Kritiken tätnar
Kritiken tätnar .... med all rätt! Missnöjesyttringarna kring vår utbildningsministers bisarra uttalanden och tvivelaktiga beslut har stått som spön i nyhetsbacken den senaste tiden. Det handlar om en mängd olika saker, som tillsammans ger en rätt tydlig bild av hur högsta ledningen för svensk skola vill få oss att backa in i framtiden. Utbildningsministern kan knappt öppna munnen utan att 50-talsskolans välkända begrepp vädras; kateder, examensprov, bokstavsbetyg, inspektion, prov och kontroll.
Elever lär mindre efter betyg i sexan
"Bara för 6 procent av eleverna påverkas studieresultaten i sjuan positivt av betyg i sexan. Det gäller de mest högpresterande eleverna. Övriga presterar sämre. (---) Det finns en mängd forskning som visar att yttre bedömningar som betyg kan ha negativa effekter på den inre motivationen." Elisabet Rudhe, Lärarnas tidning
Fler prov ska släcka betygsinflationen
"En ny provbomb har slagit ned — ett examensprov att läggas till den allt mera omfattande prov- och betygsarsenalen i skolan: den gamla studentexamens skrivningsdel ska återinföras. Enligt utbildningsminister Jan Björklund ska det examensprovet genomföras i flera ämnen, provresultaten ska ligga till grund för slutbetygen, proven ska rättas externt och motverka betygsinflation. (---) Ett prov som får stor betydelse för slutbetyget och därmed för elevens framtid är ett så kallat high-stake-prov. Och då får elever med testängslan stora problem. High-stake-prov fungerar också segregerande. De skrämmer bort elever som inte vågar gå en utbildning som slutar med examensprov, fortsätter Christian Lundahl." Elisabet Rudhe Lärarnas tidning
Transportgruppen kritisk till Björklund
"Utbildningsministern behöver lyssna på näringslivet och eleverna. Yrkesutbildningar med avsaknad av teoretiska ämnen är inte efterfrågad i dag! Ett snabbspår genom en yrkesutbildning riskerar i stället att leda till arbetslöshet snarare än en väg in på arbetsmarknaden, säger Caj Luoma, chef för arbetsmarknad och utbildning på TransportGruppen. Samtidigt det måste bli än tydligare att detta är en utbildningsväg som även är till för de som vill ha en möjlighet till högre utbildning". Caj Luoma, Transportgruppen
När verkligheten hinner ifatt Jan Björklund
Populism, sakfel och förakt mot skolforskningen, det har präglat Jan Björklunds kritik av skolan. Sten Svensson, Skola och samhälle
Gör allvar av IT-löftena
"Det ska finna såväl surfplattor som böcker i skolan. Frågan ska avgöras av lärarna, inte utbildningsministern.(---) Skolan borde vara en modern arbetsplats för lärare och elever. Förutsättningarna borde vara de allra bästa, resurser finnas i form av pengar, personal och allt det som gör att kunskap växer. Undervisningen borde stödjas av den teknik som är vardagsmat på vilken annan arbetsplats som helst. Så borde det vara. Dit är det långt i dag." Eva-Lis Sirén, Lärarnas tidning
Men om man nu skulle fundera på vad forskningen säger och titta runt i världen, på vad framför allt det engelska och amerikanska skolväsendet har sysslat med under de senaste årtionden, ser man mönstret. Här har man genomfört en massiv satsning på kontroll och inspektioner utan att det har påverkat resultaten och man har infört en stor mängd olika nationella prov utan att det har förbättrat elevernas resultat.
Det finns heller ingen forskning som visar att eleverna lär sig mer av varken tidigare betyg, betyg i fler steg eller elitklasser och elitskolor. Länder som har ett uppdelat skolsystem och elitskolor har sämre resultat än de som har ett sammanhållet. Ökade skillnader mellan klasser, skolor och kommuner sänker resultaten, det visar forskningen. Men det bryr sig inte Björklund om.
