Arbetsrätt och personalpolitik


Borgeby 2004-11-14

Reflektion kring arbetsrätt och personalpolitik

Dagen var innehållsrik och nyttig, men från min horisont inte lika intressant som det som handlade om ledarskap (Tollgerts) och skollagar och andra författningar (Lars Werner). Ämnet, arbetsrätt och personalpolitik, är ju synnerligen viktigt att ha koll på som skolledare; vilka rättigheter och skyldigheter det finns för medarbetarna, men det ”taggar” mig betydligt mycket mer att vara en pedagogisk ledare och att styra det pedagogiska arbetet.

Just denna del av skolledarrollen, som personalansvarig, känner jag att jag har minst kunskap om och kanske är det den del som jag måste börja intressera mig för och sätta mig in i ordentligt (då brukar det bli intressant!) Jag känner mig inte helt bekväm med att vara ”sista instans”, så att säga, att vara den som man till slut frågar, när man inte kan reda ut det själv, som ska veta och ha full kontroll på allting.

Å andra sidan förstår jag att man kan få hjälp med tolkning och avvägningar från centralt håll (personalavdelningen) och kanske handlar det också om hur man organiserat sitt ledarskap, hur ensam man är ”på toppen”. Jag skulle gärna arbeta som rektor om jag visste att mina närmaste medarbetare i skolledningen kompletterade mig och hade olika kompetenser, på t ex personalpolitik och arbetsrätt eller skyddsfrågor och fackligt arbete.

Under onsdagen med Jörgen och Jan fick vi en fin inblick i de dokument som är aktuella att sätta sig in i; LAS, MBL och AB01 (visst låter det väldigt tekniskt!), dokument som jag hittills i mitt skolliv inte behövt befatta mig med så mycket, men som jag så klart varit berörd av i olika sammanhang utan att jag tänkt på det. Jag tycker att den här delen känns väldigt ”snårig”, svår att få grepp om. Vi fick, på samma sätt som med lagarna och författningarna med Lars Werner, fallbeskrivningar att lösa genom att slå upp i LAS och AB01 och det var mycket lärorikt, men det gjorde mig också smärtsamt medveten om hur mycket jag måste sätta mig in i.

Rubriken för dagen innehöll egentligen två delar; arbetsrätt och personalpolitik, med det sistnämnda fick respass till nästa gång vi träffar herrarna Jörgen och Jan. Det hanns helt enkelt inte med. Kanske har det att göra med en ovanligt pratglad och frågvis samling blivande skolledare!

För övrigt känns gruppen för varje gång allt trivsammare, man lär successivt känna varandra som individer och inte bara som någon i gruppen, det är trevligt.


Skolans juridik


Borgeby 2004-10-07

Reflektion kring lagar och författningar för en skolledare

Jag gick till dagens övningar med en viss skeptisism; det här lät inte alltför upphetsande. Boken jag lånat på rektors rum var både stor, tung, och röd och dessutom med den något kryptiska titeln UFB - Utbildningsväsendets författningsböcker, del 2 - och rubriken för dagen Skolans författningar med Lars Werner. 

Det visade sig lyckligtvis vara en helt obefogad aning, dagen blev mycket intressant, både till innehåll och till form. Vid en första anblick i UFB kan man lätt gripas av vanmakt och frustration, är det rimligt att man som skolledare ska lära sig alla dessa lagar och författningar? Nej, kanske inte ordagrant varje stycke och paragraf, men att man som skolledare har en hyfsad aning om var man kan finna svaren är värdefullt. Här låg också fokus vid dagens arbete, vi fick väl avsatt tid att själva ta oss fram i författningstexterna utifrån vardagsexempel. Arbetet genererade många intressanta fråge-ställningar och diskussioner i grupperna, vilket var mycket givande. 

En tvåtimmars introduktion och förberedelse inför grupparbetet på morgonen samt en timmes avrundning på eftermiddagen gav en bra mix av aktiviteter under dagen och en bra helhetsbild av skolans juridik. Lars Werner upplevde jag som mycket initierad och kunnig och med en förmåga att beskriva skoljuridikens möjligheter och svårigheter.

Sammanfattningsvis kan man säga att jag med dagen fått en inblick i och en bättre förståelse för hur svårt det är, trots den precisa och heltäckande lagtexten, att tolka och tyda författningarna. 


Nya krav


Borgeby 2004-09-01

Reflektion kring introduktionstillfället rekryterande skolledarutbildningen

Efter en rätt fullspäckad dag på rekryterande skolledarutbildningen känner man sig lite matt, men rätt nöjd. Jag tycker att dagen gick fort och det brukar betyda att man haft en innehållsrik dag även om mycket av det som sas var bekant för mig. Å andra sidan gör det ingenting att få ytterligare en omgång, alltid klargör det något nytt som medför att man ser nya mönster och sammanhang. 

