The Social Network

Såg igår filmen The Social Network, om den blott 26-årige Mark Zuckerberg, Facebooks grundare. Filmen blev berättad i ett lika raskt tempo som Facebook spridits över världen och blivit Det sociala mediet, med mer än 500 miljoner användare. En klart sevärd, och rätt underhållande film, med en hel del att tänka på efteråt. Den överraskade positivt, (låga förväntningar efter vissa varningar från tonårig dotter; "inte en pappafilm", vad hon nu menade med det ;-) hade högt tempo, vass dialog och stillsam nerv.

Avslutade också häromveckan Andreas Ekströms bok om Google, Google-koden, och det slår mig hur likt, och framför allt hur snabbt, dessa båda företeelser har expanderat från några tonåringars idéer på collegerummet till stora multinationella företag med en hel del makt att förvalta. Båda företagens grundare, Mark Zuckerberg och hans polare vad gäller Facebook och Larry Page och Sergey Brin som startade Google, har angett en ny ton i företagande över huvud taget. Man visar på nya vägar, en mer avslappnad stil, tillåtande, generöst och öppet. Googles motto "Don´t be evil" är ju synnerligen sympatiskt, är man stor och stark måste man vara snäll. Man får ju hoppas att de fortsätter att vara snälla ....

Men just detta med snabbheten både fascinerar och skrämmer. Krafter, vilkas kontroll vi inte riktigt bemästrar, är lösa. Utvecklingen rasar på utan varken kontroll eller tillräcklig reflektion. Det kan ta en ände med förskräckelse ... men det kan också innebära gigantiska möjligheter att koppla samman människor, folken, nationerna och hela världen, med allt vad det kan betyda för mänsklig förståelse för varandra; den du känner strider du inte med, ett slags hela världens EU-tanke. 

Tempot får ett visst perspektiv när man tittar bakåt; jag är född 1954, då fanns inte ens tv:n, i alla fall inte i var mans hem. Telefonen tog nästan ett århundrade på sig från konstruktion till allmän ägodel, elektriciteten behövde ett halvt århundrade och televisionen ett kvarts. Internet behövde inte ens tio år, Youtube blev störst på två år och Twitter kom från ingenstans till världsstandard på ett år. Hej vad det går .... Vem vet vad framtiden bär med sig?

Som någon på Google, eller om det var Facebook, uttryckte det; det bästa sättet att förstå framtiden är att uppfinna den.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0