Om mål

Mål handlar för mig i stor utsträckning om att höja blicken, att staka ut kursen, rösa leden och ”peka” i en riktning för vart man vill. Mål behöver inte alltid vara så ”precisa” för mig, det är mer att välja områden, inriktningar eller ”motorvägar”; dvs breda fåror i vilka man kan slira rätt yvigt, än hit än dit och ändå hålla kursen, så att säga.

När man seglar, eller ror, tar man sikte borta i horisonten, fokuserar ett landmärke och styr mot detta. Avvikelser förekommer, man seglar snett, lyckas inte hålla rorkulten riktigt stadigt eller årtagen tenderar att bli lite ojämna, man kommer ur kurs för ett litet tag.

Dessa slags mål kan på sätt och vis jämföras med styrdokumentens strävans-mål, de riktigt viktiga målen. De behöver inte vara så precisa, inte konkret utvärderingsbara och inte direkt tidsbestämda.

Att ställa upp mål är också lite som att gå bakvägen och försöka se resultatet först. Hur ska det se ut när vi är klara med arbetet? Vad är det våra elever ska kunna när de går ut årskurs 9? Vad är det man vill att de ska kunna och ha med sig ut i verkligheten? Vad är viktigt att veta? Vilka färdigheter och förhållnings-sätt underlättar elevernas fortsatta liv? Vad kan ge dem för att de ska klara sitt liv på bästa sätt?

Jag vill ge mina elever bra rutiner, goda vanor och en inställning till lärande som medverkar till att de får en beredskap för ett livslångt lärande. Det kan möjligen tyckas vara ”mål i det blå”, alltför vaga, diffusa eller abstrakta, men i förlängningen betyder det praktiskt att jag arbetar för att eleverna bl a ska ha lust och förmåga att ta till sig skönlitteratur, att de blir förtrogna med massmedier; tidningar, tv, radio och internet, att de vågar uttala sig, argumenterar, diskuterar och reflekterar kring aktuella samhällsföreteelser, att de får en tro på sig själv och sina förmågor, att jag kan ge dem en känsla av att de duger, kanske en förståelse för att vi alla är en del av något större, att vi är sociala varelser, absolut en tro på att det lönar sig att anstränga sig, en postiv inställning till, och en vilja att lära sig nytt, om och om igen, en förståelse för att det är viktigt (och roligt) att ha mål för vad man vill och gör m.m.

I skolvardagen betyder det att vi alltid har skönlitteratur med på något sätt, kopplat till det vi gör i övrigt, att tidnings- och nyhetsvärlden alltid finns med, att vi i varje arbetsområde har med måltänkandet och att eleverna ständigt sätts i situationer där inlärda faktadelar används, tillämpas, analyseras och värderas, allt i syfte att se sammanhang och mönster.

Enkelt uttryckt handlar det om att följa de mål och riktlinjer som finns i våra nationella styrdokument, vår kommunala skolplan och vår skolnämnds prioriteringar, bestämma (tillsammans med eleverna) vilka stoffområden vi ska prioritera och därtill foga de lärandemodeller och den färdighetsträning som omtalas ovan och ständigt motivera varför vi gör det vi gör.

Personligt om mål

När jag själv gick i skolan var jag en rätt medioker elev, inte särskilt intresserad och inte särskilt motiverad, en trea-i-snitt-elev. Att jag inte fann skolan mer meningsfull och intressant tror jag idag, i backspegeln, till stora delar berodde på att elever på den tiden (60-talet) oftast befann sig i lärmiljöer som i första hand ägnade sig åt att lära in faktakunskaper som tyvärr inte alls ”länkade i varandra”, dvs kunskapsbitarna förblev för mig enskilda sådana och därmed i bästa fall ”kul-att-kunna-kunskap” (i sämsta fall fattade man inte alls varför man skulle lära sig) och sällan eller aldrig hopfogade till meningsfulla helheter med någon större förståelse inblandad. Inslagen av eget tänkande, reflektion, värdering eller analys var i det närmaste obefintlig (Kom det av misstag med någon sällsynt gång blev vi elever fullständigt paralyserade och oförmögna att tänka!).

Jag är övertygad om att jag hade varit en mer intresserad och välmotiverad student med en lärstrategi som mer inriktade sig på ett holistiskt tänkande.
Jag märker inte det minst i mitt vuxna liv, där jag på ett annat sätt kan styra mitt lärande och göra mer efter eget huvud. Sättet på vilket jag lär nytt idag är kopplat till lust, motivation och helhet! Tre viktiga delar för mig och troligen också för våra elever.

Jag ser det som tydligast i html-världen, för vad är ”nätet” egentligen, om inte en gigantisk h-e-l-h-e-t. På internet lär jag på just det sätt som jag finner mest meningsfullt, jag kan klicka på olika länkar, försvinna ut till en annan del och få svar på frågor jag inte visste svaren på, gå tillbaka till huvudtexten, på nytt ut i en annan länk och tillbaka igen osv. På samma sätt tänker jag när jag tillverkar webbsidor, jag börjar med helheten och ”huvudproblemet” och bygger sedan från denna ytterligare sidor om detaljerna.

På det sättet kan man alternera mellan delarna och helheten och som är så viktigt för förståelsen. It´s all connected! I alla fall är det så för mig ....

Mål

Så vilka mål har jag då? För mitt arbete som lärare och pedagog och som projektansvarig för portfolioinförandet på Gunnesboskolan.

Förutom de övergripande mål jag tidigare nämnt och de projekt kring stoffet för årskurs 9 skulle jag för mig själv för läsåret 05/06 vilja formulera följande mer offensiva mål:

  • jag vill innan mina elever går ut årskurs 9 lära dem att animera digitalt (och därmed först själv lära mig detta)
  • göra en mer omfattande utvärdering av digitala portfolion åk 4-9
  • avsluta med att bränna elevernas digitala portfolior på cd
  • titta närmare på och testa porfoliodelen i Fronter med elevarbeten
  • jag vill utveckla min roll som portfolioansvarig genom att fullfölja kompetensutvecklingen med manualarbetet
  • jag ska bygga en egen digital professionsportfolio
  • jag ska systematisera och schemalägga arbetslagsbesök med portfolio
  • jag ska systematisera och lägga upp en ”portfoliobank” av dokument (sådant vi samlat på oss genom åren från andra skolor) tillsammans med portfoliobiblioteket
  • jag vill utveckla skolans hemsida i föräldradelen; Föräldramötet
    första åtgärd: att via skolkonferensen lägga ut erbjudandet om att föräldrarna själva tar hand om den delen av hemsidan
  • arbeta för att hemsidan med Fronter blir ett dagligt inslag i varje pedagogs vardag på Gunnesboskolan och att skolmailen via Fronter blir den kommunikationskanal det var menat att den skulle vara
  • lansera idéen om en avdelning i hemsidans personaldel som skulle kunna vara en "ämnesavdelning"; att i Personalrummet skapa avdelningar med olika ”ämnessdelar”; NO-sidan, SO-sidan, svenska, matematik, engelska och övriga språk, idrott, bild, slöjd och musik (t ex Så här arbetas det med SO på Gunnesboskolan .... Idrott på Gunnesboskolan etc.)

För visst är mål egentligen bara tidsbestämda drömmar! Men drömmar, eller visioner (eller kanske idealbilderna), måste få vara det som bestämmer inriktningen, det man sedan konkret ställer upp sina delmål utifrån.

"Vision without action is merely a dream
Action without vision just passes the time
Vision with action can change the world"

Joel Barker

2005-05-06


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0