Ett sådant exempel var idag när vi kom att prata om hur ledare i skolan förr hade det mycket lättare eftersom man verkade i en organisation som skulle kunna liknas vid något slags "visa med hela handen"-organisation. Idag lägger skolledare ut mycket av ansvar och befogenheter på sina medarbetare, men är ofta oförmögna att ta det nya ledarskapet, den visionära skolledarrollen. Jag tror att det är där, i huvudriktningen rent pedagogiskt, som skolledaren ska märkas mest. Han/Hon måste å ena sidan vara lyssnande och lyhörd, fånga upp medarbetarnas kompetenser, rikta dem rätt och skapa de mönster och konstellationer som bidrar till skolans utveckling men också å andra sidan våga ta de tuffa besluten, bestämma i obehagliga lägen och vara mer av chef=boss (och mindre av ledare=mentor/handledare). Precis så är det också i förhållandet elev och lärare; förr var det på många sätt ganska enkelt att vara lärare, man hade en självklar pondus och inbyggd respekt, eleverna var lydiga och fostrade i hemmen och övriga samhället att tysta ta emot vad som erbjöds i form av kunskaper. Dagens lärare måste förtjäna respekten från eleverna, det är inte gratis som förr, hon/han har inte ensamrätt på kunskap och har därmed inte samma pondus och eleverna är ofta redan när de kommer till skolan medvetna och kunniga på en mängd områden. För läraren gäller det inte längre att "lära ut" något, mer att leda (=orientera) eleverna i ett informationsflöde, lära dem att sålla i floden och visa på sammanhangen. Både rektorn/ledaren och läraren/ledaren har fått nya roller, av samma anledningar och med samma möjligheter och hinder.

Rektorns medarbetare (lärarna) och eleverna i klassrummet har helt andra krav idag på sina ledare och dessa krav är det inte alltid så lätta att hantera. På Gunnesboskolan, i samband med vår portfolioimplementering, pratar vi ofta om skolans paradigmskifte, hur vi är på väg att förändra på många olika plan samtidigt. Lennarts rutskiss om hur skolan har förändrats (från nedre vänstra hörnet till övre högra) är ett för mig nytt sätt att visa detta paradigmskifte. Det kan jag ha användning för i fortsättningen.

www.lund.se/gunnesboskolan Klicka Lära@lära - Portfolio!

Inför dagen läste jag en del av de artiklar vi fått (2 dagar!) i förväg. Ena av dem handlade om det Britt tog upp sist på dagen om "vårt offentliga etos"; dvs att alla måste ha ett ansvar för vad som bestäms och verkställs, ingen ska kunna "skylla" på någon beslutsfattare och bara lyda order. Det tror jag är en väldigt viktig sak att få ut i en organisation. 

För övrigt tycker jag det var lättlyssnade föreläsare, trots det bitvis "tunga" innehållet, jag uppskattade Matts´lite filosofiska inställning till paragraferna och författningarna, Britts lättsamma prat kring de småtråkiga beslutsgångarna i den kommunala vardagen och samtalen kring kaffeborden, både med kollegor från förr och med nya ansikten.

Det känns som om det skulle kunna bli en intressant utbildning. 


Rekryterande skolledarutbildning

Under den rekryterande skolledarutbildningen, som jag gick
läsåret 2004/05, hade vi efter varje träff i uppgift att skriva ner våra reflektioner
kring det vi lärt oss.

Samtidigt fungerar det som en "sammanfattare" och en liten dagbok för mig själv.
Rubrikerna nedan tar dig till reflektionerna för respektive tillfälle.

2004-09-01 Introduktion Grand hotell Lund

2004-09-29 Lagar och författningar Lars Werner
Västerkyrkan Lund

2004-10-12- -13 Ledarskap i politiskt styrda organisationer Ingrid Tollgerts
Västerkykan Lund

2004-11-10 Arbetsrätt och personalpolitik Jan Krantz/Jörgen
Västerkyrkan Lund

2004-12-07--08 Att leda olikheter Birgitta Ahltorp
Internat Röstånga Gästgivaregård

