LedarBloggen

Förslaget till ny skollag är här, några månader att remissa och fundera, kritisera och kanske ändra. Men vad innebär den nya skollagen? Vilka förändringar? Förbättringar? Försämringar? Nyckelorden "för kunskap, valfrihet och trygghet" ska antyda vad det handlar om. Men vad betyder det egentligen? Låt oss se.

• "... föräldrar med barn i behov av särskilt stöd ska kunna överklaga en rektors åtgärdsbeslut om de anser att barnet inte får sådant stöd det behöver." (DN)

Åtgärdsprogram upprättas av skolan de gånger elever uppmärksammas för att de riskerar att inte uppnå målen, av olika anledningar; koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala besvär. Rektor är ansvarig för att elevers behov utreds och att åtgärder sätts in. I praktiken är det lärare som vanligtvis upprättar åtgärdsprogrammen, helst i samarbete med elev och elevs föräldrar, men det är rektor som är ansvarig. Eleven och föräldrarna kommer nu alltså att få möjlighet att överklaga åtgärdsprogrammet. Slutsatsen för mig blir; det blir ännu viktigare att åtgärdsprogrammen upprättas i samförstånd, med föräldrars och elevs medskapande.

• "Skolplikten förlängs med ett år, till 17 års ålder, för de elever som inte klarar godkänt i grundskolan. Tanken är inte att eleven ska gå om sista årskursen, utan att man ska få specialsydd undervisning under extraåret som bör sättas in så tidigt som möjligt, helst redan i årskurs tre." (DN)

Grundskolan får en lagstadgad skyldighet att följa upp elever som inte uppnår målen. Individuella programmen på gymnasieskolorna sväller, grundskolan ska ta hand om sina egna problem, eller? Men en inte helt orealistisk idé, med tanke på att många barn och ungdomar befinner sig på så olika nivåer, rent mognadsmässigt. Har dock mina betänkligheter, ser en uppenbar fara med att det blir ett "uppsamlingsår" på slutet, ett tionde skolår och inte ett extraår när det som bäst behövs, kanske i årskurs 6.

• "Rätten till befrielse från obligatorisk undervisning på lektioner i exempelvis idrott, sex- och samlevnad eller simskola avskaffas generellt. Alla elever, även invandrarflickor har enligt lagförslaget rätt, och skyldighet, att delta i alla ämnen." (DN)

Vad blir rättighet och vad blir skyldighet? Ska vi tvinga tjejer från kulturer i den muslimska världen, att ha simundervisning som alla andra? Ja och nej, kanske inte tillsammans med alla andra, men möjligheter att delta i denna undervisning med en begränsad grupp, kanske bara tjejer och kanske bara tjejer från samma kultur. Jag köper!

• "Skolinspektionen ska ges större befogenheter att ingripa mot skolor som missköter sig." (DN)

Absolut.

• "Skolorna måste ha studie- och yrkesvägledare." (DN)

Givetvis.

• " ... ska det inte längre vara möjligt för gymnasieelever att läsa upp sina godkända betyg på Komvux." (DN)

Ett av de mer kontroversiella förslagen, inte särkilt välmenande eller positivt. Varför skulle man inte satsa på elever som , visserligen sent, kommer till insikt om studiers nödvändigheter för att uppnå resultat här i livet? Är inte denna del av skollagsförslaget bara väldigt exkluderande? Alla borde ha chans till både en andra och kanske t o m en tredje chans!

• "Undervisning av religiös förkunnelsekaraktär blir förbjudet." (DN)

Självklart och redan förbjudet i nuvarande läroplaner!

• "Det ska inte längre vara tillåtet att slippa sexualundervisning eller idrott i skolan." (Aftonbladet)

Ytterligare ett kontroversiellt förslag, men kanske inte så uppseendeväckande om man betänker att undervisningen i sexualkunskap respektive idrott, i de delar som kan vara problematiska för vissa av våra invandrargrupper, kan ordnas på ett tillfredsställande sätt för alla. Det kan handla om att ha sexualundervisning i mindre grupper, flickor för sig och pojkar för sig eller ännu tydligare med flickor och pojkar i mindre gupper och med samma etniska och kulturella hemvist.

• "Samma regler ska i så stor utsträckning som möjligt gälla för såväl kommunala skolor som friskolor." (Aftonbladet)

Äntligen!

• "Elever som stör eller som beter sig olämpligt ska kunna stängas av." (Aftonbladet)

Avstängning, exkludering och/eller konfrontation som lösningar på problem bör behandlas med sparsamhet. Det finns ingen riktigt bra anledning att stänga av en elev, om man gjort allt det man kan göra innan man hamnar i en dylik situation, vanligtvis. Naturligtvis kan jag se att det säkert finns situationer som behöver sådana åtgärder, jag har själv i egenskap av rektor använt mig av möjligheten. En avstängning, men ändå inte; i samförstånd med elev och elevs förälder beslutar vi, för allas bästa, att eleven i fråga stannar hemma under en period. Samförståndet räcker långt ....

En ny skollag är rätt genomgripande och här dras riktlinjer upp för framtiden, handlar mycket om vägval av förhållningssätt... låt oss inte hamna i konfrontation, unga mot vuxna, mer kontroll och vuxet mästrande. En ny skollag bör vila mer på samförstånd, konsensus och en förtåelse för unga människors sätt att vara, tänka och handla. Låt oss åtminstone försöka hänga med ...

Citaten är tagna från dels en artikel i DN, dels en artikel i Aftonbladet, den 15 juni 2009.

Läs artikeln i DN!
Läs artikeln i Aftonbladet!