En IKT-strategi värd namnet
I dagarna har arbetsmaterialet för ny IKT-strategi för Lunds skolor presenterats. Mycket trevlig läsning! Kanske är det detta vi i framtiden ska betrakta som den tydliga vändpunkten och det stora steget in i framtidens lärande. Här finns visionerna och de övergripande målen som harmonierar med ambitionerna om en skola i framkant, en skola i världsklass och en plan som vågar, och är beredd, att möta våra elever på nya spännande lärandearenor.
Det finns flera inslag som tyder på viktiga insikter om varför det är angeläget att verka för en modernare lärmiljö, bl a hur ungdomar idag inte bara är konsumenter av kunskap utan också skapare av kunskap (ett faktum som redan Vygotskij på sin tid hade förnuft att förstå) och att pedagogiken har stora möjligheter att utvecklas med användandet av IKT, om det inte stannar vid att verktygen förblir mer avancerade pennor.
Dessutom tycks man ha förstått vikten av kompetensutveckling av personalen (och har en plan för för hur detta måste skapas på varje enskild skola), nödvändigheten av att erbjuda våra elever utforskande lärmiljöer och möjligheter att själva skapa och publicera sina kunskaper samt ett långsiktigt tänkande för hur även de yngsta barnen/eleverna ska inbegripas i det digitala klassrummet.
... och det viktigaste av allt:
"För att uppnå målen måste en skolövergripande investering göras. Inom en tvåårsperiod, med start våren 2010, ska samtliga pedagoger och elever åk 7-9 och alla gymnasieelever utrustas med en egen bärbar dator."
Likt Gert Fylking i Nobelsammanhang kan jag bara utropa; äntligen!
Nu hoppas vi bara att strategin får bärighet hos förvaltningschefer (vilket jag tror att det har) och politiker, att man på alla plan förstår att det är bråttom, ingenting att tveka om och att det är den enda möjliga vägen att gå, om vi i skolan vill vara attraktiva som institution i framtiden. Jag ser en helt annan skola, en plats som är något att längta till, en kreativ verkstad och en lärandearena som kan konkurrera med allt det som för oss vuxna (med all den erfarenhet vi har, och som så klart ska tillvaratas) är mindre angeläget (ur ett lärandeperspektiv) och ytligt: Vi kan då sannolikt återta lite av initiativet och vuxenansvaret i skolan utan att framstå som reliker från en annan tid och därmed nå eleverna och fostra dem i allt detta viktiga som finns att överföra från generation till generation; vikten av socialt samspel, samarbete, ansvar, delaktighet, demokratiska spelregler etc.
Jag känner i kväll förtröstan och hopp, som om tankar och idéer vi tidigt haft (utan medel att förverkliga) kanske nu kan ges något bättre förutsättningar att förverkligas. En eloge till dem som arbetat fram förslaget till ny IKT-startegi!
Bedömningskompetenser
Avverkade tredje och sista seminarietillfället i serien IUP/Bedömning/Skriftliga omdömen i Kommunalförbundets regi i onsdags. Det har varit intressant det allra mesta (några dippar får man räkna med;-D). Dagens behållning var Anders Jönsson från Malmö högskola. Anders använde en timme för att, med siffror och data från flera olika forskningsrapporter, oberoende av varandra, visa på den formativa bedömningens betydelse för att höja studieresultaten;.
Det var övertygande och anmärkningsvärt!
Det finns olika faktorer som påverkar lärandet - t ex klasstorlekar, läxor, nivågruppering - faktorer med vilka man kan visa olika grad av förbättrat lärande. Men den enskilt och "outstanding" variabeln som betyder väldigt mycket, är formativ bedömning.
I en av forskningsrapporterna (Hattie; Visible learning 2009) mäter man enligt ett särskilt index effekten av olika insatser. Med denna skala mäter man förbättrat lärande enligt följande:
- nivågruppering 0,12
- mindre klasstorlekar 0,21
- läxor 0,29
- formativ bedömning 0,7
Det är detta vi ska lägga krutet på! Feedback i form av formativ bedömning, successiv bedömning i processen, i kombination med bedömningsmatriser och kamrat- och självbedömning. Budskapet från forskningen kan inte bli mycket tydligare.