2005-01-18 Kommunal ekonomi Västerkyrkan Lund

2005-02-15 Kommunal juridik
Västerkyrkan Lund

2005-03-16 Arbetsmiljö
Västerkyrkan Lund

2005-04-05 Rekrytering
Västerkyrkan Lund

2005-04-27 Kvalitetsutbildning
Västerkyrkan Lund

2005-05-11 Avslutning
Romeleåsens golfbana


Digitalt lärande

Mycket av mitt eget lärande de senaste åren har handlat om lärande inom IKT. Köpte min första dator sent, 1994, en Macintoch SE 30. Internet via modem något år senare ... och på den vägen är det ;-) Tidigt försökte jag få kläm på detta med att "knacka kod" för att bygga hemsidor, med en kurs med MacMeckarna i Malmö. Under 2003 gick jag en kurs vid Malmö högskola, som resulterade i en webbsida! På senare år har jag alltmer intresserat mig för den digitala världens spännande möjligheter att organisera lärandet. Med verktyg som bärbara datorer, digitala kameror (både stillbilds- och videokameror) och musik-spelare (mp3) har arbetet som lärare blivit mycket roligare och mer utvecklingsbart. 


Som Mac-fantast har man också fått utstå en del gliringar. Å andra sidan känns det bra att stå för det som är annorlunda (Think different!) och sticker ut! Man har ju medverkat en del till att vi idag använder det bästa man kan få tag i när det gäller IT ;-D (Klicka bilden).

 

 



Idag skriver vi 2012 och eleverna i de äldre åren har sina egna bärbara datorer, vi har videokanoner i varje klassrum och pedagoger med hög digital kompetens. Vem hade förutsett detta för bara fem år sedan?!


Läsglimtar

Hösten -98 fick vi, Höglund-Tornberg, en förfrågan av Gleerups förlag att göra ett läromedel för årskurserna 4-5 i svenska. Uppdraget var att göra ett läromedel för mellanåldrarna i grundskolan och som skulle bygga på den redan befintliga Språkstegen för de yngre årskurserna.

Under arbetsnamnet Språkstegen färdigställde vi ett läromedel, enligt beställning. Under vägens gång var vi ofta tveksamma till om detta var rätt koncept också för mellanåldrarna i grundskolan och ville hela tiden göra något som fokuserade mer på det skönlitterära, på samtalet och på reflekterandet kring de frågeställningar skönlitteraturen väckte.

Det var därför med viss tillfredsställelse, om än med mycket förvåning och inledningsvis också med besvikelse och ilska, som vi fick förnyat uppdrag. Detta nya kom att bli "Läsglimtar".


"Läsglimtar" är ett tematiskt upplagt läromedel i svenska för grundskolans årskurser 4-5. I fyra teman; "Änglar och Monster", "Skratt och Gråt", "Frihet och Fångenskap" och "Morsor och Brorsor" behandlas i samtals- och skrivuppgifter begrepp som ondska, glädje, sorg, främlingsskap, liv och död.

Med textutdrag (glimtar) från skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dikter, bilder och faktatexter som underlag ställs frågor i sk Grunnor kring de allmänmänskliga begrepp som texterna tar upp. Konceptet går främst ut på att utveckla barns tänkande och på att få igång "det flerstämmiga samtalet" dvs att eleverna utbyter egna tankar och erfarenheter utifrån de skönlitterära figurernas situation.

Texterna i boken är skrivna av följande författare:
  • Ulf Stark (Min syster är en ängel)
  • Irina Korschunow (Om det kommer en Unugunu)
  • Håkan Jaensson (Jonns resa)
  • Maria Gripe (Josefin)
  • Anna-Karin Eurelius (Edvin och tokiga moster Gittan)
  • Torill T. Hauger (I fångenskap)
  • Runer Jonsson (Vad ger ni för Johan?)
  • Monika Zak (Grisjakten)
  • Moni Nilsson-Brännström (Tsatsiki och morsan)
  • Kerstin Sundh (Lita på pappa)
  • Anders Jacobsson/Sören Olsson (Supersnuten Sune)


Reflektion

Boken har nog varit ett av Gleerups minst sålda läromedel genom tiderna, och då är boken ändå inte dålig. Den är däremot helt ointressant att köpa i mer än ett exemplar, eftersom alla lärare som vill använda den kan klara sig med ett eget exemplar!

Det var oerhört mycket slit och ansträngning att färdigställa boken (som helt och hållet gjordes på fritiden), eller egentligen det första utkastet (som sedan förkastades!), en hel del nya erfarenheter, hyggligt betalt men skönt att bli färdig med.

På Gunnesboskolan finns boken i en klassuppsättning (på Biblioteket), jag har själv använt den i årskurserna 4 och 5 och den fungerar precis som det var tänkt. Så här i backspegeln var det roligt och intressant att prova på att vara läromedelsförfattare, men jag är nog inte riktigt rätt person till att göra just det. Mina ideal om lärande pekar i andra riktningar än det som gör ett läromedel lukrativt, dvs förbrukningsläromedel av fylla-i-typen.

