Skoluppväxt
Stor intervju i gårdagens SDS med utbildningsminister Jan Björklund, under vinjetten Den nya skolan. Hepp! Borde kanske varit Den gamla skolan. För visst känner vi igen retoriken - med all önskvärd tydlighet."Jag menar att skolan är till för att lära eleverna kunskaper, medan andra tycker att den är till för att man ska lära sig att samarbeta, eller lära sig att lära, och att ämneskunskaperna inte är lika viktiga."
Jag är en av de "andra". Jag tycker att det är minst lika viktigt, eller viktigare, att lära sig att samarbeta, att lära sig att lära och att se samband, sammanhang och mönster, att lära sig att överblicka information, analysera och tillämpa, värdera och förstå ... än att memorera kunskapsbitar som vi kan hämta på en mängd olika ställen precis när som helst (läs; när vi behöver dem). Känns inte riktigt relevant, eller ens möjligt, att trycka in alla de faktakunskaper som vi har tillgång till idag och faktiskt inte vet om vi kommer att ha nytta av i framtiden. Det är emellertid viktigt - för att inte säga helt avgörande - att våra elever lär sig var man hittar information, sorterar densamma, källkritiskt granskar den, värderar och analyserar den. Det är så klart också av största vikt att eleverna lär sig hur de på bästa sätt lär sig, eftersom det är det de måste göra hela livet - något Björklund verkar ha missat, både för Sveriges alla elever och för egen del. Att ha koll på sina egna lärstrategier, motivation och glädje att alltid vilja lära nytt är, som jag ser det, det allra viktigaste eleverna kan ha med sig ut i livet.
Vidare i artikeln säger Björklund:
"Min uppväxt har absolut präglat min syn på skolan. Jag hade inte suttit här som utbildningsminister idag om det inte funnits lärare som hade väldigt höga krav. Min högstadielärare i svenska, Maj-Lis, är en sån där eldsjäl som lärde generationer av textilarbetarungar att läsa böcker, som möjliggjorde detta. (---) Som person hade jag egentligen rätt lätt för mig men jag var otroligt lat och slö. Jag hade kunnat ha mycket högre betyg om jag ansträngt mig."
Tror inte att vår utbildningsminister någonsin varit varken lat eller slö ;-) möjligen omotiverad, likt så många andra som segat sig igenom ett stelt och fyrkantigt skolsystem och för många är det nog snarare "trots" skolsystemet än "tack vare" skolsystemet som man faktiskt lyckats ta sig vidare till högre studier och en vettig sysselsättning.
Tänker också ofta att jag skulle ha kunnat haft mycket högre betyg från grund- och gymnasieskolan, om jag tidigare känt motivation och lust att lära. Men det var svårt för mig att känna det i en skola som serverade faktakunskaper på löpande band, för oss elever att bara memorera och reproducera. Har också många gånger tänkt så roligt det skulle vara att få gå i skolan idag, i alla fall i den skola jag känner bäst; en skola som i hög grad sätter eleverna att lösa problem, som synliggör mönster, pekar på sammanhang och samband och som låter eleverna skapa själva, producera sin egen kunskap.
Tror till och med att utbildningsministern hade kommit längre då, kanske rent av blivit statsminister ;-). Han hade i alla fall haft betydligt bättre förutsättningar att tänka nytt och kreativt och kanske hade vi då haft en mer vidsynt och framåtblickande minister.
Bra!
