Det börjar närma sig terminsavslutning i skolan och frågan om var det ska högtidlighållas dyker åter upp, ska det hållas i kyrkorummet eller inte och vad får sägas och inte. Men Skolverket har sen länge slagit fast vad som gäller och förtydligade också detta i veckan:
"Att skolan är icke-konfessionell innebär att det inte får förekomma religiösa inslag i utbildningen. Eleverna ska inte behöva utsättas för religiös påverkan i skolan. Det gäller även vid skolavslutningar eftersom det är en del av skolans verksamhet."
Klart och tydligt, inget att feltolka ... och konsekvent. Men då tycker Björklund till igen, så där lite bredvid lagstiftningen, om Skolverkets tolkning av lagen och skolornas tillämpning:
- Man ska absolut få sjunga psalmer i kyrkan på skolavslutningen, prästen ska få läsa upp julevangeliet, referera till Bibeln och berätta varför vi firar denna kristna högtid, säger utbildningsminister Jan Björklund till TT.
- Däremot ska man inte tvinga någon att till exempel be eller lyssna till trosbekännelsen. Jag tycker att Skolverkets tolkning av skollagen är alldeles för nervös och sätter för strikta gränser. Det är ju en traditionell högtid som firats i många hundra år i kyrkan, det är en del av vårt kulturarv. Om den här tramsiga debatten fortsätter år efter år är jag helt beredd att se över skollagen, även om jag tycker att den redan nu ger utrymme för psalmer och julevangelium i kyrkan vid skolavslutningen.
Skolverket tolkar och följer lagen ... konsekvent. Björklund fortsätter att tycka, inte lika konsekvent.
"Det är mycket energi som läggs på en företeelse som inte nämns någonstans i de dokument som reglerar skolans verksamhet. I skollag, läroplan och kursplaner - ingenstans återfinns läxorna."
"Nästa år kan en lärare ge sina elever en läxa.Efteråt kan läraren extraknäcka åt ett läxhjälpsföretagoch hjälpa några av eleverna att göra läxan. Då kan man, förutom den rent skattetekniska aspekten, ställa sig den mer filosofiska frågan: Vad händer med ansvar, förväntningar och synen på skolan, när dess arbete läggs över på andra?"
Har tagit del av tidningar, tv och radio, men framför allt Facebook- och Twitterflöden de senaste dagarna och liksom andra förundrats över de videoklipp med högt uppsatta SD-företrädare som figurerat i pressen. Hur tänkte de, småpågarna?
Jag tycker naturligtvis som alla andra, att händelsen är helt oacceptabel oavsett vem som skulle säga eller göra på det viset. Nu gällde det två högt uppsatta politiska företrädare för ett relativt stort politiskt parti och riksdagsmän, på ett sätt våra främsta företrädare för vårt demokratiska system och våra största förebilder ... eller borde vara. Den människosyn som här blottades i vad som sas, knuffar, slag och sparkar och därtill att beväpna sig med järnrör - ja, oacceptabelt är väl bara förnamnet? Man undrar varför; försvara sig, sätta sig i respekt eller hämnas? Skrämmas kanske? Eller bara imponera på kompisarna?
I skolan arbetas det dagligen, på något sätt, med alla människors lika värde, olika sätt att lösa konflikter, med antimobbning och att stå för vad man tycker, tänker och gör. Faktum är att jag skulle bli förvånad om ett sådant beteende skulle visa sig bland våra elever. Vet inte vilket som är värst, sverigedemokraternas främlingsfientliga kommentarer, deras beteende eller det självnöjda konstaterandet på slutet, om hur framgångsrikt det alltid är med ögontjäneri. Just på den punkten, tror jag att det tyvärr kan vara en och annan ungdom som tänker tanken; kan vuxna, kan väl jag. Riktigt illa!
Förebilder är viktiga, det är inte killarna Ekeroth och Almqvist. Dessbättre slipper vi dem i skolan och vi borde slippa dem i riksdagen också. Man kan undra var småpågarna gått i skolan. Det var väl inte i Lund ... eller?
Underrubriken till reportaget i dagens DN om internatskolan Lundsberg i Värmland; "Den mediala bilden har blivit så fel" är nog , trots allt, inte så fel. I reportaget uttalar sig skolans styrelseordförande, som själv varit elev på internatskolan, rätt aningslöst.
Lundsberg har genom åren och i omgångar varit föremål för granskning och kritik från myndigheter, nu senast Skolinspektionen, framför allt vad gäller mobbning, pennalism och kränkande behandling. Skolans rykte börjar bli ganska skamfilat, men jag är säker på att man de senaste åren gjort en hel del och vidtagit åtgärder för att rätta till missförhållandena. Men frågan är om man gjort det tillräckligt bra. Styrelseordföranden ger själv uttryck för besvikelse och ilska när pennalismen fortsätter, bara en kort period efter att Skolinspektionen varit där och man aktivt försökt att komma tillrätta med problemen:
"Jag vet inte hur jag ska beskriva hur otroligt förbannad och besviken, sårad och ledsen jag blev. Jag bara stod och gapade, hur farao kan en sådan grej ske. Man upplever det som att man hällt vatten på en gås, varför har de inte förstått?"
Kan känna en viss sympati med den frustrerade styrelsordföranden, det kan kännas tungt ibland, när insatta åtgärder eller mer resurser inte ger avsedd effekt och önskat resultat. Det är då man behöver analysera läget, fråga sig vad man kunde gjort annorlunda, varför det inte fungerade. Möjligen har den uteblivna effekten av ansträngningarna något att göra med den grundsyn styrelseordföranden ger uttryck för på annan plats i artikeln:
"Jag har aldrig blivit skickad på ärende, jag har aldrig blivit trakasserad. Men visst var det bus, jag vaknade en natt av en tårta i ansiktet, det var min kusin som hade slängt den. För mig var inte det trakasserier, för de stod ju och fnittrade."
Jag tror kanske att reportaget i DN kan göra en viss nytta för dem som styr Lundsberg, om de bemödar sig om att läsa noga och faktiskt analysera vad som sägs i artikeln. En vink om det vi kallar orsak och verkan.
Det börjar närma sig terminsavslutning i skolan och frågan om var det ska högtidlighållas dyker åter upp, ska det hållas i kyrkorummet eller inte och vad får sägas och inte. Men Skolverket har sen länge slagit fast vad som gäller och förtydligade också detta i veckan:
Har tagit del av tidningar, tv och radio, men framför allt Facebook- och Twitterflöden de senaste dagarna och liksom andra förundrats över de videoklipp med högt uppsatta SD-företrädare som figurerat i pressen. Hur tänkte de, småpågarna? 
Underrubriken till reportaget i dagens DN om internatskolan Lundsberg i Värmland; "Den mediala bilden har blivit så fel" är nog , trots allt, inte så fel. I reportaget uttalar sig skolans styrelseordförande, som själv varit elev på internatskolan, rätt aningslöst. 
Barnen vet. Läkartidningen vet. Rädda Barnen vet. Bris vet. Lärarna vet. Forskarna vet.