2005-01-06


Kompetensutveckling

Min kompetensutveckling har under åren bestått av olika delar, ibland har de sammanfallit med tjänster utanför läraryrket. Jag har i perioder arbetat för Tidningen i skolan, Lärarhögskolan i Malmö, Gleerups förlag (Läsglimtar) och för Bibliotekstjänst i Lund (lektör).

De senaste åren, 2005/07, har inneburit en del kompetensutveckling vad gäller ledarskap; dels den rekryterande skolledarutbildningen, dels den mellanchefs-utbildning Lunds kommun genomför åren 2005/08 och nu senast det man kallar rektorsprogrammet, tre-årig utbildning, som man säger, på avancerad nivå (!).


Min kunskapssyn

Min kunskapssyn vilar på min människosyn som i sin tur vilar på några få grundpelare:

  • alla människor har rätt att bli sedda och vara älskade
  • alla vill lyckas
  • alla vill vara goda och göra nytta, dvs ha meningsfulla uppgifter i livet och bidra med något till det gemensamma.


Detta är mina utgångspunkter med varje individ, varje elev i skolan. 

Utifrån ovanstående har jag en stark tro på varje elevs förmåga och ambition att göra sitt bästa, när förutsättningarna finns. Tyvärr finns, som bekant, inte alltid alla dessa förutsättningar, men jag vill ändå tro att det går att locka fram dessa förmågor eller skapa grogrunder eller miljöer för att de ska framträda, med ansträngning, lite tur och ett förhållningssätt som medger att varje elev får lyckas lite och bli bekräftad för det man gör.

Det är ett välkänt faktum att ”man kan leda hästen till vatten, men inte tvinga den att dricka”. Alltså måste vi fundera ut strategier för hur vi ska få hästen att dricka av egen fri vilja! Och lust att dricka! Allt verkligt lärande måste ske i lustbetonade sammanhang, ha ett meningsfullt innehåll och bygga på elevens egna erfarenheter och befintliga kunskaper. 

En lustfylld miljö består först och främst av en grundläggande trygghet, en tillit till de människor man har omkring sig. För det andra består det av utmanande och spännande uppgifter och samtal och för det tredje en känsla av att ha lyckats och att vilja mer. 

Ett meningsfullt innehåll handlar om att, tillsammans med eleverna, välja stoff och arbetssätt som gör att de känner att de kommer att ha nytta av vad de lär sig. Stoffet måste på något sätt kopplas till elevernas egna livssituationer, ha en autentisk karaktär. När vi t ex läser olika SO-ämnen, geografi eller historia, måste dessa kopplas till frågeställningar som är angelägna också för våra elever idag. Inte bara faktakunskaper, utan också ställt mot hur det är idag, vad eleven tycker och tänker och värderar. Kort sagt, att de får en chans att se t ex historiska fakta, eller geografiska fakta, i förhållande till sina egna livsförhållanden och vad det kan betyda för det egna livet.

Elevernas egna erfarenheter och befintlig kunskap är, tror jag, en förutsättning för att nytt lärande ska äga rum. ”Bilden” med tågvagnarna som inte riktigt hakar i varandra är för mig en ganska tydlig vink om vad det handlar om, eller i en annan liknelse, som om man skulle börja bygga hus på andra våningen, tämligen utsiktslöst. 

Jag frågar mig då och då, för att riktigt fokusera på väsentligheter, vad som är viktigt att mina elever kan när jag lämnar dem. Jag tycker att det är viktigt att de har:

  • en tro på sig själv och sina förmågor, att de känner att de duger
  • en känsla för att de är en del av något större, att vi är sociala varelser
  • en inbyggd tro på att det lönar sig att anstränga sig
  • en postiv inställning till, och en vilja att lära sig nytt, om och om igen
  • en förståelse för att det är viktigt (och roligt) att ha mål för vad man vill och gör
  • samlat på sig en del ”goda rutiner” och beredskaper för sitt fortsatta liv; att kritiskt kunna granska medieutbudet, ta del av den demokratiska debatten, kunna ta till sig en skönlitterär text och med det lära sig något om livet, kunna använda sig av strategier för lärande etc.
  • god förmåga (och stark vilja!) att kommunicera med sin omvärld i tal och skrift
  • lärt sig sådana faktakunskaper och använt sig av sådana arbetsmodeller som möjliggör att de kan se mönster och sammanhang, att de kan jämföra, analysera och värdera sin omvärld
  • har haft en trygg, trevlig och rolig tid i skolan, som de kan titta tillbaka på och längta tillbaka till


Med dessa punkter i åtanke försöker jag ständigt sätta mina elever i situationer som karaktäriseras av ett lärande i funktionella sammanhang, med ett stoff som tar sin utgångspunkt i elevernas verklighet och som hela tiden utmanar det egna tänkandet.

