RP 10:3 - det är vi
RP 10:3, det är vi; ett fyrtiotal förskolechefer, biträdande rektorer och rektorer, som just håller på att avsluta den första av 32 träffar under tre år, den här gången i Ängeholm. Tid till egen reflektion - tid att tänka "långa tankar" och se sin verksamhet i ett större perspektiv, det är vad jag upplevt under tre dagar på nya rektorsutbildningen. Organisationen kring rektorsutbildningens upplägg verkar lovande; jag tycker att det är både ett relevant innehåll, attraktiva arbetsformer (med föreläsning, lärgrupper och lärandeplattform för tanke- och idéutbyte) och en hög nivå lärandemässigt.Vill dock inte påstå att jag känner mig direkt bättre insatt, klokare, mer förtrogen eller tryggare i min rektorsroll, bara ytterligare förvirrad, möjligen på en något högre nivå ;-)
- Med juridik är det så att man tror sig kunna som mest när man just läst "proppen", den förberedande eller övergripande propedeutiska juridikkursen. Sen blir det bara sämre och sämre, sa föredragshållaren och anspelade på vår första bok i litteraturlistan, Rättsregler, en allmän och övergripande bok om juridikens indelning.
Ungefär så känner jag mig nu, rätt liten och rätt ovetande om många av de komplexa lagar, regler och förordningar som jag förväntas ha kunskap om i min roll som rektor. Under dagarna på internatet kom det färdiga förslaget till ny skollag. Vi har börjat skärskåda lagen, för att fortsätta med detta vid ytterligare två eller tre utbildningstillfällen. 29 kapitel, 700 paragrafer och 150 författningar handlar det sammanlagt om, varav jag måste ha stenkoll på åtminstone 12 kapitel; kapitel 1-6 och kapitel 24-29 som är mer allmänna kapitel samt ett kapitel som handlar specifikt om grundskolan.
Även om det känns rätt ogripbart när alla lagdokument presenterades för oss, måste jag ändå medge en viss nyfikenhet kombinerad med ett hyfsat sansat lugn. Ingenting är kristallklart, trots att detta varit en av de främsta ambitionerna när man skrev den nya skollagen. Den är i flera delar motsägelsefull, snårig och just otydlig, många har redan betecknat lagförslaget som ett hafsverk. Men med lite noggrannhet, en stor portion envishet och vilja till analys tror jag att det går att komma bakom myndighetsspråket och förstå vad som menas och vad som gäller. Men ingen kan efter dessa dagar få mig att tycka att juridik är klart, tydligt och precist.
I nya skollagens portalparagraf (den som anger inriktning på hela lagen), 4 §, kan vi läsa om utbildningens syfte och i 5 § hur detta ska uppnås:
"4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare."
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Vid en jämförelse med den nuvarande skollagens portalparagraf reflekterar jag kring några saker; man uttrycker inte bara explicit stöd åt svagare elever, som i tidigare skollag, utan också åt de elever som klarar sig bra (elever ska ges stöd och stimulans så långt som möjligt). Man menar också att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och prövad erfarenhet. I alla fall vad gäller vetenskaplig grund ställer jag mig frågande: vilken vetenskap, forskning, är det man åsyftar? Den forskning jag de senaste 10-20 åren tagit del av poängterar inte ett starkt vuxeninitiativ, mer prov och kontroll, tidigare betyg och en utökad uppdelning i traditionella skolämnen. Tvärtom, vetenskapen pekar åt mer elevinflytande i lärandet, mer av elevers egna kamrat- och självbedömning, reflektion, metakognitivt tänkande och formativ feedback. Hur går det ihop?
Med tre uppgifter och ytterligare material att läsa in inför nästa gång (till den 26 april om jag minns rätt); dels en egen lärandeplan och dels två uppgifter med juridisk anknytning och analys av lagtexter, har jag inga direkta sysselsättningsproblem ;-)
Nu till lärandeplanen ...
Även om det känns rätt ogripbart när alla lagdokument presenterades för oss, måste jag ändå medge en viss nyfikenhet kombinerad med ett hyfsat sansat lugn. Ingenting är kristallklart, trots att detta varit en av de främsta ambitionerna när man skrev den nya skollagen. Den är i flera delar motsägelsefull, snårig och just otydlig, många har redan betecknat lagförslaget som ett hafsverk. Men med lite noggrannhet, en stor portion envishet och vilja till analys tror jag att det går att komma bakom myndighetsspråket och förstå vad som menas och vad som gäller. Men ingen kan efter dessa dagar få mig att tycka att juridik är klart, tydligt och precist.
I nya skollagens portalparagraf (den som anger inriktning på hela lagen), 4 §, kan vi läsa om utbildningens syfte och i 5 § hur detta ska uppnås:
"4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare."
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Vid en jämförelse med den nuvarande skollagens portalparagraf reflekterar jag kring några saker; man uttrycker inte bara explicit stöd åt svagare elever, som i tidigare skollag, utan också åt de elever som klarar sig bra (elever ska ges stöd och stimulans så långt som möjligt). Man menar också att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och prövad erfarenhet. I alla fall vad gäller vetenskaplig grund ställer jag mig frågande: vilken vetenskap, forskning, är det man åsyftar? Den forskning jag de senaste 10-20 åren tagit del av poängterar inte ett starkt vuxeninitiativ, mer prov och kontroll, tidigare betyg och en utökad uppdelning i traditionella skolämnen. Tvärtom, vetenskapen pekar åt mer elevinflytande i lärandet, mer av elevers egna kamrat- och självbedömning, reflektion, metakognitivt tänkande och formativ feedback. Hur går det ihop?
Med tre uppgifter och ytterligare material att läsa in inför nästa gång (till den 26 april om jag minns rätt); dels en egen lärandeplan och dels två uppgifter med juridisk anknytning och analys av lagtexter, har jag inga direkta sysselsättningsproblem ;-)
Nu till lärandeplanen ...
Kommentarer
Postat av: Carina Hagerwald
Hej Ulf!
En positiv sammanfattning av våra kursdagar, som startar nya tankar ....
Det ska bli spännande med bidrag från skolledare med olika erfarenheter i bagaget!
Glad Påsk!
Carina
Postat av: Mats Gerdau
Hej, roligt att du uppmärksammat att ALLA elever ska få rätt att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar. Det innebär faktiskt en väsentlig förändring, jämfört idag. Det måste skolorna förhålla sig till. Min bild är att alldeles för få, nästan inga, skolor har genomtänkta program för duktiga, särbegåvade och ambitiösa ungdomar. En utmaning!
När det gäller forskning och vetenskaplig grund så kan man ju ironisera lite över nationella prov och betyg tidigare. Det finns dock ett enormt starkt stöd för dessa, och ingen forskning som jag känner till som tydligt säger att de är skadliga. För mig står detta inte alls i motsatsställning till elevinflytande.
Trackback
