LedarBloggen

"Det har verkligen gått inflation i detta uttryck nu, åtminstone här på Flashback. Jag har kartlagt betydelserna, och de kan ibland vara ganska väsenskilda. Låt mig förklara. Oftast används "random" i betydelsen "vanlig", "normal", "alldaglig". Verkligt exempel får Flashbacks forum:

• "kängor/mörka skor, jeans, en vanlig jävla svart skidjacka o nån random mössa"

Men det kan tydligen även användas i betydelsen "oförutsägbart", "oförutsett", "annorlunda", även om det inte verkar vara så vanligt. Ytterligare ett verkligt exempel här från Flashback:

• "Och en dag hade hon rakat av sig allt hår och hade indianfjädrar på huvudet. riktigt random kan jag lova."

Dessa två betydelser är ju nästan diametralt olika. Detta gör att det ibland kan vara ganska svårt att avgöra vad folk menar när de använder uttrycket." Sign Timpani

"Jag var lite nyfiken på om dessa nya betydelser även finns i engelskan, så jag slog upp adjektivet "random" i de brittiska ordböckerna Longman, Chambers, Cambridge samt den amerikanska Merriam-Webster. Alla angav enbart en betydelse - "slumpmässig" - förutom Cambridge, som även angav:

[informal] 
strange or unusual
I just saw Billy wearing a top hat - he's so random!"

Rådfrågar senare tonårsdotter med kompis hemma:

Utvärderingsmässigt fick vi idag två frågor; Vad hör ni för rykten om Umeå universitets rektorsutbildning? och Vad tycker du själv om utbildningen? 

Själv har jag försökt att stänga av mycket av rykten eller "gnällspikeriet" men inte kunnat undvika kommentarer som menar att utbildningen är lite "stelbent", i betydelsen en del gammalt pedagogiskt tänk; föreläsningar som mer kännetecknas av inlärning enligt traditionella empiristiska lärandemetoder snarare än studentaktiva samlärandesituationer med adekvata frågeställningar utifrån kurslitteraturen. Ryktet säger också att högskolan i Umeå är det lärosäte som ställer de högsta (och mest orimliga) kraven.

För egen del tycker jag att rektorsprogrammets innehåll och upplägg för det mesta är helt ok, bortsett från att det ibland (rätt ofta) kommer lite olämpligt i tid. Det är också ojämn kvalitet på de olika omgångarna och det kanske handlar om den ännu ojämnare kvaliteten på föreläsarna. Ett tydligt mönster från många av föreläsarna hittills kännetecknas fullmatade powerpointer som läses innantill. Föga inspirerande! Jag saknar också individuell formativ feedback på de inlämningar vi gjort, hittills alltför knapp. 

Lyssna på Troed Troedsson när han resonerar kring vilket sätt vi mäter kunskap och varför det inte är så lyckat. Världens mest innovativa befolkning finns i Sverige och är utbildade i den svenska flumskolan på 60-70-talen. Något att tänka på, för Björklund, Zaremba, Fjelkner och andra självutnämnda superpedagoger. 

Tack för tipset, Jonas.

IT och lärande/En-till-en (Varbergs kommun)

Den direkta kopplingen en-till-en och högre måluppfyllelse finns emellertid i flera undersökningar från utlandet, de främsta och mest vederhäftiga från USA och det tidiga införandet av datorer till alla elever i delstaten Maine.

Dr David Silvernail är en av dem som följt projektet i Maine. Han pekar på att eleverna blir mer aktiva och mer engagerade när de får använda en dator i undervisningen. Vidare såg han t ex att mattekunskaper och skrivande utvecklades bättre med datorer, att undervisningen förändrades och att kunskapen befästes på ett annat sätt och stannade kvar längre. Undervisningen har gått från att vara lärarcentrerad till att vara mer elevcentrerad. Datorn ändrade helt enkelt synsättet på undervisning och kunskap.

En annan forskare, Wim Veen från Nederländerna, pekar på datorernas möjlighet för eleverna att arbeta icke-linjärt, så som ungdomar numera ofta förhåller sig till omvärlden. De arbetar med flera saker samtidigt; de gör läxorna, lyssnar på musik, pratar med en kompis i telefon, chattar med en annan på internet - allt på en gång, samtidigt som de kan hålla koncentrationen. Veen menar att denna möjlighet att zappa mellan sysselsättningarna, detta icke-linjära sätt att lära, passar den mänskliga hjärnans sätt att arbeta. Hjärnforskning visar nämligen att hjärnan inte arbetar linjärt vid inlärning, hjärnan söker associationer, försöker se mönster och sammanhang och skapar mening genom en väv av information - något de digitala verktygen kan erbjuda. Skolan bör ta tillvara detta sätt att lära och skapa lärandesituationer där dessa förmågor används.

Ett tredje exempel är Ruben Puentedura, kanske världens mest inflytelserika forskare vad gäller digitala verktyg och undervisning. Han har i sin forskning visat att det händer väldigt mycket med elevers lärande om man har tillgång till datorer och samtidigt börjar ge eleverna helt nya slags uppgifter, uppgifter som utnyttjar den nya tekniken  med podcasts, wikisar, bloggar etc. Med detta användande av tekniken händer spännande saker - lärandet blir bredare och djupare och - resultaten blir bättre!

Puentedura för sitt resonemang kring sin SAMR-modell (Substitution, Augmentation, Modification and Redefinition). Modellen vill förklara de förändringsprocesser som sker, eller bör ske, i samband med införandet av teknik i undervisningen och särskilt då gällande satsningen en dator per elev. Här handlar det egentligen väldigt lite om teknik, att enbart använda teknik är inte en framgång i sig. Han lyfter i stället vad en dator per elev betyder för elevers, pedagogers och rektorers roll i skapandet av meningsfulla läroprocesser. Puentedura menar att hemligheten bakom bättre resultat i skolan är en process som omdefinierar själva lärandet. Det är, enligt Puentedura, av största vikt att man som pedagog och rektor reflekterar kring lärandet.

Lyssnar just nu, sedan i fredags förra veckan, egentligen bara på marockanska Hindi Zahra - ett tips bara! Läs om konserten i Sydsvenskan!
Cool och glasklar ...!

Beautiful tango - Hindi Zahra