I den salutogena portfoliometodiken har jag funnit en sällsynt användbar metod och strategi, ett rättesnöre eller en kurs att hålla, för vad jag vill åstadkomma med eleverna i skolan. Det känns faktiskt lite som att ha hittat hem eller som pusselbitarna har fallit på plats.

2004-11-08

 


Att leda som lärare

Att leda barn och ungdomar handlar för mig främst om att vara ett gott föredöme och att organisera arbetet på ett för eleverna optimalt sätt.

Rätt mycket av lärarrollen har förändrats de senaste 20-30 åren och tur är det, för mig! Jag tror nämligen inte att jag skulle blivit lärare om jag tvingats ta rollen som den "gamla auktoritära" och allvetande läraren. Det passar mig sällsynt dåligt att arbeta i en så utpräglad envägskommunikation som det ofta innebar att undervisa på, låt säga 50-60-talet och tidigare.

Rollen som den handledande läraren, den som strukturerar arbetet och skapar förutsättningar för elevernas egna aktiva lärande, passar mig mycket bättre. Det är i dialogen med eleverna som jag finner dynamiken i det här yrket.

Men vad är viktigast? Är det mitt sätt att vara, tänka och handla som föredöme eller min förmåga att organisera arbetet? Kanske går det inte att bedöma vad som är mest väsentligt, troligen är båda lika nödvändiga och kanske finns det ytterligare variabler som borde vara med här, men för själva ledarskapet i lärarprofessionen tror jag att jag begränsar det till dessa två.


Att vara ett gott föredöme

Men vad ingår då i att vara ett gott föredöme? Jag tror att det främst handlar om att visa eleverna

  • intresse
  • öppenhet
  • respekt
  • egen lust att hela tiden vilja veta mer


Det handlar om det stödjande sättet att leda arbetet, att arbeta tillsammans med eleverna, mot ett gemensamt mål; att handleda, navigera, hjälpa till att sålla i materialet etc. Det innebär att visa entusiasm för arbete och kunskap, att det är roligt att arbeta och att lära sig mer, att vara drivande och aktiverande. Det handlar kanske mindre om att i varje givet ögonblick veta det exakta svaret och mer om att visa på processen hur vi vuxna ofta gör för att lösa problem, ta reda på saker eller skapa oss en uppfattning om något; nämligen att vi använder gamla kunskaper, antar och gissar, gör rimlighetskalkyler och fogar ny kunskap till gammal och hamnar på ungefär "rätt svar". Man för helt enkelt resonemang med sig själv, och eleverna, i klassrummet:

"Jag har inte det exakta svaret på din fråga, men jag gissar att det är så här, eftersom jag vet att det i ett annat sammanhang var det så här och det liknar vårt problem eller din frågeställning ... Dessutom vet vi ju tillsammans efter förra arbetsområdet att ... Vad tror ni att det har för betydelse i det här sammanhanget?"

Det betyder att man, mitt i det professionella, också vågar visa sig som den människa man är, att man vågar vara personlig utan att bli alltför privat. Jag tycker att man i så många sammanhang som det är lämpligt bör ta till egna erfarenheter; relatera till saker man gjort, människor man träffat, dilemman man ställts inför och tankar man har om etik, rättvisa, livsfrågor etc.

Det betyder också att t ex "fiska efter" sådant som eleverna har special-kunskaper om, dels att visa sig intresserad av att lära nytt själv och dels att ge eleverna bekräftelse på sin kunskap. Det är ett sätt att respektera eleverna, att se deras värde och vad de har av tillgångar, att visa att de betyder något, är något.

Respekt består också i att vara lyhörd för vad elever har att säga och att ofta låta deras åsikter ha ett direkt avgörande för hur man hanterar en situation, för hur man lägger upp ett arbete och/eller beslutar i olika frågor.


Att organisera arbetet

Den andra delen är av mer teknisk karaktär; hur man lägger upp och organiserar elevernas lärande. Här tror jag att det främst handlar om

  • struktur
  • konsekvens
  • tydliga instruktioner
  • uppföljning och uthållighet
  • målmedvetenhet
  • individ- och gruppkännedom


I grunden ligger en ambition att skapa en så hög elevaktivitet som möjligt, att använda elevernas egna förmågor att samtala och utbyta tankar och idéer, att skapa en så "lärande miljö" som möjligt och att utmana elevernas tänkande, att skapa det flerstämmiga klassrummet.

