Vad har Fronter att lära?
Här om dagen intervjuades jag och Jonas om it-satsningar i Lund de senaste åren; hur blev det med IT-avdelningen, IKT-samordningen och Fronter. Samtalet fördes kring ett antal frågor om huruvida vi t ex såg på Fronter. Framöver, förr eller senare, kommer det en dag då Lunds kommun åter ska upphandla en kommunikationsplattform (likt Fronter) och då är det inte säkert att just Fronter är det som matchar kommunens önskemål bäst. Det kan alltså bli en helt annan lösning!
Vad är det då man skulle önska sig, med ett antal år i Fronteranvändande bakom sig? Man kan inte med bästa vilja i världen påstå att Fronter har varit speciellt angeläget eller attraktivt vare sig för elever eller pedagoger. Det har väl mer haft karaktären av tvång och "gilla läget". Måste det vara så? Jag tänker tanken; ingen behöver tvingas in i vare sig Lunarstorm, Facebook eller You tube. Vad har dessa som är så attraktivt? Kan Fronter lära sig något av dessa?
Jag tror att Fronter främst saknar den omedelbara interaktiviteten, estetiken, smidigheten och möjligheten att skapa egna "kryp-in". Jag har sett alternativa lösningar, t ex på BBI, med alla pedagogiska verktyg och dessutom möjlighet att skapa egna presentationssidor för t ex klasser, grupper eller enskilda elever. Det borde gå att skapa något slags digitala portfolior som elever själva kan administrera, likt en sida i Lunarstorm. Fronterfolket borde ocks snegla rätt mycket mer på bloggvärlden, här har vi/de mycket att hämta, tror jag. En av skolans viktigaste uppgifter är ju att förbereda eleverna för att fungera i ett demokratiskt samhälle, kunna ta del av åsikter och meningar och påverka sina liv. Med dagens, och med största säkerhet och i ännu högre grad också framtidens, samhälle måste medborgare kunna kommunicera via det skrivna ordet. Denna förmåga tränas i allra högsta grad av många ungdomar, varje dag, alldeles frivilligt på internetsiter som MSN, Lunar och My space. Inte alltid med ett språk som en svensklärare skulle önska sig, det medges, men med en hög angelägenhetsgrad och med mening. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma om vi lyckades kombinera skolans uppdrag och ungdomars faiblesse för communities!
Nåja, det var bara en tanke som slog mig...
Vad är det då man skulle önska sig, med ett antal år i Fronteranvändande bakom sig? Man kan inte med bästa vilja i världen påstå att Fronter har varit speciellt angeläget eller attraktivt vare sig för elever eller pedagoger. Det har väl mer haft karaktären av tvång och "gilla läget". Måste det vara så? Jag tänker tanken; ingen behöver tvingas in i vare sig Lunarstorm, Facebook eller You tube. Vad har dessa som är så attraktivt? Kan Fronter lära sig något av dessa?
Jag tror att Fronter främst saknar den omedelbara interaktiviteten, estetiken, smidigheten och möjligheten att skapa egna "kryp-in". Jag har sett alternativa lösningar, t ex på BBI, med alla pedagogiska verktyg och dessutom möjlighet att skapa egna presentationssidor för t ex klasser, grupper eller enskilda elever. Det borde gå att skapa något slags digitala portfolior som elever själva kan administrera, likt en sida i Lunarstorm. Fronterfolket borde ocks snegla rätt mycket mer på bloggvärlden, här har vi/de mycket att hämta, tror jag. En av skolans viktigaste uppgifter är ju att förbereda eleverna för att fungera i ett demokratiskt samhälle, kunna ta del av åsikter och meningar och påverka sina liv. Med dagens, och med största säkerhet och i ännu högre grad också framtidens, samhälle måste medborgare kunna kommunicera via det skrivna ordet. Denna förmåga tränas i allra högsta grad av många ungdomar, varje dag, alldeles frivilligt på internetsiter som MSN, Lunar och My space. Inte alltid med ett språk som en svensklärare skulle önska sig, det medges, men med en hög angelägenhetsgrad och med mening. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma om vi lyckades kombinera skolans uppdrag och ungdomars faiblesse för communities!
Nåja, det var bara en tanke som slog mig...
Kommentarer
Postat av: Peter Lissenko
Hej där,
Stockholm är också på väg in i Fronterfållan trots att det finns bättre lösningar. Jag har drivit en plattform i flera år som bygger på moodle, ett open sourceverktyg. För att rädda vad som räddas kan har jag startat en tjänst för alla som vill testa:
http://klassrum2.se
/Peter Lissenko
Trackback