LedarBloggen

- Kasam!

Friskfaktorer och riskfaktorer, attityder och förhållningssätt, positivt tänkande, utveckling och insikt.

Det går igen, var man än kommer, vem man än hör; vare sig det gäller ledargurus från företagsvärlden, hälso-profeter från sjukvårdsvärlden, visionära politiker eller övertygande pedagoger. Det hänger liksom ihop, går att överföra från det ena området till det andra, kort sagt; generaliseringsbart. Det var väl det jag trodde!

Det salutogena förhållningssättet, utgångspunkterna i det hälsosamma och strävan att se möjligheterna hos dem man ska lära, bota eller leda förs fram som ett framgångsrecept på mer än ett område. Nu senast handlade det om hur vi ska få ner ohälsotalen. Hur får vi människor att må bättre och därmed fungera bättre tillsammans med andra människor, på arbetsplatser, i samhället och på den egna planhalvan i hemmet, med partnern och övriga familjen?

I vår lokala arbetsplan finns det en tredjedel som handlar om En skola för hälsa och miljö. Den delen finns där för att Lunds kommun i sitt utbildningspolitiska program (skolplanen) har angivit detta som ett prioriterat område. Så klart har vi allt att vinna på att ha en så hälsosam miljö som möjligt, för eleverna och pedagogerna i klassrummet, i personalrum och i vardagsrum.

Per Gärdsell, docent i ortopedi och projektledare för det man kallar Bunkeflomodellen, höll en lång och mycket intressant föreläsning om just detta, om vad som skapar hälsa, om det som får oss människor att må bra. Budskapet var enkelt och genialt; det räcker inte bara med åsikten att man tycker att det är viktigt med hälsa, man måste också ha insikten om hur viktigt det är , för att det ska bli någon förändring, för sig själv eller för medarbetarna på en arbetsplats eller våra elever i skolan. Därav rubriken på denna blogg:

"Om du ska ha några utsikter att lyckas med dina avsikter, måste du ha fler insikter än åsikter".

Gärdsell poängterade gång på gång hur viktigt det var att huvudet och tanken fanns med i våra hälsosträvanden, att individen förstår och vill förändra ett beteende som inte är så hälsosamt. Vidare pratades det mycket om det vidgade hälsobegreppet; från friskvård till hälsofrämjande. Det ingår en hel del mer än att man ska äta rätt och röra sig mycket, om man vill ha en god hälsa. Både det fysiska och det mentala kräver vissa saker.... Så vad är det för variabler, och i vilken mån har vi det på skolan?

• Fysisk aktivitet
• Arbetsplatsens estetik
• Att göra färdigt
• Mötes/Informationssanitet
• Ett nära och coachande ledarskap
• Socialt stöd
• Tid för reflektion och återhämtning
• Kreativitet
• Positiv energi
• Meningsfullhet
• Optimism

Många av punkterna ovan tycker jag att vi har i gott mått på skolan; det är en kreativ och optimistisk samling pedagoger som bidrar med väldigt mycket positiv energi, för eleverna och för dem som är satta att leda. Så klart finns det också mycket att förbättra, för egen del punkt ett, åtminstone! Men jag sög åt mig av det budskap Per Gärdsell ville förmedla, nämligen att det inte bara handlar om fysisk aktivitet, även om det är viktigt. Samtidigt kan jag inte låta bli att ge en känga åt vår hyper-fokuserade tränings- och kropps-fixering som breder ut sig allt mer. Är det bara jag som tycker att det är något sjukt med att t ex köra bil till träningslokalen (ofta i tidsbrist!), spinna på där under en timme eller två och sedan sätta sig i bilen igen för att köra hem (lika stressigt!) och sjunka ner i soffan med chipsen och coca-colan. Kanske skulle alternativet vara att cykla till och från arbetet i stället, ta en långpromenad varje dag, kanske i kombination med att man lyssnar på musik eller reflekterar över livet och vardagen, hugger ved, gräver trädgårdslandet eller något annat som genererar något annat utöver bara svett. Visst är det lätt att se den, Tage Danielssons ?bild? av mannen i källaren, på motionscykeln och med sin egenhändigt inspelade video av "vägen" upprojicerad på väggen framför. Jag tycker att det är rätt absurt!

Som ledare har vi våra friskhetsfaktorer att leva upp till; att vara tydlig, målsättande och engagerad, att ge vägledning och stöd, vara närvarande och synlig och ge tid för reflektion och feedback.

Men det här med "kasam" då? Kasam står för "känsla av sammanhang" och myntades av en amerikansk läkare, Aaron Antonowski, på 70-talet. Denna känsla av sammanhang och helhet tror jag är viktig för hälsan på en arbetsplats. Det är väldigt viktigt att alla på en arbetsplats känner mål och mening med verksamheten, att man ingår i ett större sammanhang och bidrar med något till det gemensamma. Att man har meningsfulla arbetsuppgifter och ett ansvar att ta hand om. Att få känna sig sedd, behövd och nyttig, är den bästa hälsokuren man kan få, det är min absoluta övertygelse och också min ambition; att bemöta varje enskild kollega inte bara utifrån vad som är bäst för verksamheten, utan också se varje person utifrån ett individperspektiv. Ingen lätt sak alltid.

Var och en är sig själv närmast, heter det ju, och i skolan händer det vid sällsynta tillfällen att någon låter egennyttan gå före verksamhetens bästa. Ibland kan man också "tillåta" det eller medverka till en halvmesyr, om det inte sätts i system och man kan vara generös tillbaka, i ett annat sammanhang då det kanske efterfrågas extra ansträngning eller merarbete. Det är ett tagande och ett givande, inte alltid uppskrivet i någon bok eller lista, bara noterat i huvudet. Åter igen, inställning och förhållningssätt! Jag tror på en generös inställning, en i grunden god tanke om varje medmänniska och en förhoppning om att det medverkar till en lika generös inställning tillbaka. Jag tror att det fungerar så, i det långa loppet.

Så visst har vi mycket att glädjas över på vår arbetsplats, denna, som jag ser det, mestadels öppna attityd och raka kommunikation, delaktigheten och engagemanget. det ligger ju i ordets betydelse, ett salutogent förhållningssätt, ett hälsosamt förhållningssätt! Vi är helt rätt på det!