Det innebär för mig t ex att jag försöker att tänka på att inte själv "föreläsa" för mycket, utan mer frekvent lämna över initiativet till elevernas egna tänkande och erfarenhetsutbyte och att utgå från problem snarare än klara fakta.

Struktur i skolvardagen innebär att eleverna kan känna igen sig och känna trygghet i sitt lärande. Att det finns tydliga ramar, innanför vilket det finns nödvändigt frirum och kreativitet. Vi behöver skapa rutiner och vanor i skolarbete, utan att ruta in det totalt. Konsekvens betyder för mig "röd tråd" och uppföljning av det man startar, att man löper linan ut, att man gör färdigt. Detta kräver i sin tur en viss förmåga att se "visionen", målet där borta i fjärran och uthålligheten att dels hålla kursen och dels styrfarten samt att kunna förmedla detta till eleverna: "Här är vi nu, vi ska dit."

Tydligheten vad gäller instruktioner handlar om att presentera både helheten och delarna och att i berbetande av delarna ständigt relatera till helheten. Syften, mål och motivation är också begrepp som måste vara allestädes närvarande. Det handlar mycket om att presentera instruktioner på ett känt sätt och för flera sinnen; både muntligt och skriftligt och med en tydlig motivering till varför vi ska göra detta.

En verksamhet utan utstakade mål blir lätt meningslös, detta gäller våra elevers skolarbeten i högsta grad. Min roll som ledare är till stora delar att visa på de nationella styrdokumenten, tillsammans forma gruppens mål och slutligen hjälpa eleverna med de individuella målen.

Slutligen är kännedomen om varje enskild individs sätt att vara, tänka och agera mycket viktig; det gäller att få individerna att "passa ihop", dra åt samma håll och/eller att ge varandra kompletterande feedback. Vikten av att kunna "känna av" en grupp och dess deltagare kan inte nog understrykas.


Vilken sorts ledare vill jag att mina elever ska se i mig?

Jag hoppas att de ser en person som har ett självklart ledarskap, som leder, för-delar och organiserar arbetet i skolan, en person som rättvist och konsekvent tillrättavisar mindre lämpligt uppträdande, som initierar samtal, frågeställningar och diskussioner med för eleverna meningsfullt innehåll, som har en ton och grundinställning som hela tiden visar på empati, förståelse och demokratiskt sätt att vara, som är glad, nyfiken, positiv och "lärande" större delen av tiden, som är konsekvent i sitt handlande och i sitt sätt att reagera på elevers handlande, en person som har humor och kan skoja med eleverna samtidigt som den själv-klara respekten för ledaren bibehålls och en ledare som i hela sin framtoning lyfter fram kunskap och lärande.

Men jag vill också att de ska se människan bakom lärar- och ledarrollen, se att jag inte bara är ledare i ett klassrum utan att jag också är medmänniska, en vuxen som de kan känna förtroende för, samtala med och fråga till råds utan att riskera något. Kort sagt, någon att lära av, efterlikna och följa.

Har vi ett viktigt uppdrag eller har vi ett viktigt uppdrag??

I vilken mån är jag då själv en god ledare? Vad är mina styrkor som lärare, och vilka är mina svagheter och brister?

En god ledare anser jag mig vara i de avseenden som nämns ovan, men i olika delar. Med de delar som handlar om ledarskap, organisation och disciplin har jag alltid känt mig trygg. Det som kommit med åren är förmågan att se varje elev, och en ödmjukare inställning till varje individs sätt att lära och ett mer tolerant förhållningssätt. Jag har idag också lättare att peka ut målen där borta i fjärran och hålla mig själv och eleverna på rätt kurs. Jag är mer intresserad av varje enskild elev idag och visar det också, ger ständig feedback och får därmed mer motiverade och engagerade elever.

Jag känner också att jag har en helt annan "blick" för helheterna och/eller det jag betraktar som det väsentliga i elevernas lärande.

# Vad skulle du behöva hjälp med att utveckla?
# Vad skulle du vilja bli bättre på?
# Vilka insatser (kompetensutveckling) skulle hjälpa dig mest?
# Finns det organisatoriska förändringar som skulle kunna underlätta dina strävanden att bli en ännu bättre lärare/ledare?
# Finns det någon person som skulle kunna vara ett föredöme som ledare för dig. Vad hade han/hon för ledaregenskaper?
# Hur kan de ledaregenskaper som du strävar efter påverka den grupp du jobbar med?