Så klart betyder detta också ett annorlunda förhållningssätt från pedagoger; det kräver att varje enskild pedagog blir riktigt bra på att kommunicera målen och kriterierna, att man kan genomföra bedömningar av hög kvalitet och att feedbacken är nyanserad. Det betyder också att pedagogerna har kompetens att sammanställa och analysera resultaten från flera bedömningar, kunna se mönster och sammanhang i elevernas lärande och kunna planer för fortsatt lärande.
Dett tar så klart tid och plats. Pedagogen kan inte göra allt detta till det de redan gör, något måste bort. Om bägaren redan är full kommer det att rinna över om man fyller på mer. Något måste bort! Sannolikt lärares "gamla" föreställningar om lärande, det vi alla (i alla fall över 40;-P) har i ryggraden. Kanske det svåraste av allt. Vi måste nog också vara beredda på att lämna över allt mer av ansvaret till eleverna, att själva värdera, analysera och tillämpa.
Kolla mer om bedömningskompetenser: http://www.larandebedomning.se/index.htm
Input för pedagoger
Det finns input för pedagoger och skolledare som jag värderar högt, Pedagogiskt magasin är en sådan input-möjlighet. I senaste numret läser jag , som vanligt, flera intressanta artiklar, tankar, reflektioner och idéer som man bara med svårighet kan uttrycka bättre, klarare eller med mer emfas än artikelförfattarna till följande exempel:
- Om The Wow factor och Anne Bamford som argumenterar och visar på de estetiska ämnenas betydelse för en framgångsrik skola:
"Sverige har ett internationellt rykte om sig att ha en kreativ och innovativ skola. Det är många länder som just därför vänder sig hit för att studera utbildningssystemet. Det som oroar mig nu är att det tycks finnas en press att gå från det innovativa till förmån för en mer traditionell modell."
- Om nödvändigheten av att göra en etisk vändning i diskussionen om förebyggande likabehandlingsarbete i skolan; Värdegrunden reducerad till metod:
" Så kan exempelvis vissa amerikanske metoder innehålla inslag som kan sägas vara direktfrämmande för värdegrunden i svensk skola. Här kan nämnas sådant som förslag till (åter) införande av skamvrån i skolan eller tillämpning av timeout som metod vid aggressivt beteende hos vissa elever. Dessa metoder har möjligen också god effekt (i begränsad mening), men de kan ändå inte anses lämpade för svensk skola eftersom de innehåller en syn på barn och ungdomar som inte är i överensstämmelse med varken Barnkonventionen, modern utvecklingspsykologi eller utifrån moraliska grunder. Den ensidiga fokuseringen på evidens tenderar emellertid att bortse från dessa värdeaspekter. (---)
I en sådan analys bör ingå frågor som: Vilken människosyn och syn på barn och ungdomar grundar sig ett visst program på? Hur stämmer denna syn med skolans värdegrund? Vilken sorts människor och medborgare vill vi att skolan bidrar till att forma? Vilken betydelse har det att program med disciplinerande inslag kommer att bli föremål för ökad uppmärksamhet?"
- Om lärarens roll för lärandet; Läraren är bästa läromedlet:
"Ingenting kan slå en skicklig lärare när det gäller framgångsrikt skolarbete, men det finns inga tydliga samband mellan lärares ämneskompetens och studieframgång hos eleverna. Det är någonting mer som måste till. (---) Ett faktum som kvarstår, om vi ska tro forskningen, är att läraren faktiskt verkar vara den person som , näst efter eleven själv, har störst betydelse för framgång i skolarbetet. Och detta gäller alla elever!"
Oavsett fackföreningstillhörighet, PM borde vara obligatoriskt att läsa för alla pedagoger. Tänk om man skulle införa läxläsning för pedagoger....? Nåja, det vara bara en tanke som slog mig ....
