Avslut och ny början
Det är alltid något vemodigt med avslut, avsked och hej då! I dessa avslutningstider hade jag anledning att avtacka ett antal medarbetare, som dels står inför pension, någon vikarie som seglar vidare men också en del personer i den fasta personalen som aktivt väljer en annan arbetsplats, nya utmaningar och nya anställningar.
Jag har också varit i den svåra situationen att inte kunna bevilja tjänstledighet, och därmed en ventil tillbaka, vilket har inneburit att medarbetarna haft ett tungt beslut att ta,; säga upp sig och satsa nytt eller stanna kvar. Ett svårt beslut, eftersom man vet vad man har, men inte vad man får. Och det kan man aldrig veta förrän man provat det nya.
Det finns formaliteter som måste följas, regler att ta hänsyn till och anvisningar från centralt håll som man måste hålla sig till som skolledare, men det finns också mer personliga tankar kring den enskilda individen och hans/hennes situation ... och dessa går inte alltid ihop. Jag förstår medarbetarna som vill vidare, beroende på tankar och önskningar om än bättre arbetsvillkor och högre lön och jag kan ha stor respekt för dessa tankar. Samtidigt är det inte helt avgörande, detta med lön t ex; jag tror att det funnits många anledningar, i alla fall för flera, att överväga allt det där andra som finns kring lön; arbetsmiljö, visioner, ledning, kollegor och elevunderlag. Så klart har de medarbetare som nu lämnar gjort just dessa överväganden, och funnit det värt att pröva. From the bottom of my heart ... Lycka till på nya skolan!
För oss som är kvar är det ett avbräck i verksamheten, som till någon del kanske är att beklaga, men som samtidigt också är en möjlighet att tänka nytt, pröva andra koncept och utforska ett annorlunda lärande, med nya medarbetare, nya ögon och nya infallsvinklar. Det finns inte många nackdelar som inte också innebär fördelar.
Ett salutogent förhållningssätt i det här läget är att acceptera situationen och leta efter de fördelar det kan innebära att vissa personer försvinner från organisationen och att nya kommer till. Jag ser på ansökningspappren och konstaterar att det finns flera behöriga, med "rätta" kombinationer och friska tankar om pedagogik. I morgon ska jag träffa några av dem, det ska bli spännande.
Kan det t o m bli bättre än vad det varit?
Nåja, det var bara en tanke som slog mig ...
Jag har också varit i den svåra situationen att inte kunna bevilja tjänstledighet, och därmed en ventil tillbaka, vilket har inneburit att medarbetarna haft ett tungt beslut att ta,; säga upp sig och satsa nytt eller stanna kvar. Ett svårt beslut, eftersom man vet vad man har, men inte vad man får. Och det kan man aldrig veta förrän man provat det nya.
Det finns formaliteter som måste följas, regler att ta hänsyn till och anvisningar från centralt håll som man måste hålla sig till som skolledare, men det finns också mer personliga tankar kring den enskilda individen och hans/hennes situation ... och dessa går inte alltid ihop. Jag förstår medarbetarna som vill vidare, beroende på tankar och önskningar om än bättre arbetsvillkor och högre lön och jag kan ha stor respekt för dessa tankar. Samtidigt är det inte helt avgörande, detta med lön t ex; jag tror att det funnits många anledningar, i alla fall för flera, att överväga allt det där andra som finns kring lön; arbetsmiljö, visioner, ledning, kollegor och elevunderlag. Så klart har de medarbetare som nu lämnar gjort just dessa överväganden, och funnit det värt att pröva. From the bottom of my heart ... Lycka till på nya skolan!
För oss som är kvar är det ett avbräck i verksamheten, som till någon del kanske är att beklaga, men som samtidigt också är en möjlighet att tänka nytt, pröva andra koncept och utforska ett annorlunda lärande, med nya medarbetare, nya ögon och nya infallsvinklar. Det finns inte många nackdelar som inte också innebär fördelar.
Ett salutogent förhållningssätt i det här läget är att acceptera situationen och leta efter de fördelar det kan innebära att vissa personer försvinner från organisationen och att nya kommer till. Jag ser på ansökningspappren och konstaterar att det finns flera behöriga, med "rätta" kombinationer och friska tankar om pedagogik. I morgon ska jag träffa några av dem, det ska bli spännande.
Kan det t o m bli bättre än vad det varit?
Nåja, det var bara en tanke som slog mig ...
Kommentarer
Trackback