Borgeby 2005-01-23

 


Om mål

Mål handlar för mig i stor utsträckning om att höja blicken, att staka ut kursen, rösa leden och ”peka” i en riktning för vart man vill. Mål behöver inte alltid vara så ”precisa” för mig, det är mer att välja områden, inriktningar eller ”motorvägar”; dvs breda fåror i vilka man kan slira rätt yvigt, än hit än dit och ändå hålla kursen, så att säga.

När man seglar, eller ror, tar man sikte borta i horisonten, fokuserar ett landmärke och styr mot detta. Avvikelser förekommer, man seglar snett, lyckas inte hålla rorkulten riktigt stadigt eller årtagen tenderar att bli lite ojämna, man kommer ur kurs för ett litet tag.

Dessa slags mål kan på sätt och vis jämföras med styrdokumentens strävans-mål, de riktigt viktiga målen. De behöver inte vara så precisa, inte konkret utvärderingsbara och inte direkt tidsbestämda.

Att ställa upp mål är också lite som att gå bakvägen och försöka se resultatet först. Hur ska det se ut när vi är klara med arbetet? Vad är det våra elever ska kunna när de går ut årskurs 9? Vad är det man vill att de ska kunna och ha med sig ut i verkligheten? Vad är viktigt att veta? Vilka färdigheter och förhållnings-sätt underlättar elevernas fortsatta liv? Vad kan ge dem för att de ska klara sitt liv på bästa sätt?

Jag vill ge mina elever bra rutiner, goda vanor och en inställning till lärande som medverkar till att de får en beredskap för ett livslångt lärande. Det kan möjligen tyckas vara ”mål i det blå”, alltför vaga, diffusa eller abstrakta, men i förlängningen betyder det praktiskt att jag arbetar för att eleverna bl a ska ha lust och förmåga att ta till sig skönlitteratur, att de blir förtrogna med massmedier; tidningar, tv, radio och internet, att de vågar uttala sig, argumenterar, diskuterar och reflekterar kring aktuella samhällsföreteelser, att de får en tro på sig själv och sina förmågor, att jag kan ge dem en känsla av att de duger, kanske en förståelse för att vi alla är en del av något större, att vi är sociala varelser, absolut en tro på att det lönar sig att anstränga sig, en postiv inställning till, och en vilja att lära sig nytt, om och om igen, en förståelse för att det är viktigt (och roligt) att ha mål för vad man vill och gör m.m.

I skolvardagen betyder det att vi alltid har skönlitteratur med på något sätt, kopplat till det vi gör i övrigt, att tidnings- och nyhetsvärlden alltid finns med, att vi i varje arbetsområde har med måltänkandet och att eleverna ständigt sätts i situationer där inlärda faktadelar används, tillämpas, analyseras och värderas, allt i syfte att se sammanhang och mönster.

Enkelt uttryckt handlar det om att följa de mål och riktlinjer som finns i våra nationella styrdokument, vår kommunala skolplan och vår skolnämnds prioriteringar, bestämma (tillsammans med eleverna) vilka stoffområden vi ska prioritera och därtill foga de lärandemodeller och den färdighetsträning som omtalas ovan och ständigt motivera varför vi gör det vi gör.

Personligt om mål

När jag själv gick i skolan var jag en rätt medioker elev, inte särskilt intresserad och inte särskilt motiverad, en trea-i-snitt-elev. Att jag inte fann skolan mer meningsfull och intressant tror jag idag, i backspegeln, till stora delar berodde på att elever på den tiden (60-talet) oftast befann sig i lärmiljöer som i första hand ägnade sig åt att lära in faktakunskaper som tyvärr inte alls ”länkade i varandra”, dvs kunskapsbitarna förblev för mig enskilda sådana och därmed i bästa fall ”kul-att-kunna-kunskap” (i sämsta fall fattade man inte alls varför man skulle lära sig) och sällan eller aldrig hopfogade till meningsfulla helheter med någon större förståelse inblandad. Inslagen av eget tänkande, reflektion, värdering eller analys var i det närmaste obefintlig (Kom det av misstag med någon sällsynt gång blev vi elever fullständigt paralyserade och oförmögna att tänka!).

Jag är övertygad om att jag hade varit en mer intresserad och välmotiverad student med en lärstrategi som mer inriktade sig på ett holistiskt tänkande.
Jag märker inte det minst i mitt vuxna liv, där jag på ett annat sätt kan styra mitt lärande och göra mer efter eget huvud. Sättet på vilket jag lär nytt idag är kopplat till lust, motivation och helhet! Tre viktiga delar för mig och troligen också för våra elever.

