Formativt skolk
I en artikel i Lärarnas tidning, egentligen mest om lärarlegitimationens eventuella påverkan för att höja statusen för lärarprofessionen (med budskapet att legitimationen inte alls höjer statusen), konstaterar nationalekonomen Jonas Vlachos rent allmänt att skoldebatten ofta landar (läs; nödlandar) i små, inte alltid relevanta och många gånger oväsentliga detaljer, t ex hela burka- och niqabdiskussionen; hur stort är det problemet på en skala? Eller betyg i åk 6 eller 7?
Vlachos och jag delar funderingar kring detta väldebatterade ämne som handlar om att skolk ska skrivas in i betygen. Jag förstår inte varför skolk ska skrivas in i betyget. På vilket sätt skulle elever tänka annorlunda om skolk, för att det förs in i betyget? Kan tänka mig rätt många andra åtgärder som är betydligt bättre att komma tillrätta med enstaka skolk; samtal med elev och föräldrar, utröna vad som gör att eleven inte deltar, alternativa sätt att lära för eleven etc. För elever med långvarig och omfattande ogiltig frånvaro finns det sannolikt betydligt allvarligare orsaker till skolket och här är det ännu mindre anledning att skriva in detta i betyget.
Nåväl, den debatten kan möjligen vara befogad, man kan tycka si eller så, jag tror bara att det är ytterligare en pseudolag, ingenting av verklig betydelse för att komma tillrätta med problemet, öka elevers motivation eller höja måluppfyllelsen.
Men är det någon vettig själ som för mig - och kanske för Vlachos - kan förklara logiken i utformningen av den nya lagen om skolk? Om man nu ska föra in skolk i betygen, vilket jag alltså inte anser - varför ska det då inte finnas med i slutbetyget? Det är slutbetyget som följer eleverna ut ur grundskolan och det är kanske just på slutbetyget som många elever skulle bemöda sig om att inte ha så höga frånvarosiffror. Kanske skulle det till och med kopplas till poängsystemet kring betygen; 10 för ett G, 15 för ett VG, 20 för ett MVG och ytterligare 30 poäng (eller mer) för en hög närvaro. Eller varför inte 30 minus för den som har alltför hög ogiltig frånvaro (skolk)!! ;-D
Eller... kanske är det så att lagstiftarna har börjat tänka formativ bedömning ;-)
Nåja, det var bara en tanke som slog mig ....
Vlachos och jag delar funderingar kring detta väldebatterade ämne som handlar om att skolk ska skrivas in i betygen. Jag förstår inte varför skolk ska skrivas in i betyget. På vilket sätt skulle elever tänka annorlunda om skolk, för att det förs in i betyget? Kan tänka mig rätt många andra åtgärder som är betydligt bättre att komma tillrätta med enstaka skolk; samtal med elev och föräldrar, utröna vad som gör att eleven inte deltar, alternativa sätt att lära för eleven etc. För elever med långvarig och omfattande ogiltig frånvaro finns det sannolikt betydligt allvarligare orsaker till skolket och här är det ännu mindre anledning att skriva in detta i betyget.
Nåväl, den debatten kan möjligen vara befogad, man kan tycka si eller så, jag tror bara att det är ytterligare en pseudolag, ingenting av verklig betydelse för att komma tillrätta med problemet, öka elevers motivation eller höja måluppfyllelsen.
Men är det någon vettig själ som för mig - och kanske för Vlachos - kan förklara logiken i utformningen av den nya lagen om skolk? Om man nu ska föra in skolk i betygen, vilket jag alltså inte anser - varför ska det då inte finnas med i slutbetyget? Det är slutbetyget som följer eleverna ut ur grundskolan och det är kanske just på slutbetyget som många elever skulle bemöda sig om att inte ha så höga frånvarosiffror. Kanske skulle det till och med kopplas till poängsystemet kring betygen; 10 för ett G, 15 för ett VG, 20 för ett MVG och ytterligare 30 poäng (eller mer) för en hög närvaro. Eller varför inte 30 minus för den som har alltför hög ogiltig frånvaro (skolk)!! ;-D
Eller... kanske är det så att lagstiftarna har börjat tänka formativ bedömning ;-)
Nåja, det var bara en tanke som slog mig ....
Kommentarer
Trackback