med ordbehandlare i stället för med skrivmaskin. I nästa steg blir arbetet möjligen något effektivare, man använder kanske ordbehandlarens stavningsfunktion eller grammatikprogram, men annars händer inte så mycket. I de nästa två stegen däremot förändras undervisningen och undervisningens innehåll påtagligt, han talar om att lärarna modifierar och i nästa steg omdefinierar undervisningen; den skrivna texten kan nu delas med andra och bearbetas och utvecklas. Ett annat tänkande sker kring texten. Med den sista delen kan möjliggör man skapandet av nya uppgifter, som skulle vara otänkbara att göra utan en dator, man kan dela med sig och ta till sig information på helt nya sätt. Undervisningen sker på ett helt nytt sätt.
Puentedura menar att det finns 5 huvudsakliga vägar mot ett omdefinierat lärande:
- Social learning – lärande i sociala nätverk, samlärande
- Simulation and vizualisation – sammanhang och fakta visualiserad
- Digital storytelling – berättande med digitala verktyg
- Educational gaming – lärande med hjälp av olika spel
- The lively sketchbook – hur handhållna enheter (iPhone/iPad/iPod touch) påverkar vårt lärande
Hur vi tänker? Framtid så klart! Välkommen åter, Sydsvenskan.
Läs också Anders Erenius, kommunikatör BSF Lunds stad och med särskilt intresse för fördjupat lärande med en-tillen. han har också kommenterat artikeln på sin blogg i inlägget Datorn. Betygen. Forskningen.
Kommentarer
Postat av: Liza
Jag föreläste bl.a. om Puentedura i Eslöv för några veckor sedan. Spännande forskning! Vi ligger förmodligen ganska högt på hans SAMR-trappa. :-)
Postat av: Jonas Hällebrand
Well put Mate!
Trackback