Jag ser det som tydligast i html-världen, för vad är ”nätet” egentligen, om inte en gigantisk h-e-l-h-e-t. På internet lär jag på just det sätt som jag finner mest meningsfullt, jag kan klicka på olika länkar, försvinna ut till en annan del och få svar på frågor jag inte visste svaren på, gå tillbaka till huvudtexten, på nytt ut i en annan länk och tillbaka igen osv. På samma sätt tänker jag när jag tillverkar webbsidor, jag börjar med helheten och ”huvudproblemet” och bygger sedan från denna ytterligare sidor om detaljerna.

På det sättet kan man alternera mellan delarna och helheten och som är så viktigt för förståelsen. It´s all connected! I alla fall är det så för mig ....

Mål

Så vilka mål har jag då? För mitt arbete som lärare och pedagog och som projektansvarig för portfolioinförandet på Gunnesboskolan.

Förutom de övergripande mål jag tidigare nämnt och de projekt kring stoffet för årskurs 9 skulle jag för mig själv för läsåret 05/06 vilja formulera följande mer offensiva mål:

  • jag vill innan mina elever går ut årskurs 9 lära dem att animera digitalt (och därmed först själv lära mig detta)
  • göra en mer omfattande utvärdering av digitala portfolion åk 4-9
  • avsluta med att bränna elevernas digitala portfolior på cd
  • titta närmare på och testa porfoliodelen i Fronter med elevarbeten
  • jag vill utveckla min roll som portfolioansvarig genom att fullfölja kompetensutvecklingen med manualarbetet
  • jag ska bygga en egen digital professionsportfolio
  • jag ska systematisera och schemalägga arbetslagsbesök med portfolio
  • jag ska systematisera och lägga upp en ”portfoliobank” av dokument (sådant vi samlat på oss genom åren från andra skolor) tillsammans med portfoliobiblioteket
  • jag vill utveckla skolans hemsida i föräldradelen; Föräldramötet
    första åtgärd: att via skolkonferensen lägga ut erbjudandet om att föräldrarna själva tar hand om den delen av hemsidan
  • arbeta för att hemsidan med Fronter blir ett dagligt inslag i varje pedagogs vardag på Gunnesboskolan och att skolmailen via Fronter blir den kommunikationskanal det var menat att den skulle vara
  • lansera idéen om en avdelning i hemsidans personaldel som skulle kunna vara en "ämnesavdelning"; att i Personalrummet skapa avdelningar med olika ”ämnessdelar”; NO-sidan, SO-sidan, svenska, matematik, engelska och övriga språk, idrott, bild, slöjd och musik (t ex Så här arbetas det med SO på Gunnesboskolan .... Idrott på Gunnesboskolan etc.)

För visst är mål egentligen bara tidsbestämda drömmar! Men drömmar, eller visioner (eller kanske idealbilderna), måste få vara det som bestämmer inriktningen, det man sedan konkret ställer upp sina delmål utifrån.

"Vision without action is merely a dream
Action without vision just passes the time
Vision with action can change the world"

Joel Barker

2005-05-06


Lärare och lärande

Jag har sedan mer än 30 år arbetat som lärare i grundskolan. I betygen står det mellanstadielärare men i praktiken har jag varit 4-9 lärare i Sv/SO/Bild. De senaste 16 åren har jag tillbringat på Gunnesboskolan i Lund, en F-9 skola med drygt 450 elever. Sedan en tid tillbaka arbetar jag som rektor. I mer än 6 år arbetade jag med en grupp elever som jag hade förmånen att få följa från årskurs 4 till årskurs 9. I denna klass har vi dokumenterat vårt arbete i en digital portfolio, som delvis fortfarande finns på internet.

Under så många år som lärare har man så klart utarbetat ett sätt att vara med eleverna, ett sätt att förhålla sig till kunskap och strategier för att själv utveckla sitt lärande. Men det är faktiskt första gången som jag, i samband med den här egna digitala portfolion, formulerade eller skrev ner min kunskapssyn, vad det egentligen är att vara lärare/ledare och riktigt reflekterade kring mina mål.

Läs om min kunskapssyn!
Reflektion om att vara lärare/ledare
Om mål

Ett sätt att hålla igång den egna reflektionen har jag dock funnit i den lärar-blogg jag haft på nätet och som tidigare var kopplad till mina elevers (9 c) hemsida. I denna blogg kunde eleverna och elevernas föräldrar ta del av mina personliga funderingar om skolvardagen. När jag nu, i arbetet som skolledare, delvis får annorlunda arbetsuppgifter, får bloggen också en något annorlunda karaktär; det finns mycket att fundera kring i "skollederiet" därav det något pretentiösa namnet LedarBloggen. Reflektionerna är på temat lärande och ledarskap, ibland lite mer personliga utan att vara för privata.

Ta en titt!


RSS 2.0