Jullov och förmågor
Terminsavslut och tillbakablickar; var blev den här höstterminen av? Känslan av att allt går alldeles för fort infinner sig allt oftare (kan det ha med ålder att göra?) I betraktelser inför julen och ledigheten hälsade vi, rektorer för Gunnesboskolan, i ett litet jullovstal till eleverna God Jul och Gott Nytt År.
När det nu börjar närma sig jul och klappar, blir alla barn så snälla, de kommer så sött med sina önskelistor på det de önskar sig, ibland lite ödmjukt korta, men ofta monstruöst långa och alltid bara saker man kan ta på – ting; leksaker, dockor, tv- och datorspel, mobiler och Gud vet vad. Mitt i julhandelns värsta trängsel fick jag anledning att reflektera över denna hysteriska julklappsjakt, och det fick bli utgångspunkten i julhälsningen:
"Tänk om man kunde önska sig annat är ting, tänkte jag. Tänk om man kunde önska sig speciella förmågor eller begåvningar, sånt som man så där självklart bara var bra på, eller kanske bäst på.
Vilken förmåga – begåvning skulle jag önska då mig?
- Kanske skulle jag önska mig musikalitet – att kunna spela ett instrument så där lätt som det kan se ut. Jag har vänner och bekanta som spelar instrument så där självklart enkelt. Gitarr helst, kanske piano ... eller kontrabas. Då skulle jag spelat för er nu på avslutningen….
- Eller kanske bollsinne som Zlatan – för visst ser det också oförskämt lätt ut när han behandlar bollen, ofta med ett avslut som betyder bollen rätt in i nättaket . Då skulle jag trixat med bollen här framme, riktigt briljerat med mina förmågor….
- Jag skulle också kunna önska mig förmåga att få ihop, laga och uppfinna tekniska prylar, förmåga att se allt det där söndriga och i behov av lagning. Då skulle jag imponera på er med skiftnyckel, skruvmejsel och hammare …. Titta på svåra tekniska problem, humma lite och vips så var det avklarat. …
- Eller kanske skulle jag önska mig att vara så där rolig och slagkraftig som stå-upparna på TV. Var så där vrålrolig så ni vek er av skratt…..
Oavsett vilken/vilka begåvningar man har, oavsett var man börjar, så finns det alltid något att utveckla vidare; Zlatan kan bli ännu bättre, mina musikaliska vänner kan bli ännu mer virtuosa och den mest tekniskt avancerade personen kan bli ännu bättre.
Man kan inte vara bra på allt – men alla kan vara bra på någonting. Det är en sanning som jag ofta blir medveten om när jag arbetar med er elever; ni är väldigt olika, och det är tur, för vi är olika begåvade och det ska vi ta tillvara och göra det bästa av. Det är där vi i skolan kommer in; vi försöker se er, var och en, med era speciella förutsättningar och era särskilda förmågor, från där ni är och därifrån utveckla dessa förmågor så långt vi någonsin kan. För en del av er går det ganska lätt, man tycker att det är roligt att lära sig, har lätt för att komma ihåg och lätt för att få ihop sambanden och sammanhangen – för andra är det inte lika självklart enkelt, man måste anstränga sig, läsa extra, flera gånger kanske, ta hjälp av syskon eller föräldrar hemma – ja, det kan vara motigt värre. Så har många av er säkert upplevt den här och andra terminer.
Mitt lilla julbudskap idag är; ansträngning gör skillnad. Man behöver inte vara bäst, det räcker att man gör sitt bästa och anstränger sig för att bli så bra man kan. Jag vet att det är många av er som gjort sitt yttersta, kämpat och jobbat. Ni kan känna er nöjda med er själva, gå på jullov och riktigt njuta av ledigheten. Om det sitter en och annan som tänker att han/hon inte gjort sitt bästa hittills, tänk om; det är aldrig för sent att ändra strategi. Ofta när vi har besök här på skolan, nämns det vilka fantastiska elever vi har på den här skolan, nu senast Behrang Miri, som var här i tisdags.
Några som utvecklat sina begåvningar väldigt långt i vår skola, är tre killar som har en osedvanligt väl utvecklad matematisk förmåga. Något jag också skulle kunna skriva på min önskelista; tänk att kunna hantera siffror och matematik så där enkelt och få ihop stora och svåra tal. Jag är rent av lite avundsjuk, jag skulle gärna vara en mattebegåvning. Jag får be Lisa, Sarah och Pernilla komma fram ….
(---)
Så återstår bara att önska alla er elever, lärare och övrig personal; En riktigt god jul och ett gott nytt lärandeår 2010. Tack till femmorna och Maria som ordnade det så fint för oss idag. På återseende i januari.
