Kvalitet
Dagens seminarieämne, Kvalitet som innehåll och som process, gav ännu ett tillfälle till reflektion tillsammans med rektorskollegor på rektorsprogrammet, med följande modell som utgångspunkt. Vad är kvalitet och hur skapar man kvalitet och hur kvalitativt är det på hemmaplan? Hur mäter man kvalitet? Hur märks det att man har kvalitet i sin verksamhet?
Kvalitetsredovisningar är något vi skriver i skolan varje år, utifrån vissa givna ramar och de senaste åren i en modell initierad av BSF Lunds stad. Detta trots att kvalitet är ett begrepp som inte är helt lätt att varken definiera eller mäta. Vissa variabler kan man ju titta på rent siffermässigt; meritvärde och måluppfyllelse hos eleverna, antal nöjda brukare, antal pedagoger per elevgrupp, mängd elever som trivs etc. Detta ger också Lunds kommun en tätplacering i den typen av mätningar; de senaste 10-talet år har vi aldrig haft en placering sämre än fem.
Men en hel del kan man inte presentera i kalla siffror, allt detta som man brukar benämna mjuka värden. Det är svårt att mäta t ex lärares kompetens, mått av kreativitet, pedagogisk medvetenhet, lärarskicklighet, förändringsbenägenhet, medvetenhet om läro- och kursplaner, vilja till kompetensutveckling, digital kompetens och en hel del annat. Det är svårt att mäta elevers förmåga att reflektera, att tänka självständigt, analysera och tillämpa sin kunskap, mått av fantasi och skapande, social kompetens och lust att lära. Det får bli att man tar till enkätundersökningar, intervjuar brukare och ger tid och utrymme för elevers och personals egna reflektion och utvärdering.
Mot bakgrund av modellen ovan kan jag konstatera att rutan längst upp till vänster, trots allt, är den del som ligger oss närmast, även om man sannolikt kan göra mycket mer för att få en långsiktig och utvecklande kvalitetsgranskning av den egna verksamheten.
Ska man tro Skolinspektionens senaste sammanfattning av svensk skola (hör om det just nu på tv-nyheterna) är det rätt illa ställt med både det ena och det andra på många skolor runt om i vårt land. "Betygen är orättvisa, resultaten för dåliga, undervisningen följer inte läroplanerna och lärarna vet inte vad de ska lära ut, framgår av en rapport till regeringen."
Kan bara säga; jag känner inte igen mig. Våra pedagoger har stor medvetenhet kring att sätta betyg, resultaten är mycket goda, undervisningen följer i mycket hög grad läroplanerna och pedagogerna har full koll på vad som ska läras ut; nämligen utveckla elevernas förmågor och ge dem en beredskap för ett livslångt lärande.
Men en hel del kan man inte presentera i kalla siffror, allt detta som man brukar benämna mjuka värden. Det är svårt att mäta t ex lärares kompetens, mått av kreativitet, pedagogisk medvetenhet, lärarskicklighet, förändringsbenägenhet, medvetenhet om läro- och kursplaner, vilja till kompetensutveckling, digital kompetens och en hel del annat. Det är svårt att mäta elevers förmåga att reflektera, att tänka självständigt, analysera och tillämpa sin kunskap, mått av fantasi och skapande, social kompetens och lust att lära. Det får bli att man tar till enkätundersökningar, intervjuar brukare och ger tid och utrymme för elevers och personals egna reflektion och utvärdering.
Mot bakgrund av modellen ovan kan jag konstatera att rutan längst upp till vänster, trots allt, är den del som ligger oss närmast, även om man sannolikt kan göra mycket mer för att få en långsiktig och utvecklande kvalitetsgranskning av den egna verksamheten.
Ska man tro Skolinspektionens senaste sammanfattning av svensk skola (hör om det just nu på tv-nyheterna) är det rätt illa ställt med både det ena och det andra på många skolor runt om i vårt land. "Betygen är orättvisa, resultaten för dåliga, undervisningen följer inte läroplanerna och lärarna vet inte vad de ska lära ut, framgår av en rapport till regeringen."
Kan bara säga; jag känner inte igen mig. Våra pedagoger har stor medvetenhet kring att sätta betyg, resultaten är mycket goda, undervisningen följer i mycket hög grad läroplanerna och pedagogerna har full koll på vad som ska läras ut; nämligen utveckla elevernas förmågor och ge dem en beredskap för ett livslångt lärande.
Kommentarer
Trackback
