Visa och berätta
Inlämningsuppgift på måndag; ett utkast färdigt till projektbeskrivning utifrån uppdrag från rektorskollega på annan skola, några litteraturreflektioner och funderingar kring verksamhetsbesök på den egna enheten. Sent ute. Så blir det när man, som Fritiof Nilsson Piraten, har för vana att skjuta allting till morgondagen ;-)I vilket fall, i researcharbetet kring detta snubblar man över många intressanta saker. Mitt uppdrag för rektorskollegan och "hans" skola är att försöka definiera vad som gör att vissa klasser/grupper anses mer undervisningsbara och "trevligare" att arbeta med. Eller mer vetenskapligt uttryckt, vad är det för faktorer som skapar en god lärandemiljö och hur kan vi överföra detta, generalisera denna kunskap, och dra nytta av detta också i klasser/grupper som inte har samma positiva och konstruktiva lärandemiljö? Kollegan har redan definierat ett antal faktorer som sannolikt har sin del av förklaringen; studiemotiverade elever från läsvana och socialt trygga hem och föräldrar med god utbildningsbakgrund. Vidare har skolans sätt att organisera undervisningen vad gäller t ex den fysiska studiemiljön, klasstorlekar och resurstilldelning också betydelse. Men, vi anar också en mängd andra, mer subtila orsaker, till varför det är på ett eller annat sätt.
I en mängd forskningsrapporter, varav de flesta samlade i John Hatties metastudie (50000 studier och 80 miljoner elever) Visible learning, gällande framgångsrika faktorer för lärande, konstateras det att läraren/pedagogen är den avgjort viktigaste faktorn för att elever lyckas i sitt lärande. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer. Hattie har sammanfattat vad en duktig lärare/pedagog gör för att eleven ska bli framgångsrik i sitt lärande:
- Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning.
- Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande med att ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar.
- Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan ”vad händer i nästa steg?” i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.
- Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är.
I Skolverkets PM om John Hattie kan man läsa flera intressanta saker. I följande stycke uttrycks vikten av feedback till eleverna, vilket man har läst om många gånger, men här framhåller Hattie även hur lärarens feedback till eleven skapar möjligheter för läraren att fånga upp vad eleven förstått och inte förstått, det viktigaste av allt eftersom det möjliggör för läraren att få insikt om hur han/hon kan förändra sitt sätt att undervisa.
"Man bör dock inte förvänta sig att ökad feedback i sig stärker elevresultaten, säger Hattie. Det centrala är att läraren genom elevernas feedback efter hand får en förändrad uppfattning om vad det innebär att vara lärare. Elevernas återkoppling till läraren om vad de inte förstår och förstår, är i längden viktigare än lärarens feedback till eleverna." Skolverkets PM 2010-01-11 om John Hattie
I en intervju i Utbildningsradions regi ger Peter Gärdenfors, kognitionsforskare i Lund, sina synpunkter på lärande i samband med utgivningen av sin bok Lusten att förstå. Han uppmärksammar här begreppen formellt och informellt lärande; hur kan vi ta tillvara människans naturliga nyfikenhet i det formella lärandet (läs:skolan)? Hur kan tanke, känsla och lärande samspela? Rent konkret förordar Gärdenfors mer "visa och berätta" i skolan, vilket antyder mer av "modellande", gör efter mig, imitera (Vygotskij) och mer av traditionellt berättande, mer av faktakunskaper i ett skönlitterärt sammanhang.
Vi behöver, menar Gärdenfors, hitta elevernas inre motivation, deras genuina intresse och nyfikenhet. Hur skapa denna inre motivation då? Tre enkla råd:
- låt eleverna få större kontroll över sitt lärande
- skapa mer tillfällen för eleverna att reflektera över sitt lärande
- inför successivt mer av digitala lärresurser
Lyssna på Peter Gärdenfors i intervju kring det lustfyllda och informella lärandet!
Man bör dock inte förvänta sig att ökad feedback i sig stärker elevresultaten, säger
Hattie. Det centrala är att läraren genom elevernas feedback efter hand får en
förändrad uppfattning om vad det innebär att vara lärare. Elevernas återkoppling
till läraren om vad de inte förstår och förstår, är i längden viktigare än lärarens
feedback till eleverna.
Kommentarer
Trackback
