LedarBloggen

I skolans värld har vi rätt många olika mål och direktiv att följa. Förutom nationella styrdokument i form av läroplaner, kursplaner och betygskriterier finns det på mer lokal nivå något som oftast kallas skolplan, dvs en kommunalpolitisk fingervisning och tolkning av de nationella styrdokumenten. Ur dessa båda nivåer formulerar därefter dessutom varje skola sin egen lokala arbetsplan.

Många mål blir det ....

I Lunds kommun har vi de senaste åren haft en skolplan som kallats Utbildningspolitiskt program (UPP). Denna upphör nu att gälla och det finns ett förslag på ny skolplan som just i dagarna skickats ut till skolornas olika remissinstanser; arbetslag, skolkonferenser etc. Det är i skollagen fastställt att varje kommun ska ha en skolplan, men eftersom också skollagen är under revidering (det har den varit ett tag nu;-D) finns det dem som hoppas på en lagändring och ställer sig frågan:
- Behöver vi verkligen en skolplan? Kanske, kanske inte....

I många andra länder, t ex Nya Zeeland, har man ett styrsystem som är betydligt mer direkt, från statsmakterna direkt ner på klassrumgolvet (i alla fall direkt ner på rektors expeditionsgolv;-D), förvisso också mer detaljreglerat, men samtidigt tydligare och med färre instanser som ska tolka dokumenten. Kanske är för många tolkningar bara förvirrande och också en risk för att dokumenten urvattnas. Ytterligare dokument behöver inte nödvändigtvis betyda att det blir tydligare.

I remissförslaget till ny skolplan finner jag inte mycket av just detta, tydlighet, och det mesta är formulerat i mycket allmänna ordalag och med stora möjligheter att tolka in det mesta.


Kanske skulle man kunna få önska sig mer stringens, mer av tydliga vinkar på vilken inriktning, vilka medel och med vilka metoder man föredrar att Lunds skolor tar sig fram till målen. Jag har tänkt en hel del på de visioner för Lunds kommun vi ofta får höra talas om på de chefsmöten vi regelbundet (numera inte lika frekvent) besöker; Begrepp som i ovanstående, "kunskap, idéer och utveckling" , är återkommande, liksom temat framtiden och framtidens lärande. I det sammanhanget känns det lite märkligt att skolplansförslaget inte med ett ord nämner IKT och digitala verktyg som centrala medel för framtidens lärande.

Lund har en tradition och ett rykte som lärdomsstaden nummer ett, ett centrum för lärande och riktigt genuin kunskap. Vi har också, på visserligen inte helt rättvisande variabler, blivit utsedd till Sveriges bästa skolkommun mer än en gång. Vill vi fortsätta att vara i täten, en spetskommun inom utbildning, skola och lärande?

Svar ja, men vi lär inte lyckas med det konststycket genom att bara vila på gamla lagrar. Till framtida tätpositioner behövs ett nytänk och en anpassning till de nya brukarna av dagens skola. Vi behöver en skola med klassrum utrustade med trådlösa nätverk, laptops och videokanoner, en mer differentierad och individanpassad skola och en skola för möjligheter till mer flexibelt lärande. Detta för att bibehålla attraktionskraften i skolan och dels för att påskynda "omtänket bland alla oss vuxna som snabbt måste lära oss att ställa om".

Då behövs kanske också andra prioriteringar. Kanske måste vi "tänka bort" moment, delar av det som tidigare varit centrala och väsentliga delar i lärandet, men som nu, med ett samhälle omkring oss som ser rätt annorlunda ut, med brukare som lever i detta annorlundasamhälle och med en framtid vi inte vet någonting om - mer än att det sannolikt krävs förmåga att ständigt lära nytt - inte längre är lika väsentliga, för att det är annat som "pockar på".

Livslångt lärande och global och digital kommunikation är begrepp som naturligtvis borde finnas med i en framtida skolplan, som borde ges förutsättningar för, vara högt prioriterade samt tydligt uttalade. Då hade möjligen skolplanen kunnat fungera som den fokusering på de nationella mål kommunen gärna ser att vi arbetar särskilt intensivt med; kunskap, idéer och utveckling och med eleven som huvudperson i varje situation.

Nåja, det var bara en tanke som slog mig  ...